Nyheter

Martin Ljunge, forskare på IFN har blivit docent i nationalekonomi vid Södertörns högskola. Ljunge doktorerade vid University of Chicago år 2006. Hans forskningsområde är i första hand beteendeekonomi. En av de frågor han söker svar på i sin forskning är hur tillit påverkar individers hälsa och välstånd. Hans senaste uppsats har titeln “The ‘Healthy Worker Effect’: Do Healthy People Climb the Occupational Ladder?”. I dagarna har han beviljats anslag från Riksbankens Jubileumsfond för ett projekt som ”syftar till att fördjupa vår förståelse av finansiella beslut som fattas av invandrare i Sverige”.

I en podd intervjuas Joacim Tåg, IFN, om en ny studie (What Prevents Female Executives from Reaching the Top?) som visar på orsaker till att få kvinnor är vd:ar för större företag. Det visar sig även att kvinnorna mer sällan är lika välbetalda som männen. Skillnaderna kan förklaras, säger Tåg, med att kvinnorna halkar efter männen i karriären under de första fem åren efter familjebildning.

Radio och podcast, liksom tv, blir allt vanligare sätt för människor att få kunskap om forskning och forskningsresultat. Fler och fler tidningar gör tv-sändningar och radioprogram. När boken Kunskapssynen och pedagogiken nyligen presenterades så gjorde tidskriften Axess både tv och podd av en intervju med Magnus Henrekson. Även SVT intervjuade om samma bok i programmet "Politik i bokhyllan". EFN tv, som drivs av Handelsbanken, har intervjuat Mårten Blix om digitalisering och tidigare tv-journalisten Morgan Olofsson gjorde nyligen samma sak i sin podd För friheten!.

I 40-årsåldern är sannolikheten lägre att kvinnor än män är vd:ar för större företag. Kvinnorna har dessutom mer sällan välbetalda chefspositioner. Skillnader i kvalifikationer kan inte förklara detta då kvinnliga chefer generellt sett är mer kvalificerade än männen. Istället kan skillnaderna förklaras med att kvinnorna halkar efter männen i karriären under de första fem åren efter familjebildning. Det visar ny forskning av Joacim Tåg, IFN, Matti Keloharju, Alto University, och Samuli Knupfer, BI Norwegian Business school.

Inger Enkvist, Magnus Henrekson, Martin Ingvar och Ingrid Wållgren förklarar i sin nya bok Kunskapssynen och pedagogiken (Dialogos Förlag) att dagens syn på kunskap saknar stöd i såväl forskning som beprövad erfarenhet. På ett seminarium i Stockholm förklarade tre av författarna att lärarutbildningen måste fokusera på förståelse för de mekanismer i hjärnan som gör att vi lär oss nya saker och minns dessa.

Magnus Henrekson, IFN, var en av kommentatorerna till den nya boken Högskola i otakt, författad av Johan Eklund och Lars Pettersson,  Entreprenörskapsforum. Författarna visar hur Sverige har allt fler högskoleutbildade men att arbetsmarknaden fungerar allt sämre. Detta främjar inte ekonomisk utveckling. Panelen diskuterade hur viktitig matchningen in på högskolan är. Att eleverna väljer utbildning som efterfrågas av arbetsmarknaden. "Är Scania inte kvar i Sverige om 20 år så beror det inte på skattesystemet utan på det dåliga utbildningsystemet" sa Magnus Henrekson.

Flera IFN-forskare är skribenter i senaste numret av Ekonomiska Debatt. Lars Calmfors skriver om ”Hur ändamålsenlig är industrins märkessättning?”. Niklas Elert, Magnus Henrekson och Mikael Stenkula presenterar forskning om ”Institutionella reformer för ett mer innovativt och entreprenöriellt Europa” som är del av EU-projektet Fires. Henrik Jordahl tar sig an ESO-rapporten Dags för omprövning. En rapport som han menar ”inte bör ligga till grund för politiska beslut”. Sist men inte minst recenserar Niklas Elert The Innovation Illusion: How So Little Is Created by So Many Working So Hard av Fredrik Erixon och Björn Weigel. Elert understryker "vikten av att ge spelrum åt de innovatörer och entreprenörer som inte följer
normen". 

Lars Calmfors, IFN och ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet, deltog på fredagen i ett seminarium tillsammans med Ylva Johansson (S), arbetsmarknadsminister, Mikael Sjöberg, generaldirektör, Arbetsförmedlingen, Anders Forslund, professor IFAU, och Martin Ådahl, chefsekonom, Centerpartiet. Calmfors inledde seminariet med en genomgång av dagsläget. Han förklarade bland annat att Australien har en helt privatiserad arbetsförmedling, "vilket tycks ha bidragit till att arbetslösheten kunnat hållas nere" men tilla att det inte finns en enskild reform som löser problemet med arbetslöshet..

På tisdagen höll IFN tillsammans med Studentlitteratur ett seminarium med titeln "Är forskning motgift mot fake news?" I ett scensamtal under ledning av Magnus Henrekson, IFN, förklarade Ulf Kristersson, M, att det är ett problem att den politiska debatten fjärmat sig från forskningen. Samtidigt ansåg han att politiker ofta lyssnar till vad just nationalekonomer har att säga. Marika Lindgren Åsbrink, LO, ansåg att dels fake news, dels filterbubblor är problematiska i den politiska debatten. Tre forskare, tillika författare i antologin Nationalekonomis frågor berättade inledningsvis om sin forskning: Johanna Möllerström, Maria Börjesson och Henrik Jordahl.

