IFN i media

Webbtidningen Arbetsvärlden (TCO) skriver att det "finns en riksdagsmajoritet för en sänkning av inkomstskatten: Allianspartierna, Sverigedemokraterna och Miljöpartiet vill alla sänka. Men samtidigt vill Miljöpartiet, Liberalerna och Centern ha grön skatteväxling, något som sossarna å sin sida tror kan hota välfärden". Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, intervjuas. 

Expressen publicerar en artikel med utgångspunkt i en text i Dagens Industri. "Om 20 år kan så mycket som 53 procent av de svenska jobben ha ersatts av digital teknik" skriver Expressen som hänvisar till rapporten "Digitaliseringens dynamik – en ESO-rapport om strukturomvandlingen i svenskt näringsliv" av IFN-forskarna Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson.

I en artikel om digitalisering skriver DI att "drygt hälften av alla jobb förutspås vara borta om tio år". DI hänvisar till forskning av IFN-forskarna Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson och deras rapport "Digitaliseringens dynamik – en ESO-rapport om strukturomvandlingen i svenskt näringsliv".

I en nyhetsartikel skriver DN att antalet anställningsstöd i höstbudgeten är minst lika många som tidigare. Lars Calmfors, IFN, intervjuas: "Det krävs lägre ingångslöner för att vi ska klara det här. Med den sammanpressade lönestruktur vi har i Sverige blir det svårare. Det räcker inte med satsningar på utbildning och anställningsstöd. De satsningarna ska göras, men det är osannolikt att de räcker."

I en slutreplik på DN Debatt skriver Hans Lööf och Gustav Martinsson,KTH: "Vi hittar ingen vetenskaplig litteratur som stödjer argumenten att låga löner för immigranter i ett land med en lönestruktur som den svenska leder till ökad sysselsättning. Det bevis som gång efter gång förs fram i den inhemska debatten, [...] är ett arbetspapper av Per Lundborg och Per Skedinger [IFN] från år 2014."

I en ledare skriver Mittmedia/Länstidningen Östersund att "de två utvecklingskurvorna på nationalekonomen Jonas Vlachos [affilierad till IFN]} diagram i SVT:s Uppdrag granskning bildar ett otvetydigt kors. Det finns en skenande diskrepans mellan kunskap och betyg i svenska skolan".

Med anledning av Uppdrag granskning i SVT (som visar att lärare  ombedd att höja sina elevers betyg) skriver Sydsvenskan i en nyhetsartikel att "motivering till att betygen skulle höjas sågas nu av experter". Tidningen citerar Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN.

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas i Forskning & framsteg med anledning av en rapport om kunskapsraset i skolan. Han förklarar att "målet kan inte vara att stoppa raset utan att komma tillbaka till kunskapsnivåerna vi hade för minst 20 år sedan".

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i Kvartal om kunskapsraset i den svenska skolan. Han förklarar att "drömmen om elevcentrerad undervisning blev en mardröm". "I det postindustriella välfärdssamhället har fokuseringen på kunskaper minskat drastiskt – vilket gör det än viktigare att detta fokus, med tillhörande undervisningsmetoder och kultur, upprätthålls inom skolans väggar."

När de nationella proven rättades på de fristående skolorna fick eleverna i genomsnitt ett bättre resultat, jämfört med de kommunala skolornas elever, skriver SVT Nyheter. Jonas Vlachos, affilierad till IFN, förklarar att "en anledning kan ju vara att lärarna på de fristående skolorna har större press på sig från skolledningen att uppvisa goda resultat".

Med anledning av Uppdrag granskning i SVT 2016-10-12 skriver Dagens Arena att "rektorer pressar lärare att höja elevernas betyg. Det händer också att rektorer själva går in och ändrar betygen". Jonas Vlachos, affilierad till IFN, intervjuas. Han säger att "på det relativa betygssystemets tid fanns det spärrar".

Många lärare vittnar om hur de undviker att underkänna elever eftersom de då riskerar en för stor arbetsbelastning. Uppdrag granskning har intervjuat bl.a. lärare och Jonas Vlachos, affilierad till IFN. Han säger att betyget underkänt kommer med stora kostnader för elever, lärare och skolan.

Sydsvenskan och HD skriver i en ledare, med anledning av Uppdrag Granskning i SVT, om betygsinflationen i svenska skolor. Jonas Vlachos, affilierad till IFN, konstaterar i programmet att "med övergången från ett relativt till ett målrelaterat betygssystem försvann de spärrar som förhindrade glädjebetyg".

Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, intervjuas i Uppdrag granskning om betyg i skolan. Han säger att kortsiktigt vinner alla på att sätta höga betyg. "Problemet är att betyg används för att rangordna människor sen. Så att alla bara sätter högre och högre betyg innebär inte att saker och ting blir bättre och bättre."

http://www.svtplay.se/video/10613396/svt-nyheter/svt-nyheter-12-okt-06-30

I en replik av Martin Ådahl och Emil Källström (C), på DN Debatt, hänvisar de till Lars Calmfors, IFN. Han "har pekat på behovet av så kallade enkla jobb, där flyktingarna kommer in i jobb utan utbildningskrav".

Våra politiker borde fundera kring hur det kan komma sig att så många verksamheter inom den kommunala sektorn kostar mer, samtidigt som de levererar sämre kvalitet, än de privata alternativen, skriver Alice Teodorescu i en ledarkrönika. Hon hänvisar till en rapport av Henrik Jordahl, IFN om  kvalitetsarbete i skolan.

 "Det är bara för Alliansen att välja: förhandla över blockgränsen eller med SD. För så här kan vi inte ha det" skriver Gabriel Heller Sahlgren i en krönika i Dagens Samhälle. Han förklarar att Sverigedemokraterna inte bör släppas in i en regering. "Men det betyder inte att man kan ignorera dem [...] Landet måste regeras även under perioder då folket röstat fram partier som många inte tycker om."

Ett antal tidningar sände live från tillkännagivandet av utdelningen av mobelpriset i ekonomi. TT-texten inledde: "Svenske nationalekonomen Assar Lindbeck är en av många som nämns i förhandsspekulationerna. I dag får vi veta vem som tilldelas Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Följ vår direktrapportering från tillkännagivandet."

Assar Lindbeck är en av de mottagare mottagarna av "vad som kallas det finaste pris en nationalekonom kan få — Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne" skriver TT/DI.

Lars Persson, IFN, intervjuas i Svenska Dagbladet om att Bengt Holmström och Oliver Hart fått 2016 års ekonomipris till Alfred Nobels minne. Lars Persson förklarar att de två pristagarna ökat förståelsen för hur företagsledare kan påverka bolags utveckling. Men det handlar också om den konflikt som kan uppstå mellan ägare och företagsledning: "Deras forskning är en hjälp för företagsägarna men kunskapen om hur man skriver kontrakt kan användas på många områden".

I SvD Näringsliv skriver Louise Andrén Meiton om vem som kan tänkas på Nobelpriset i ekonomi: "Romer lyfts fram av både professor Magnus
Henrekson vid Institutet för Näringslivsforskning och Jesper Roine, docent vid Handelshögskolan. Både spår att Romer kan komma att dela priset med Philippe Aghion".

I en understreckare, SvD, skriver professor Lars Magnusson att "priset kom att falla socialdemokratin i ryggen: det har bidragit till att legitimera den ny­liberala ”marknadsvändning” som urholkat socialdemokratiska värderingar och politik under de ­senaste fyra decennierna". De pekar på att när Assar Lindbeck [IFN] ledde priskommittén fick " anmärkningsvärt många nyliberaler – gärna från Chicago – priset".

I ett debattinlägg i Göteborgs-Posten skriver David Eberhard i en krönika på ledarsidan att "egofixerade, bortskämda slynglar är avarten av dagens uppfostran". Han hänvisar till en rapport av Magnus Henrekson, IFN, och Sebastian Jävervall, doktorand Uppsala universitet. 

Mårten Blix, IFN, skriver i ett debattinlägg i DI om att två saker hotar den svenska tillväxten: dåliga skolresultaten och den bristande vuxenfortbildningen samt de regelverk som hotar den digitala ekonomin: "Utan reformer kommer Sverige falla tillbaka och produktiviteten förbli låg."

TT/Vasabladet skriver att "det finaste pris man kan få som nationalekonom ska delas ut på måndag. Som vanligt är det mest gubbar från USA bland de heta kandidaterna". Jonas Vlachos, affilierad till IFN, intervjuas: "Jag tror att det blir Paul Romer. Jag tror han kommer få priset förr eller senare eftersom han förnyade tillväxtteorin."

Avner Offer, medförfattare till den nya boken The Nobel Factor, intervjuas i The Atlantic. Han hänvisar till en konversation med Assar Lindbeck, IFN: "När det gäller Galbraith, så har jag faktiskt diskuterat detta med Assar Lindbeck, dåvarande ordförande för priset och han sade att han betraktade Galbraith mer som en författare av essäer. Jag är av en annan uppfattning."

