IFN i media

SvD Näringsliv skriver om att bl.a. Lars Calmfors, IFN,  kritiserar finansminister Magdalena Andersson och hennes föregångare Anders Borg. Calmfors säger: "Vi blev veritabelt utskällda av Anders Borg [...] Flera av tjänstemännen kom fram till oss efteråt och bad om ursäkt för hans beteende".

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Svenska Dagbladet om sin tid som ordförande för Finanspolitiska rådet. Han förklarar bland annat att det "var tydligt att det fanns en irritation hos alla partiers ledamöter över rådets deltagande i den ekonomisk-politiska diskussionen".

Den digitala publikationen KIT skriver om erfarenheter från Danmark och Norge vad gäller integration av nyanlända på arbetsmarknaden. I sammanhanget citeras Andreas Bergh, IFN, i Ekonomisk Debatt: redan före flyktingskrisen 2015 så tycks vägen mot kraftigt minskade arbetsmarknadsgap i Sverige ”således vara politiskt obekväm, då den sannolikt innebär minskad facklig makt och ökad inkomstspridning”.

The Local intervjuar Johanna Rickne om forskning som visar att utländska födda i Sverige inte klättrar lika högt i lokalpolitik som födda i Sverige. "Vi hade förväntat oss att antalet utrikesfödda skulle vara högre i samhällen där en större andel av befolkningen var utrikesfödd, men så är det inte", säger Johanna Rickne.

Det finns ett glastak i politiken för utrikesfödda, säger Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN. "Om vi tycker att det är ett problem med långsam integration på svensk arbetsmarknad så skulle utrikes födda politiker vara en bra grupp att lösa det problemet för de har en bättre inblick, och de svarar också själva att de prioriterar sådana frågor i större utsträckning," säger Rickne.

Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN, intervjuas i Dagens Arena om sin forskning: "För utrikes födda är det relativt enkelt att komma in i politiken på de lägre positionerna, men det är mycket mindre sannolikt att man tilldelas ett förtroendeuppdrag där man har mer inflytande", säger Rickne.

I en ledare skriver Borås Tidning att Ulf Kristersson (M) håller fast vid motståndet mot höghastighetsjärnvägen. Tidningen citerar en studie av bl.a. Johan Klaesson, handelshögskolan i Jönköping och affilierad till IFN: Studien "[...] ifrågasätter om den modell som Trafikverket använder alls är tillämplig på just höghastighetsbanesystemet, eftersom det ju är ämnat att påtagligt förändra hur vi bor och arbetar".

I ett debattinlägg i Dagens Arena skriver Per Skedinger, IFN, och Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet: "För att öka kunskaperna om minimilönernas effekter borde arbetsmarknadens parter genomföra regelrätta experiment inom det nya etableringsuppdraget."

I ett debattinlägg i Hufvudstadsbladet skriver Lars Oxelheim, affilierad till IFN, med flera forskare att en union ( läs EU) är dömd att misslyckas ifall klyftorna mellan vinnare och förlorare tillåts växa. I diskussionen om sociala prioriteringar bör man därför även ta upp ansvarsfördelningen mellan EU och medlemststaterna.

ETC skriver om "att friskolor generellt har högre betygssnitt än kommunala skolor". Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, säger att "den helt dominerande orsaken till friskolornas högre betygsnivåer är elevunderlaget, där friskolornas föräldrar har högre utbildning än föräldrar till elever på kommunala skolor."

Christian Bjørnskov, Århus universitet och affilierad till IFN, är krönikör i danska Børsen. Han skriver om paradisläckan och förlorade skatteinkomster i en rad länder. "Det är mycket naivt att tro att politiker gör mer gott om de har får mer pengar att spendera".

I en krönika på DN:s ledarsida skriver Andreas Bergh, IFN, om att "de flesta forskare styrs av nyfikenhet och har ärliga uppsåt med sin forskning. I likhet med de flesta påverkas dock forskare också av såväl ekonomiska som sociala incitament."

I ett inslag i TV4 Nyheter om att Leif Östling avgår som ordförande för Svenskt Näringsliv intervjuas Magnus Henrekson, IFN. Han förklarar att "hur saker och ting tas emot är väldigt viktigt. Och att ett budskap måste paketeras väl för att det ska gå fram.

