IFN i media

I en replik på ett inlägg i Dagens Samhälle av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, att "obligatoriskt skolval där alla föräldrar aktivt väljer skola är bra system och ju fler kommuner som inför obligatoriskt skolval, desto bättre blir underlaget för att i framtiden studera utfallen av dessa". 

Nima Sanandaji och Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i ett debattinlägg i Dagens Industri att välfärdens problem redan är verklighet: kommunsektorn har betydande ekonomiska problem. "En obekväm sanning är att privat finansiering också måste vara en del av lösningen."

Jonas Nordling, Ordförande i Journalistförbundet, skriver i ett debattinlägg i Arbetsvärlden att "det är inte turordningsreglerna som är problemet på arbetsmarknaden, utan obefintliga regler för att pressa arbetsgivarna till kompetensutveckling". Nordling skriver om forskning om turordningsreglerna och Las att "en förtjänstfull sammanställning av vad som ändå finns har nyligen presenterats av forskarna Carl Magnus Bjuggren, Martin Olsson och Per Skedinger [IFN]".

I ett debattinlägg skriver arbetaförmedlaren Johan Berg. han skriver att "Arbetsförmedlingen saknar förtroende hos allmänheten. Professor Lars Calmfors [IFN] har dock uttryckt att Arbetsförmedlingens anseende är delvis oförtjänt."

I en ledare skriver ETC  om en krönika av Lars Calmfors, IFN, om att klyftorna inte bör tillåtas att öka mer i Sverige: "Men det är inte bara bland högerpartierna som Lars Calmfors nu låter radikal. Regeringen pratar om klyftorna men har ännu inte vänt utvecklingen i socialförsäkringssystemet och väjer för viktiga förslag som att faktiskt införa en förmögenhetsskatt ...".

I en ledare skriver Länstidningen Östersund att "precis som Stefan Löfven nyligen flaggade för föreslår Calmfors [IFN] någon form av skatt på kapital. [...] Calmfors varnar för politisk populism och social oro om de tillåts öka ännu mer".

Om sakfrågorna blir viktigare än spelet om makten kan valrörelsen bli riktigt intressant, skriver Anders Jonsson i Dagens Arena. Han hänvisar till Lars Calmfors [IFN] kolumn i DN: "Det saknas alltså inte tydliga motsättningar för väljarna att ta ställning till. Lars Calmfors kan inte avfärdas som en oansvarig bidragshöjare på vänsterkanten."

I en ledare (Gotlands Folkblad) publicerad på HelaGotland menar skribenten att "stora inkomstklyftor mellan grupper i samhället är inte bra". Tidningen hänvisar till Lars Calmfors, IFN, som i DN varnat för en politik som ökar på de ekonomiska klyftorna vi redan har i landet.

I en ledare skriver Piteå Tidning om att oppositionen lagt sina alternativ till regeringens vårbudget. I sammanhanget nämns att "Anders Borgs favoritekonomi Lars Calmfors [IFN] varnar för växande inkomstskillnader. Calmfors föreslår att ersättningarna från trygghetssystemen räknas upp i samma takt som lönerna [...] Det är kloka förslag som går stick i stäv med Moderaternas politik", skriver tidningen.

SVT Nyheter rapporterar att några av världens hemligaste skatteparadis kan tvingas öppna sina bolagsregister. Daniel Waldenström, IFN, intervjuas. Han säger att Storbritannien "nu tar ett viktigt steg för att täppa till möjligheten att gömma pengar, sänder viktiga politiska signaler  till andra länder om att skriva på avtal om öppenhet och informationsutbyte".

Nyhetsbyrån Direkt rapporterade från ett seminarium som IFN arrangerade om turordningreglerna i LAS. "Martin Olsson sade att det enligt forskningen verkar som om turordningsreglerna påverkar företagens personalomsättning, eftersom det blivit fler avslutade anställningar och nyanställningar i småföretag efter att tvåundantaget infördes."

I en ledare i Aftonbladet skriver Jonna Sima: "Igår varnade till och med den liberalt sinnade ekonomen Lars Calmfors [IFN] på Dagens Nyheters ledarsida för växande inkomstskillnader". Sima fortsätter: "Calmfors låter närmast som en radikal socialdemokrat när han förespråkar offentligt finansierad välfärd, bidragssystem som följer löneutvecklingen och återinförandet av en progressiv fastighetsskatt."