På torsdagen besökte KvinnoKapital, ett nätverk för kvinnor som jobbar med kapitalförvaltning, IFN och lyssnade till presentationer av två IFN-forskare. Björn Hinnerich berättade om studien "Gender Quotas in the Board Room and Firm Performance: Evidence from a Credible Threat in Sweden". Forskarna har kommit fram till att hotet om könskvotering i börsbolagsstyrelser gav effekt. Antalet kvinnor har ökat i styrelserna och även företagens vinster. Joacim Tåg presenterade en pågående studie om varför så få kvinnor blir vd:ar i svenska storbolag. Det visar sig vara svårt för kvinnor, men inte för män, att kombinera familj och en chefskarriär.  Studien publiceras i dagarna.

På onsdagen hölls höstens första akademiska seminarium på IFN. Institutet gästades av professor Per Pettersson-Lidbom från Stockholms universitet. Han presenterade uppsatsen "Political Power, Resistance to Technological Change and Economic Development: Evidence from the 19th Century Sweden". Studien är författad tillsammans med Björn Tyrefors Hinnerich, IFN, och Erik Lindgren. Det handlar om politiska institutioners betydelse för ekonomisk tillväxt.

Inger Enkvist, Magnus Henrekson, Martin Ingvar och Ingrid Wållgren skriver om sin bok Kunskapssynen och pedagogiken på SvD Debatt. De vänder sig mot dagens syn på kunskap. "Vi måste acceptera att effektivt lärande förutsätter en instruerande lärare med förväntningar på eleven. Undervisningen behöver struktureras inom ramen för traditionella ämnen där nästa inlärningssteg bygger på vad eleverna tidigare lärt sig."

Jag har jobbat i olika företag tidigare men gillar det här bättre, säger Rachael Ahn om sitt sommarjobb som forskningsassistent på IFN. "Arbetet här har varit utmanande men inte stressigt. I företag är det precis tvärtom." Joel Gunnarsson håller med. Han ansökte om sommarjobbet på IFN för att ta reda på hur det är att arbeta som forskare. Och nu när sommaren är över konstaterar han att han ”nog vill bli forskare".

Vad betyder forskningen i dessa tider av fake news och ett politiskt klimat där populistiska partier gynnas? Under ledning av professor Magnus Henrekson, IFN, samtalar Ulf Kristersson, ekonomiskpolitisk talesperson (M), och Marika Lindgren Åsbrink, utredningsstrateg LO, om forskningens betydelse i den offentliga debatten och det politiska beslutsfattandet. Detta sker den 5 september. Samtidigt presenteras antologin "Nationalekonomins frågor" (Studentlitteratur) av ekonomerna Johanna Möllerström, Maria Börjesson och Henrik Jordahl.

Forskarna Niclas Berggren, Therese Nilsson, IFN, och  Christian Bjørnskov, Århus universitet, finner att när lagstiftningen blir mer jämlik för en minoritet påverkas den stora allmänheten antingen inte alls i sin tillfredsställelse med livet eller i positiv riktning (när samkönade par får gifta sig). Likabehandling utgör därför inte en kostnad utan snarare, i vissa fall, en ”nyttomässig” vinst för samhället.

Intervjuer med verksamhetschefer om vårdcentralernas drift visar på hög managementkvalitet i primärvården. Knappt några vårdcentraler får riktigt låga poäng på det managementindex som används. Detta är betydelsefullt, eftersom vårdcentraler med goda managementmetoder har kortare köer. Däremot har de inte nöjdare patienter.

Europa lider av ett underskott på entreprenörskap jämfört med Nordamerika. När Europas höga inkomstnivå och stora satsningar på FoU beaktas framkommer ett underskott på entreprenörskap även vid en jämförelse med Kina och de rika länderna i Östasien. Detta visar Magnus Henrekson i en ny studie.

Kvinnliga chefer som diskrimineras tvingas vara mer kompetenta än manliga toppchefer för att nå samma positioner. Kvinnliga toppchefer kan därför bättre hantera ökad konkurrens för företaget. Därmed ökar kvinnliga chefers löner mer än manliga chefers löner när konkurrensen hårdnar. Detta finner forskarna Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson, IFN, när de studerar data för svenska företag.

Mårten Blix, Lars Calmfors, Åsa Hansson, Henrik Jordahl och Özge Öner var de IFN-forskare som deltog i årets Almedalsvecka på Gotland. Ämnena för de seminarier och andra samtal som forskarna deltog i varierade från arbetsmarknad och besöksnäring till spelmarknad och vård. Årets Almedalsvecka bjöd på många publika seminarier men också ett växande antal evenemang/samtal till vilka bara inbjudna var välkomna. Formerna för diskussioner har också utvecklats till att innefatta bland annat fishbowl diskussioner.   

Daniel Waldenström, IFN, har tillsammans med en grupp internationella forskare tilldelats medel från Norface (New Opportunities for Research Funding Agency Co-operation in Europe) ett samarbete mellan 19 nationella europeiska forskningsråd. I projektet ”The impact of childhood circumstances on individual outcomes over the life-course” ska forskarna under fyra år studera vilka förutsättningar som krävs för att en person ska lyckas väl i livet. Det handlar om familjebakgrundens betydelse och även politikens inriktning för att skapa lika möjligheter och hur detta påverkar resultaten.