SundsvallsTidning och Allehanda publicerar en intervju med Björn Fjæstad, chefredaktör Forskning & Framsteg. I denna diskuteras bland annat boken Kunskapssynen och pedagogiken med Magnus henrekson som redaktör och medförfattare. Författarna, skriver tidningarna, slår fast att krisen i skolan inte handlar om enskildheter som skolform, läxor eller betyg; där skjuter skoldebatten ofta över målet utan att se helheten. Det handlar i stället om ett betydligt mer grundläggande problem – att lärandet lämnats över till eleverna själva. "Eleverna får i stort sett göra sina egna läroböcker. Men en ung människa behöver delges kunskap med hjälp av undervisning, det fungerar inte att elever ska söka sin kunskap själv, säger Björn Fjæstad."

The Globe and Mail skriver om neuroekonomi och nämner David Cesarini, NYU och affilierad till IFN: "David Cesarini, [...] , har försökt utröna om investeringsvanor är delvis ärftliga genom att jämföra enäggstvillingars och tvillingars finansiella vanor och beteende.”

Washingtons skattesänkning och jobbreform kommer att gynna aktieägare och företagare, inte Amerikas medelklass, skriver Howard Gold I Morningstar med flera medier. Han citerar en studie av Alexander Ljungvist, NYU och affilierad till IFN: ”Vi finner väldigt lite bevis för påståendet att en sänkning av företagsskatter genererar ekonomisk aktivitet, om inte detta sker under en konjunkturnedgång när de leder till ökade anställningar och ökad inkomst.

Forskning och Framsteg skriver om hur Nobelpriset i ekonomi 2017 belönar mötet mellan ekonomi och psykologi. Johanna Möllerström, Humboldt-universitetet och affilierad till IFN, intervjuas om åristagaren Richard H. Thaler.

Dagens Industri citerar Daniel Waldenström, IFN. Tidningen skriver att "svenskar flyttar mer - inte mindre - än i andra länder, hävdar ekonomiprofessorn Daniel Waldenström. Han sågar också idén att så kallad ”flyttskatt” skulle vara en avgörande bromskloss på svensk bostadsmarknad".

På SvD Debatt skriver bland andra Lars Oxelheim, Lunds universitet och affilierad till IFN, att EU genomgår sin allvarligaste kris. Detta är resultatet av de senaste årens finansiella kris, flyktingkris och brexitkris: "För att finna en bättre balans mellan marknadsintegration och social rättvisa krävs därför att ansvarsfördelningen mellan överstaten och medlemsstaterna tas upp på agendan."

SvD intervjuar Daniel Waldenström, IFN. Han förklarar att bostadsmarknaden inte är trögrörlig. Inte heller är det reavinstbeskattningen som gör marknaden trög: "Vi har haft fallande bostadskostnader på grund av ränteläget. Vi har haft en ändring i fastighetsbeskattningen som sänkte den löpande beskattningen med upp till 90 procent för Stockholmsvillor. Och bostadsrätter är enormt skattegynnade. Det om något gör det ointressant att flytta."

Tyska ARD har intervjuat Magnus Henrekson, IFN, om den svenska välfärdsstatens framtid. han förklarar att "om det ska vara möjligt att flytta från ett land med lägre social trygghet till ett med mer omfattande välfärdssystem är det nödvändigt att nivån på omsorgs sänks i det senare landet, även för de egna medborgarna", säger Henrekson.

KIT (digital publikation inom Bonnierkoncernen) intervjuar Daniel Waldenström, IFN, om bostadsmarknaden. Waldenström förklarar: "De flesta andra länder, ja i princip alla andra jämförbara länder, har löpande fastighetsskatter. Och trenden i EU och OECD är ökad beskattning av fastigheter eftersom det är en kapitalinkomst och en stabil skattebas".

Daniel Suhonen skriver i en krönika i Dagens Samhälle att det finns behov av ny bred skattereform. Han citerar bland andra Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN: "Generellt blir det svårare att beskatta rika i en globaliserad värld. Då är fastighetsskatten en effektiv kandidat.”

I en krönika skriver Andreas Bergh i Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad om Paradisläckan – och om varför både högern och vänstern har dragit fel slutsatser.

Tidskriften Kvartal publicerar en artikel av Magnus Henrekson, IFN." Det fria skolvalet skulle ge högre kvalitet genom konkurrens. Men elevernas resultat har sjunkit, samtidigt som bra betyg används som ett lockbete av skolorna" skriver Henrekson. Han förklarar att felet inte är friskolornas utan "snarare att elevernas prestationer inte utvärderas korrekt. En postmodern kunskapssyn genomsyrar skolväsendet, något som förhindrar både utlärning och kunskapsmätning."

