IFN i media

I en gästkolumn i Göteborgs-Posten skriver skoldebattören Isak Skogstad att den som "kritiserar elevinflytande och förespråkar att läraren ska vara en auktoritet i klassrummet" beskylls för att vara antidemokrat. Han nämner i detta sammanhang Magnus Henrekson, IFN, som förespråkat mer kunskap i skolan och kritiseras för detta: "Högskolepedagoger och flumförespråkarna är så ideologiskt förblindade att de tror att vi som förespråkar en kunskapsskola drivs av onda intentioner" skriver Skogstad.

Joacim Tåg intervjuas om sin forskning i Dagens Nyheter. DN skriver: "Kvinnliga chefers underrepresentation och lägre löner kan inte förklaras med brist på kvalifikation. Enligt en ny studie är det i stället de första åren efter familjebildning som hindrar kvinnors karriärer." "Skillnaderna uppkommer när man bildar familj", säger Joacim Tåg.

I ett debattinlägg i SvD skriver Jacob Lundberg, Timbro, och John Norell, Stockholms universitet, att jobbskatteavdraget har skapat mellan 86 000 och 165 000 jobb. "Ett utbyggt avdrag har potential att skapa upp till 90 000 ytterligare jobb". De hänvisar bl a till forskning av Karin Edmark, Stockholms universitet och affilierad till IFN.

I ett debattinlägg i DI skriver Joacim Tåg, IFN, och de till IFN affilierade Matti Keloharju och Samuli Knüpfer om att andelen kvinnliga börs-vd:ar har ökat men trots det är bara 8,5 procent kvinnor. "Vår studie visar att vad som händer med karriären under de första fem åren efter familjebildning är en stor bidragande orsak till att kvinnor inte når högre upp i näringslivet."

Målarnas facktidning skriver från det seminarium där Lars Calmfors, IFN, presenterade rapporten  "Industrins lönenormering kan och bör reformeras". Tidningen påpekar att "bristen på arbetskraft i den inhemska sektorn gör att det normerande märket bör utmanas".

Dagens Opinion skriver om  rapporten "Industrins lönenormering kan och bör reformeras". "Lars Calmfors tar sin utgångspunkt i att industrin som lönemärke [bl.a.] försvårar, 'eller rentav omöjliggör, relativlöneförändringar genom avtalade löneökningar på förbundsnivå'."

Tidningen ETC ställer frågan, under vinjetten Ekonomi, om "det är dags att förändra normen för hur lönerna regleras på den svenska arbetsmarknaden? Delar av fackföreningsrörelsen hävdar nu att det är så – och på sin sida har de Lars Calmfors, [IFN] professor i nationalekonomi."

Svenskt Näringsliv rapporterar från ett seminarium där Lars Calmfors, IFN, presenterade rapporten "Industrins lönenormering kan och bör reformeras". Förslaget "ifrågasätter den konkurrensutsatta industrins roll som lönesättande norm i svenskt näringslivfick" skriver Svenskt Näringsliv. Mattias Dahl, vd på Transportföretagen, deltog i den efterföljande diskussionen. "Han påpekade att det är dumt att riva upp något som fungerar så bra.".

I ett debattinlägg i Dagens Arena om Centerpartiet och privatisering av Arbetsförmedlingen skriver debattören Johan Berg att en forskningsrapport går "stick i stäv med Centerns förslag. Forskarna, med ekonomiprofessorn Lars Calmfors [IFN] i centrum, menar att en sådan reform riskerar att gå snett."

Lars Calmfors, IFN, svarar i DI på ett debattinlägg av företrädare för industrifacken om en rapport om industrins lönenormering som han skrivit för 6F och tankesmedjan Katalys. "Det finns en liten öppning i industrifackens replik som – efter att ha sågat rapporten – ändå konstaterar att ”en del förslag säkert också kan diskuteras”. Så låt oss då göra det."

Lag och Avtal skriver i en nyhetsartikel om en rapport från 6F i vilken Lars Calmfors, IFN, "menar att om hemmamarknaden får mer inflytande över märkets lönenivå kan konsekvensen bli att lönemärket sätts högre än vad industrin tål. Det skulle leda till att sysselsättningen inom industrin minskar. Samtidigt skulle den öka inom hemmamarknad och offentlig sektor".

Sveriges Ingenjörer publicerar ett debattinlägg av bl.a. förhandlingschefer för Sveriges Ingejörer och Unionen: "Att Lars Calmfors, som återkommande kritiker mot industrinormeringen, får ett uppdrag av 6F är inte förvånande. Det ligger i linje med 6F:s upprepade försök att slå mot Industriavtalets position och betydelse för svensk lönebildning."