Hela Gotland skriver i en ledare om Stefan Löfvens första-maj-tal. Det handlade om "Revansch för 'det starka samhället' och höjda pensioner. Dessutom höjd skatt 'för dem som har det allra bäst'". Vad gäller återinförd fastighetsskatt så hänvisar skribenten till Lars Calmfors, IFN, som vill ha ”en progressiv fastighetsskatt (högre skatteprocent för fastigheter med högt värde) vore effektiv fördelningspolitik".

I en krönika på SvD:s lerdarsida skriver Özge Öner, IFN, att det "politiska landskap förändrades när Centerpartiet fattade beslut att rösta för regeringens förslag att ensamkommande unga med tidigare utvisningsbeslut ges möjlighet att stanna i Sverige". Hon förklarar att "med Centerpartiets invandringspolitik blir det svårare för väljare som föredrar minskad invandring att välja parti i höstens val".

Grova överdrifter får alltför ofta passera i offentligheten, skriver Andreas Bergh, IFN oxch Lunds universitet, i en krönika på DN:s ledarsida. Han förklarar att "vill vi minska överdrifterna måste vi sluta belöna förenklingarna". Men behövs det inte överdrifter för att nå ut? Kanske det, svarar Bergh. "Men i så fall är det inte något jag vill bidra till."

I ett debattinlägg i Dagens Samhälle skriver Jonas Vlachos, Stockholm universitet och affilierad till IFN. "Obligatoriskt skolval skulle kunna minska segregationen i skolan, påstår Almega och Friskolornas Riksförbund. Men deras rapport bygger på vad familjer säger, inte vad de faktiskt gör. Slutsatserna från internationell forskning är tvärtom att skolval inte är ett verksamt sätt att bryta skolsegregationen."

I en krönika i Byggindustrin skriver Torun Nilsson att alldeles för få politiker talar om varifrån pengarna till välfärden kommer. Hon hänvisar till studien Born Global av tre IFN-forskare: "Fram träder alltså bilden av ett helt nytt Sverige, långt från tillverkning och varu­export, som i stället, mer än de flesta andra länder, bygger på tjänster, entreprenörskap, kunskap och flexibilitet, mer sammanvävt med andra länders företag än någonsin. Och, framförallt, där företagen är betydligt lättflyktigare än förr."

I en ledare skriver DI att det kostar att stå utanför EU, det inte går att politiskt förutspå vilka sektorer som ska bli framgångsrika samt att en viktig förutsättning för kluster är riskkapital. "Men i Sverige ligger fokus på att inkomstklyftorna måste minska. Senast på onsdagen (2/5) skrev professor Lars Calmfors [IFN] om detta i DN. Han och även LO har därför krävt en höjning av kapitalskatten."

Dagens Arena skriver om den skuggbudget som Moderaterna presenterat. I artikeln nämns Lars Calmfors, IFN, och en krönika av honom i DN. Han föreslår "indexering av transfereringarna [som] går i raka motsatsen till Moderaternas politik".

I en krönika på DN:s ledarsida skriver Lars Calmfors, IFN, att det kan vara politiskt riskabelt att inkomstolikheten i Norden har ökat. En central faktor för denna omfördelning har varit "minskad omfördelning via skatte- och bidragssystemet". Calmfors föreslår bl.a. att "transfereringarna bör räknas upp i samma takt som lönerna".

DN Ekonomi och Johan Schûck skriver om forskning av Carl-Magnus Bjuggren, Martin Olsson och Per Skedinger, IFN: "De undantag från anställningsskyddet som gäller för småföretag har en positiv inverkan. En tydlig effekt är att sjukfrånvaron blir mindre, hävdar tre ekonomiska forskare."

Försvagningen av vårdgarantin öppnar för ett stort genomslag av en nationell digital sjukvård, skriver Barometern och Smålandsposten i en ledare. Skribenten hänvisar till en artikel i Ekonomisk Debatt av Mårten Blix, IFN,  och Johanna Jeanssonkan där de skriver att den digitala vården kan avlasta primär- och sjukhusvård.

A study by Maya Rossin Slater and Petra Persson, Standford University and affiliated to IFN, affirmed that fetal stress does have far-reaching consequences, and may have impact on the child’s mental health sooner or later. The study is presented by the online publicationTechno Chops. 

Av alla välfärdsländer har inkomstskillnaderna ökat mest i norden under de senaste 20 åren. Lars Calmfors, IFN, förklarar: "Vi har sett med Trump och Brexit hur känsligt det politiska systemet är, så min personliga värdering är att det är bättre att minska inkomstskillnaderna för säkerhetsskull."