I en ledare i Dagens Arena sägs att "den urholkade likvärdigheten hotar inte bara enskilda elevers möjligheter utan hela samhällsbygget". Skribenten hänvisar till Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilieradc till IFN: "Som Jonas Vlachos påpekade är bostadssegregationen den främsta orsaken till den sociala snedfördelningen inom skolan, men skolvalet har förstärkt segregationen."

I en krönika i Affärsvärlden skriver Lotta Dinkelspiel om hyresmarknaden:En social katastrof, skapad av svenska politiker av alla färger, har Assar Lindbeck skrivit i Ekonomisk Debatt: "Han ­beskrev den vidare som illa fungerande, med inslag av svarthandel och kriminalitet, samt ­konstaterade att det är näst intill omöjligt att få ett förstahandskontrakt i Stockholm."

I en ledare skriver Ystads Allehanda med flera om segregation och skolan. Skribenten hänvisar till Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, och citerar honom i en replik på DN Debatt: ”[...] den mest rigorösa forskningen, i Pisa och i nationella kunskapsmätningar, hittills indikerar inte att grundskolesystemet som sådant har blivit mindre jämlikt över tid.”

Ewa Stenberg, DN, skriver på nyhetsplats en krönika om skatter och hänvisar till en artikel i den egna tidningen, där Åsa Hansson, Lundsuniversitet och affilierad till IFN, intervjuas. Hansson citeras: ”I en globaliserad värld så finns det tre saker man kan beskatta: fattigt folk, föda och fastigheter”.

Janerik Larsson skriver på SvD:s ledarsida om en debattartikel i DI. "I DI debatt-artikeln pekas på den gedigna kunskap som finns om varför svensk skola länge varit på fel väg: I boken ”Kunskapssynen och pedagogiken”, med Magnus Henrekson [IFN] som redaktör, visar författarna hur den styrande skoleliten systematiskt vägrat ta till sig modern biologisk kunskap, bland annat om den lärande hjärnans behov av lugn och koncentration."

Mot bakgrund av en dokumentär om barn i Christiania och oron på svenska bibliotek skriver Johan Wennström, IFN, i Kvartal att som den "havererade drömmen om Christiania så tydligt visade, har en politisk idealism av det här slaget ett pris: barns oskuld och trygghet." Wennström avslutar: "Dessvärre är det troligare att vi i allt högre utsträckning tillåter barn från alla delar av samhället att vistas i påtagligt otrygga miljöer, därför att vuxna måste manifestera sin egen vidsynthet." 

NPR undrar i en sändning om en sänkning av företagsskatten skulle förbättra för amerikanska företag, Om sänkningen skulle ge företagen mer pengar till investeringar och nya jobb. NPR  refererar till forskning av Alexander Ljungqvist, NYU och affilierad till IFN, då han nyligen undersökt den kopplingen.

Strängare amorteringskrav är fel, orättvist och farligt, skriver Christian Dahlgren i en ledare i Östgöta Correspondenten. Han hänvisar till Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet: "Klyftan förstärks alltså mellan outsiders och insiders, denna kroniska problematik i välfärdssystemet som  Assar Lindbeck länge och utförligt kritiserat."

Dagens Nyheter skriver i en nyhestartikel om en skattereform. Tidningen intervjuar Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, som pekar ut en ny fastighetsskatt som en nödvändig byggsten i en sådan reform: "Generellt blir det svårare att beskatta rika i en globaliserad värld. Då är fastighetsskatten en effektiv kandidat", säger hon.

I ett debattinlägg i DI skriver Barbara och Hans Bergström, Engelska skolan, att "vägen till en bra skola för alla går inte via ”Likvärdighetsagendan”, utan via en bestämd brytning med flumskolans föreställningar." De hämvisar till boken Kunskapssynen och pedagogiken, med Magnus Henrekson, IFN, som redaktör.

Trycket på att Malta ska strama åt sitt skattesystem är hårt efter paradisläckan, enligt finansminister Magdalena Andersson (S), skriver TT. Magnus Henrekson, IFN, intervjuas: "Att hoppa på enskilda svenska medborgare som inte har gjort något lagbrott, då tar man inte ansvar för det regelverk man har".