Irish Economy skriver om den nya boken The Nobel Factor, som berättar om tillkomst och utveckling av Nobelpriset i ekonomi. Assar Lindbeck, IFN, nämns: "Det finns ett utmärkt kapitel som fokuserar på Assar Lindbeck, en kraftfull personlighet som formade priset."

"Nästan sju av tio av hotell och restauranger arbetar med ständig förnyelse" skriver Jönköpings-Posten och hänvisar till en ny studie av Mikaela Backman tillsammans med Özge Öner [IFN] och Johan Klaesson. På tio år har antalet arbetsställen i hotell- och restaurangnäringen "ökat med 32 procent medan övriga branscher har ökat 17 procent".

DI skriver om de hetaste namnen för att tilldelad 2016 års Nobelpris i ekonomi. De tre färmsta anses vara Olivier J. Blanchard, professor, MIT. Edward P Lazear, professor, Stanfordn och Marc J. Melitz, professor, Harvard. DI fortsätter: "I den långa listan med ett 40-tal kandidater finns två svenskar: socialförsäkringsnestorn Assar Lindbeck [IFN] och Bengt Holmström, som forskat om kontraktsanalys."

En stor favorit att få Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2016 är tillväxtekonomen Paul Romer, förklarar Ekot. Magnus Henrekson, IFN, intervjuas: "Tidigare kunde man inte riktigt förklara ekonomisk tillväxt, sedan gjorde Romer ett par banbrytande studier som förklarade hur tillväxt uppkommer."

I en krönika på Svenska Dagbladets ledarsida skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, om Ericssons varsel. Han hoppas att detta får igång en diskussion om den svenska modellen och i synnerhet det svenska kostnadsläget. "Är vi inte beredda att förändra det svenska kostnadsläget, får vi lära oss att leva med dess konsekvenser: fortsatt avindustrialisering i rask takt."

"Känslan av tillit är så hög i Skandinavien att en del forskare menar att detta är den potentiellt viktigaste faktorn för att förklara varför skandinaver är världsbäst på välmående" skriver Daily Scandinavian. Andreas Bergh, IFN, intervjuas: "Det ärliga svaret är att vi inte vet var tilliten kommer ifrån."

I en replik på SvD Debatt hänvsiar Christine Johnson, Academedia, till forskning av Jonas Vlachos, affilierad till IFN: "När forskaren Jonas Vlachos på Konkurrensverkets uppdrag för några år sedan undersökte förhållandet mellan skolkonkurrens och betygsättning, drog han slutsatsen att skillnaderna i betygssättning mellan friskolor och kommunala skolor är försumbara."

Fredrik Johansson skriver i en krönika på SvD:s ledarsida om debatt om värnplikten. Han hänvisar till forskning av Niclas berggren, IFN: "Nationalekonomen Niclas Berggren går här kort igenom en del av den samhällsekonomiska forskningen på området. Värnplikt är en skatt som inte syns i statens budget. Den kostar samhället stora pengar."

Hur gick det till när Nobelpriset i ekonomi instiftades? Frågan ställs av Bloomberg View "[Per] Åsbrink frågade en ung ekonomisk rådgivare, Assar Lindbeck [IFN], och Lindbeck svar var att ja, visst kunde man tänka sig ett  Nobelpris i ekonomi. Därefter arbetade Lindbeck för att förverkliga denna idé."

Fackbundet Unionens tidning Kollega skriver att trots "Ericsson besked om att 3 000 tjänster försvinner spår såväl forskare som Arbetsförmedlingen en ljus arbetsmarknad för de som tvingas lämna företaget". Kollega hänvisar till en TT-intervju med Magnus Henrekson.

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas om Ericssons besked att företaget sannolikt lägger ner verksamheter i Sverige. Han förklarar att "får man för sig att Sverige är slut som industrination så riskerar det att bli självuppfyllande. Det ska man akta sig för. När Saab lade ned i Trollhättan betydde inte det slutet för staden utan efter en tid växte det fram nya saker."

Forskning & Framsteg skriver om att vi börjat se allt mörkare på framtiden. En av de som intervjuas är Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet: "Det som gör mig mer pessimistisk än på mycket länge, är att vi ser flera faktorer som troligen kommer att påverka ekonomin mycket negativt inom ett par år" förklarar Bergh.

SVT skriver om att "Uppsalaprofessorn Eva Mörk, som sitter i Nobelkommittén, och hennes forskningsgrupp ... frias från samtliga anklagelser [om forskningsfusk]". I gruppen ingår Karin Edmark, Stockholms universitet och affilierad till IFN.