Lars Calmfors, IFN, har skrivit en rapport för 6F om lönenormering. Fastighets skriver i ett nyhetsreportage att "på seminariet betonade han att industrikostnadsnormeringen är viktig och behövs för att få till verkliga löneökningar- reallöneökning. Han fick mothugg av Svenskt Näringslivs representant Mattias Dahl, vd för Transportföretagen. "Om något fungerar väldigt bra, varför byta? Man kan inte skrota något innan man kommit på något bättre, sa Mattias Dahl."

När fack, arbetsgivare och ekonomer diskuterar lönebildningsmodell då handlar det om för eller emot att industrin bestämmer storleken på lönerna, skriver Sekotidningen om en rapport av Lars Calmfors, IFN, som presenterades på måndagen. Tidningen skriver: "Lars Calmfors anser att det så kallade märket, det vill säga den löneökning som industrin förhandlar fram och som sedan blir ett tak för alla, måste ta större hänsyn till hela samhällsekonomin."

Richard Öhrvall, IFN, förklarar för Södermanlands Nyheter att "bisysslor i kommuner och landsting bör dokumenteras och sammanställas i ett centralt register."

Fastighetsfolket skriver i en nyhetsartikel att Lars Calmfors, IFN, i en rapport sett över "vilka möjligheter som finns för att förnya nuvarande modell. [...] "Han drar slutsatsen att den svenska hemmamarknaden bör spela större roll när det gäller nivån på lönemärket, inte bara industrin som konkurrerar internationellt."

LNB/BLT skriver att det "inte bara är låga löner, utan framför allt politiska trendideologier som har förstört den svenska skolan". Skribenten hänvisar till ett IFN-policy paper av Magnus Henrekson: "För att höja statusen inom yrket måste synen på kunskap restaureras. Postmoderna teorier och kunskapsrelativism måste bort."  

Sekotidningen skriver att "förbunden inom 6F, dit Seko hör, får i en ny rapport av professor Lars Calmfors [IFN] stöd för sin kritik mot den svenska lönebildningsmodellen där industrin sätter märket".

Dagens Arena skriver att "klyftorna ökar i Sverige och är idag större än vad de någonsin varit – åtminstone sedan SCB började mäta klyftorna 1991". Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, säger: "[...] slopandet av arvs- och gåvoskatten öppnade en möjlighet att också kringgå förmögenhetsskatten. Sista december varje år kunde man ge bort sin förmögenhet och få tillbaka den i januari".

"Nuvarande system med industrinormering bör reformeras så att större hänsyn tas till behovet av arbetskraft i hemmamarknadssektorer" är slutsatsen av Lars Calmfors, IFN, i en rapport för 6F skriver DI.

I en ledare skriver Barometern att höjda lärarlöner inte tycks vara en framkomlig väg att öka yrkets attraktivitet eller status. Tidningen hänvisar till IFN Policy paper: "I en rapport från IFN ger ekonomiprofessorn Magnus Henrekson en tankeväckande förklaring: synen på kunskap försvagar lärarens ställning på ett sätt som inte vägs av upp höjda löner."

I ett debattinlägg i DI skriver ordförandena för flera fackförbund om det s.k. märket:  "Industriavtalet var en bra lösning på situationen där och då, men när tiderna förändras måste även lönebildningen anpassa sig." De hänvisar till en rapport av Lars Calmfors, IFN. Calmfors anser att "hemmamarknaderna måste få ett större inflytande över lönemärkets nivå".

Özge Öner, IFN, skriver i en gästkolumn på SvD:s ledarsida om de bluffuppsatser som publicerats i högprofilerade vetenskapliga tidskrifter. Öner förklarar att det inte är publiceringen som är huvudproblemet utan "frånvaron av självrannsakan som gör att vissa forskningsområdens akademiska legitimitet bör ifrågasättas, liksom att skattepengar finansierar denna forskning."

Webbmagasinet 3 Quarks Daily publicerar en text om The Nobel Factor, av Avner Offer och Gabriel Söderberg: "Denna geografiskt begränsade ambition, som förfäktats av den inflytelserika ekonomen Assar Lindbeck [...] är, hävdar författarna, avgörande för att förklara den underliggande strukturen enligt vilken pristagare utses."

Expressen skriver om "Nobelpriset i ekonomi": "En annan kandidat som ofta nämns är den svenske ekonominestorn Assar Lindbeck, inflytelserik nationalekonom som varit rådgivare till flera svenska regeringar."

Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, är en av författarna till ett debattinlägg i DN. Forskarna förklarar "att företag som drivs av personer födda utanför Europa, och som anställer personal, i väsentligt högre grad anställer nyanlända personer från länder utanför ­Europa".

Johan Schück skriver en krönika i Dagens Nyheter om Nobelpriset i ekonomi. En av de möjliga vinnarna är enligt honom Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet: "Arbetsmarknad och socialförsäkringar är ett område där svenske Assar Lindbeck kan komma i fråga. Hans ständigt aktuella insider-outsiderteori handlar om hur gynnade grupper skyddar sina intressen, på övrigas bekostnad."

En typisk elev hos de stora friskolekoncernerna har välutbildade föräldrar och är inte nyanländ, visar SvD:s genomgång. Tidningen skriver: "Att eleverna eller deras föräldrar är medvetna och aktivt valt en friskola är i sig en faktor som talar för att eleverna har större förutsättningar att lyckas i skolan, enligt Jonas Vlachos".

I en krönika i Dagens Arena skriver Anna Danielsson Öberg att "flera namnkunniga forskare har kunnat visa att inget tyder på att privata företag är bättre på att förmedla jobb än statliga myndigheter". Hon skriver att det exempelvis gäller Lars Calmfors, IFN.

I en ledare skriver BLT att "För mängder av resurser läggs på ungdomars ohälsa. Men i tidskriften Quillette argumenterar Magnus Henrekson och Johan Wennström [IFN] att den psykiska ohälsan inte beror på höga krav, utan snarare på avsaknaden av krav."

I en krönika i Fastighetsnytt skriver Andreas Hatzigeorgiou, Stockholms  Handelskammare: ”'Näst efter bombningar är hyresregleringar det säkraste sättet att förstöra en stad på.' Så lät det en gång när Assar Lindbeck [IFN], vår egen rockstjärna till nationalekonom, sjöng ut om den svenska bostadspolitiken."

I en ledare skriver Norran att kommunalt fusk beror många gånger på att etiken och moralen gradvis förskjutits. Skribenten hänvisar till Andreas Bergh, IFN: "Han menar att det finns ett klart mönster i alla de skandaler som drabbat och drabbar kommuner och kommunala bolag. Det handlar om korruption, misskötsel och bristande kontroll."

I en ledare skriver Sydsvenskan & Helsingborgs Dagblad att "en av regeringen Bildts åtgärder var att i november 1992 tillsätta en expertkommission med bland andra nationalekonomen Assar Lindbeck [IFN och Stockholms universitet] och statsvetaren Olof Petersson."

Erik Lundin skriver i en slutreplik på SvD Debatt att "alla rapporter och utredningar, från både Sverige och Danmark, poängterar att en förbättrad konkurrenssituation skulle vara att föredra framför statliga interventioner. Jag håller med. En sådan modell bygger dock först och främst på en saklig och korrekt prisdialog."

Dagens Nyheter skriver att högutbildade flyttar till storstäderna. Martin Andersson BTH och affilierad till IFN, intervjuas: "Utvecklingen med att högutbildade flyttar till storstaden är inte unik för Sverige. Det finns många skäl att flytta. Arbetsmarknaden, beräknad avkastning på din utbildning – de söker en arbetsmarknad där det går att göra karriär", säger Martin Andersson.

UNT skriver i en ledare att en stökig elev inte ska få förstöra skoldagen för 29 klasskompisar. UNT menar att det finns flera förklaringar till att det blivit så här. Skribenten hänvisar till en artikel av Magnus Henrekson och Johan Wennström, IFN, där de "lyfter fram den 'icke-auktoritära' svenska skolan i en artikel i tidskriften Quillette".

I en ledare publicerad i bl.a. Kristianstadsbladet sägs att många hittills sagt att svenska elever "är i alla fall kreativa! [...] som ursäktat den svenska skolans förfall". Tidningen skriver: "Men till och med på dessa områden är Sverige sämre än jämförbara länder" och hänvisar till en artikel i Quillette av Magnus henrekson och Johan Wennström, IFN.

I en artikel i Hela Hälsingland svarar Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, och Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, på varför friskolorna får mer pengar över än de kommunala. På frågan om vinstuttagen påverkar verksamheten positivt eller negativt svarar Vlachos: "Pengar som plockas ut används inte i verksamheten, men det är verksamheten vi betalar för. I den bemärkelsen är det ju negativt. Samtidigt gör möjligheten att plocka ut pengar att man vill hitta det smartaste och bästa lösningarna."