Mårten Blix, IFN, och Johanna Jeansson skriver i Dagens Samhälle under vinjetten Perspektiv om nätläkare. De förklarar att "för politiker och andra beslutsfattare är det bråttom att se över landstingens pris- och ersättningssystem så att de ger rätt incitament till samtliga vårdgivare att erbjuda en sammanhållen och kostnadseffektiv vård".

Henrik Horn, IFN, är en av tre sakkunniga som i Arbetet "recenserar politikområdena utvecklingssamarbete, handel och säkerhetspolitik. Horn säger: "Jag tror inte att så många andra länder skulle komma på att ha feministiska aspekter på handelspolitiken."

Höglandsnytt, en småländsk nättidning, skriver om en intervju med Henrik Jordahl, IFN, i Dagens Samhälle. Han förklarar att "det skulle leda till kommunalt kaos och dramatiska konsekvenser om bolag snabbt skulle tvingas till nedläggning. Flera av kommunerna skulle antagligen inte klara det".

I en ledare i bl.a. Avesta Tidning förklaras att "skolan har sedan 1950-talet lidit av reformhysteri. Under samma period har också skolresultaten sjunkit, lärarnas kompetens minskat och stöket ökat". Skribenten hänvisar till boken Kunskapssynen och pedagogiken med Magnus Henrekson, IFN, som redaktör och medförfattare.

I en ledare i DN förklaras att: Hans Rosling ville inte bli kallad optimist, eftersom han var rädd för att det fick honom att verka naiv." Skribenten förklarar att "människor dras till problem och hot eftersom det fanns en tid på savannen då det var livsviktigt att kunna identifiera faror. Vi behövde, det som nationalekonomen Andreas Bergh (IFN) kallar för ”negativitetsfilter", bara för att överleva."

Forskningsresultaten från IFN om turordningsreglernas effekt på småföretag får kritik av arbetsrättsforskaren Mats Glavå i Dagens Arena. Att fokusera på att sjukfrånvaro och Vab minskar genom tvåundantag är fel, säger han till tidningen.

Dagens Arena skriver om att Carl Magnus Bjuggren, Martin Olsson och Per Skedinger, IFN, "har studerat resultaten från sex olika studier om effekter av turordningsreglerna på företagen och anställda. Artikeln publiceras i tidskriften Ekonomisk debatt".

Köpen av privat skola och omsorg ökar och ett trettiotal kommuner handlar så mycket privat välfärd att de får stora problem om välfärdsbolag stoppas. Det skriver Dagens Samhälle i en nyhetsartikel. Henrik Jordahl, IFN, intervjuas. Han säger att "kostnadsjakt och valfrihetssystem har blivit viktigare. Privatiseringsnivån blir ett utfall av individers val. På en del håll härmar man också grannkommuner".

M:s politik är lögn och dimridåer säger LO, och skriver att partiet vill sänka lönerna. Desinformation, svarar Moderaterna. SVT:s Faktakollar med bl.a. Per Skedinger, IFN. SVT slår fast att det är "helt fel att Moderaterna och Alliansen kommer att sänka lönerna för de som redan har ett jobb". 

"Akademiens ledamöter fortsätter att såga av den gren de själva sitter på" skriver Johan Wennström, IFN, på SvD Kultur: "De ledamöter som är satta att förvalta Akademien för framtiden behöver påminnas om sitt ansvar mot institutionens och litteraturprisets idé- och värderingsmässiga rötter." Wennström förklarar vidare att de behöver hjälp med "att se till att Akademien inte omtolkas till en myndighet och blir ett slags Statens kulturråd med fullständig insyn.

Svenskt Näringslivs nyhetsplattform fPlus har intervjuat Per Skedinger, IFN, om turordningsrglerna i LAS. "Förslaget om att avskaffa tvåundantaget skulle medföra avsevärda negativa effekter i form av minskad produktivitet och minskad personalomsättning samt ökad sjukfrånvaro" säger Skedinger.

Forskning & Framsteg skriver om forskning av en rapport av Therese Nilsson, IFN och Lunds universitet. Det handlar om effekterna av fri spädbarnsvård på 1930-talet. "Vi är mycket förvånade över att vi kunde se så stora och mätbara effekter av detta", säger Therese Nilsson.