I en krönika skriver Birgitta Forsberg, DN, att visst finns det problem med friskolorna: " Jonas Vlachos [affilierad till IFN] pekar på att friskolor systematiskt rättar de nationella proven generösare. Och trots att friskolorna sätter högre betyg så har deras elever inte bättre resultat i Pisa – justerat för skillnader i elevunderlaget."

Daniel Waldenström, IFN, är en av forskarna bakom studier som visar att "politiska beslut om t.ex. skatter och bidrag gör att inkomstskillnaderna ökar". Waldenström förklarar att "omfördelningssystemen som skatter och transfereringar har blivit mindre utjämnande. Bland annat har bidragens storlek halkat efter lönenivåerna".

I en ledarkrönika i Sydsvenskan skriver Per T Ohlsson att "enda sättet att stoppa ... Sverigedemokraterna är ... att beröva dem möjlighet att exploatera missnöjet med en dysfunktionell flyktingpolitik." Han hänvisar till ett förslag av Lars Calmfors, IFN: "lägre ingångslöner i branscher som inte kräver hög utbildning, framförhandlade av arbetsmarknadens parter och tidsbegränsade".

Är det dags för en svensk, undrar SvD i en text om vem som kan tänkas få årets nobelpris i ekonomi. Professor Hubert Fromlet förklarar: "Han har gjort en livslång forskning inom flera områden. Det som kännetecknar honom är inte minst insider- och outsiderproblematiken på arbetsmarknaden som fortfarande är väldigt relevant. Den säger att insiders har en starkare förhandlingsposition än outsiders."

Fokus skriver om segregation och intervjuar en lång rad personer. Tidningen skriver också från ett seminarium på Fores där en rapport av Andreas Bergh. IFN, presenterades: »Varför vinner vi inte mer på invandringen?« Fokus skriver: "Han vill ha större lönespridning, en slutpunkt för a-kassan, en öppenhet för fler enkla jobb samt f-skattsedel till alla nyanlända.

I en krönika i Metro skriver Johan Norberg om värnplikt och "att man inte kan försvara friheten med ett system som bygger på tvångsarbete". Han hänvisar till ett inlägg av Gabriel Heller Sahlgren i Dagens Samhälle: ”värnplikten ökade brottsligheten totalt sett och förstärkte existerande
ojämlikheter i samhället – vilket rimmar illa med hyllningskörens lovord om ökad social sammanhållning och integration”.

Sydsvenskan och HD refererar i en ledare om skolan till en IVA-rapport av Magnus Henrekson och Sebastian Jävervall. "I backspegeln framstår det inte minst som ett misstag med kommunaliseringen av skolan på 1990-talet. [...] Regeringen betonar ofta att Sverige ska konkurrera på världsmarknaden med kunskap och inte med låga löner. Gott så, men då gäller det också att fler i skolan får tillräckliga kunskaper att konkurrera med."

Läkartidningen skriver: "Det är inte de stora jättarna inom den privata vårdsektorn som gör störst vinster, utan mindre vårdcentraler eller specialistkliniker. Det visar en granskning som Dagens Samhälle gjort." Henrik Jordahl, IFN, citeras; "Marginalerna finns i småbolag där ägarna kan avstå lön för att i stället dela ut vinst. Det finns inga övervinster."

På tal om regeringens förslag om kvotering av kvinnor till bolagsstyrelser skriver Östra Småland om forskning från IFN av Johanna Rickne och Olle Folke): "Man konstaterar rakt upp och ner att utrymmet för mediokra män krymper när de konkurrensutsätts av fler kandidater, i det här fallet kvinnor. Som följd av kvotering höjs den totala kompetensen i gruppen."

"Höjdare inom svenskt näringsliv besökte lokala företag" skriver Värnamo nyheter i en artikel från IFN:s styrelses företagsbesök i samband med ett styrelsemöte. Tidningen citerar styrelseordförande Michael Treschow: "Den traditionella Gnosjöandan har nått en ny nivå".

I en ledare skriver NWT att "modern pedagogik i all ära men det måste vara slutlekt i den svenska skolan". Skrbenten hänvisar till rapporten ”Svenska skolresultat rasar – vad vet vi?” av Magnus Henrekson och Sebastian Jävervall, IFN. NWT skriver: "om man vill vara elak så kan man säga att svenska elever har en tätposition när det gäller klassråd och fruktstund. Betydligt sämre ställt är det inom ämnet matematik."