Lars-Erik Alkvist, Högskolan Dalarna, recenserar i Dala Demokraten boken Handels - Maktelitens skola. I detta sammanhang nämns Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet: "[...] kom med ett förslag i slutet av 60-talet om att dela ut ett Nobelpris i ekonomi till Alfred Nobels minne. Nationalekonomi kom därmed att ursupera ( orättmätigt lägga beslag på) ,de vetenskapliga priserna, som fysik, kemi och medicin. "

DN Ekonomi skriver att "En efter en försvinner de skiljedomare i Genève som ska upprätthålla reglerna i världshandeln". Henrik Horn, IFN, intervjuas: Han säger att "det inte bara är USA som ser behov av reformer i WTO. Det som skiljer USA är att man tycks vilja skjuta organisationen i sank".

Paulina Neuding skriver i en krönika i Dagens Samhälle om ett inlägg av Magnus Henrekson och Johan Wennström i Quintelle:  "Författarna konstaterar att den svenska skolan har gått längst i att överge en kunskapsbaserad läroplan för att i stället omfatta postmoderna idéer som relativiserar sant och falskt."

Erik Lundin skriver i ett debattinlägg i SvD om fjärrvärmemarknaden att den eventuellt bör regleras."Med detta sagt, är det inte säkert att en reglering bara är av godo, eftersom det är svårt att säkerställa att regleringen efterlevs. Däremot är det inte troligt att priset på en reglerad marknad skulle överstiga det pris som alternativprissättningen resulterat i."

Benjamin Douse, MUF, undrar på DN Debatt ifall "vi ska fortsätta på den postmoderna flumvägen eller ska vi på allvar bana vägen för en likvärdig skola med kunskap i fokus?" Han menar att moderaterna bör få utse utbildningsminister och föreslår bl.a. Magnus Henrekson, IFN, på denna post: "Som profilerad forskare, professor i nationalekonom tillika vd för IFN är han en av få som har lyckats sätta skolfrågan på agendan i den dagspolitiska debatten. Henrekson har förstått vikten av skolkvalitet för vårt framtida välstånd."

Expressen skriver en nyhetsartikel utifrån ett debattinlägg i DN av Benjamin Douse, MUF. Tidningen anser, på tal om posten som utbildningsminister: "... uppstickaren Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning, som varit aktiv i den skolpolitiska debatten och skrivit en bok i ämnet".

I ett debattinlägg i SvD skriver Mårten Blix, IFN, och Heidi Stensmyren, Sveriges läkarförbund,  att "vissa arbetsuppgifter kommer att försvinna inom sjuk- och hälsovården men det finns ingen risk för någon jobbapokalyps". De förklarar att med teknikutvecklingen riskerar de som inte förnyar sin kompetens att  hamna på efterkälken: "Det riskerar att försämra vården och drabba alla, inte minst den växande skaran äldre."

Richard Öhrvall, IFN, intervjuas i en nyhetsartikel som publiceras i bl a NT. Han är en av tre forskare som gjort en nationell snabbanalys av valet 2018. Öhrvall förklarar: "Det är stora geografiska skillnader. [...] I områden där många har hög inkomst och är högutbildade är det fler som röstar. Ett valdistrikt i Lerum hade 96 procent, och ett annat i Rosengård i Malmö hade under 50 procent."

Vi vill se fullt utbyggda nya stambanor från Stockholm till Malmö respektive Göteborg, skriver Johan Andersson (S) och Mats Johansson (S) i ett debattinlägg i Östgöta Correspondenten med flera tidningar. De skriver att Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, i DI förklarat att han ansluter sig "till de som menar att staten kan låna pengar till investeringar i infrastruktur (DI 5 september).

Magnus Henrekson och Johan Wennström, IFN, skriver i Quillette att grundorsaken till problemen i den svenska skolan "är den läroplan som avvisar ämneskunskaper, ger elever för stort ansvar och försvagar lärarrollen. När kunskapssynen kombinerades med marknadsreformer skapades incitament att konkurrera med annat än kunskaper".

Berliner Zeitung skriver om förfallna hus och hyresmarknaden i Berlin. Tidningen hänvisar till Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, som bedömer att hyresreglering är "ett av de mest effektiva sätten att förstöra städer – bara bombningen av en stad skulle få en större inverkan".

Kristianstadsbladet skriver i en ledare att finansministern skryter om att ”ekonomin är urstark”. För att vederlägga detta hänvisas bland annat till Henrik Jordahl, IFN:  "Det ser heller inte bra ut när man tittar på Internationella valutafondens (IMF) World Economic Outlook, som presenterades i april. 'Ifjol landade Sveriges tillväxt på plats 33 av de 36 medlemsländerna i OECD', konstaterade nationalekonomen Henrik Jordahl från IFN häromdagen (NWT 15/9)".