Arbetsvärlden skriver om de etableringsanställningar som nu ska etableras. Anders Forslund på IFAU intervjuas och hänvisar till Lars Calmfors, IFN: "Instegsjobben, som säkert har varit bra, har samtidigt skapat väldigt få anställningar. Vad det beror på vet vi inte. Arbetsgivarna menar ofta att det är på grund av byråkratiskt krångel, men det ges inget stöd för det i exempelvis Lars Calmfors och Arbetsmarknadspolitiska rådets undersökning."

Minskad handel, fler handelshinder och populism skadar ekonomin och går ut över jobben skriver Dagens Arbete från ett seminarium där Lars Calmfors, IFN, deltog: "Lars Calmfors tror att robotiseringen gör att fler industrijobb kan plockas hem till Sverige eftersom lönekostnaderna då går ner."

Tidigare univ. lektor Bert Mårald skriver i ett debattinlägg i Västerbottens-Kuriren att det "kring 1968 har grasserat en mytflora, som forskningen sökt skingra men nyligen har det kommit ut ett knippe böcker med ensartad tendens. Det är inte oberättigat att se det som en demonisering, med få nyanser". Han hänvisar till boken  Kunskapssynen och pedagogiken med Magnus Henrekson som redaktör.

Christian Bjørnskov, Århus universitet och affilierad till IFN, är krönikör i danska Børsen. Men anledning av att det är 100 år sedan Ryska revolutionen skriver han om hur socialismen utarmade ekonomierna i bl.a. dåvarande DDR och Tjeckoslovakien. Bjørnskov hänvisar till ny forskning om att ekonomin varit än sämre ifall dessa stater inte "fått" produkter genom industrispionage.

I en ledare skriver bl.a. Sundsvalls Tidning om skattemoral och skatteplanering. Skribenten hänvisar till Andreas Bergh påpekar "OECD-ländernas stater får in mer skatteintäkter än någonsin, både realt per capita och som andel av BNP". Detta samtidigt som "de flesta skattesatser i västvärldens demokratier är på väg nedåt".

I en ledare skriver Bohuslänningen om skatter och hänvisar då till Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet: "Andreas Bergh konstaterar på sin blogg (7 november) att OECD-genomsnittet på skatteintäkterna de senaste tio åren har legat strax under 15 000 USD per person (med en dipp under finanskrisen)."

I en ledare i Kristianstadsbladet skriver Carolin Dahlman att en skola som ensidigt visar tillit och ger frihet tappar lätt kontrollen. Hon hänvisar till boken Kunskapssynen och pedagogiken med Magnus Henrekson, IFN, som redaktör.

I TCO:s nättidning Arbets Världen skriver Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN, om "studier visar att våra resultat i skolan formas av lärarens förväntningar. Kvinnor drabbas särskilt hårt". Rickne menar att om lägre förväntningar skapas för vissa grupper så blir skadan som störst för barn från lägre socioekonomisk bakgrund.

I en krönika i Helagotland skriver Henrik Jordahl, IFN, att "när det gäller vinster i välfärden har vår statsminister slirat betänkligt på sanningen".  Jordahl förklarar: "Tre av fyra välfärdsföretag har en avkastning på operativt kapital över 10 procent. Men Löfven sitter ändå i TV och påstår att de allra flesta välfärdsföretag ligger under 10 procent."

Cecilia Hermansson skriver i en krönika i Fokus att problemen på arbets- och bostadsmarknaderna inte kommer att växa bort med tiden. Hon förklarar om Assar Linbeck, IFN, och Dennis Snowers Insider-outsider-teori från 1988 och att antalet outsiders kanske ökar nu i takt med att många nyanlända.

Invandring och digitalisering sätter press på välfärdsstaten. Och politiker måste agera, sammanfattar Suddeutsche Zeitung ett anförande som Mårten Blix nyligen höll på forskningsinstitutet CESifo i München. Blix förklarade att välfärdsstaten bygger på arbete och den ekvationen kommer bli allt svårare om invandrare inte kommer in på arbetsmarknaden.

Wall Street Journal skriver att handelsorganisationen WTO har blivit ett "slagfält för intensiva nationella rivaliteter". I artikeln används forskning och tabeller från Louise Johannessons, IFN och Petros Mavroidis forskning, som pekar på att ett ökande antal konflikter har hamnat på WTO:s bord.

I Svensk Linje, utgiven av Fria Moderata Studentförbundet,  publiceras en notis om forskning av Niclas Berggren och Henrik Jordahl. Skribenten förklarar att de "visat något vi kanske redan anade – att politiker som står till höger ser bättre ut än andra politiker".