Vårdforkus skriver om Sara Heymans bok "Sjukt, syster!". Hon frågar sig varför det gäller olika marknadsreglerna läkarna och inte sjuksköterskorna. "Heyman har själv inte svaret på frågan men Lars Calmfors (IFN), professor i internationell ekonomi och ordförande i arbetsmarknadsekonomiska rådet har tillsammans med Katarina Richardson beskrivit hypoteser i en rapport."

Författaren till denna text i Family Wealthreport ställer frågan i vilken utsträckning skattesänkningar som sjösattes sent under 2017 givit effekt på marknaderna. Han hänvisar till en studie av Alexander Ljungqvist, affilierad till IFN och Smolyansky, som funnit få bevis för att sänkt företagsskatt mellan 1970 och 2010 gav fler jobb eller högre inkomster, förutom under djupa lågkonjunkturer.

I Respons nr 2/2018 recenseras boken Tiiliten i EU av Antonina Bakardjieva Engelbrekt, Anna Michalski & Lars Oxelheim (red.). Den senare är affilierad till IFN. Respons skriver: "Oavsett om utvecklingen går mot fördjupat samarbete eller status qou är tilliten, både medlemsländerna emellan och medborgarnas tillit till EU:s institutioner, en av unionens viktigaste frågor att hantera de närmaste åren."

I en krönika i Dagens Arena skriver Anna Danielsson Öberg att industriavtalet möts av flera nya utmaningar i sin lönenormerande roll. Hon pekar på att bl.a. Lars Calmfors, IFN, "anser att tjänstemännens löner borde öka än mer – åtminstone för grupper där bristen på arbetskraft är stor, till exempel inom den kommunala sektorn".

Nordic Economic Policy Review (NEPR) presenterade nyligen sin årliga rapport. Om detta skriver Dagens Arena: "Ett bra första steg för att minska inkomstklyftorna skulle vara en reformerad fastighetsskatt. Anders Borg, Bo Lundgren, Lars Calmfors (IFN), John Hassler, Stefan Ingves, Ola Pettersson, Sandro Scocco, SNS-ekonomerna, Nordea, Ekonomistyrningsverket, Konjunkturinstitutet, OECD …"

I en ledare skriver Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad om svenska arbetsmarknad. De hänvisar till Lars Calmfors, IFN.

Magnus Henrekson, IFN, skriver i en essä i tidskriften Kvartal att ett meritokratiskt belöningssystem är viktigt både för individen och för för hela samhället. Han förklarar att detta inte fungerar i väl dagens skola, trots att "transparenta meritokratiska mekanismer är den enda effektiva metoden för att förhindra korruption, klientelism och nepotism".

DN ekonomi skriver om ett seminarium om ökade inkomstskillnader: "Enligt forskningen bidrar offentliga välfärdstjänster som erbjuds alla invånare på lika villkor, oavsett deras inkomster, till en jämnare fördelning." Lars Calmfors, IFN, förklarade att: "detta är ett argument emot höjda avgifter på offentliga tjänster. Om man höjer dem skulle mycket av den utjämnande effekten försvinna".

Nils Fredrik Aurelius, tidigare riksdagsman (M) skriver om ordning och reda i skolan i en krönika på ledarsidan i Östra Småland. Han hänvisar till boken Kunskapssynen och pedagogiken med Magnus Henrekson, IFN, som redaktör: "Den som vill argumentera för att ordning och reda är en förutsättning för effektiv inlärning kan hämta argument från hjärnforskaren Martin Ingvar" (i boken Kunskapssynen och pedagogiken).

Vårdförbundets tidning Vårdfokus skriver om forskning av bl.a. Therese Nilsson, IFN, som presenterats på ett seminarium på SNS: "Minskad spädbarnsdödlighet, bättre läs- och skrivkunnighet och ökad livslängd. Det blev resultatet av det första försöket med gratis spädbarnsvård i Sverige på 1930-talet. Mest gynnades utsatta barn."

Dagens PS skriver om att SVT Nyheter berättar att ledande ekonomerna inte är imponerade på regeringens förslag på arbetsmarknadsåtgärder i vårbudgeten för att få ut utrikes födda i arbete. Lars Calmfors, IFN, "konstaterar att det allra största sysselsättningsgapet märks bland utomeuropeiskt födda med låg utbildning".

Gratis eller nästan gratis hälsovård, barn- och äldreomsorg och liknande minskar andelen fattiga betydligt, visar en studie som presenterades av finansministern på ett seminarium och som refererades av TT. Deltog gjorde även Lars Calmfors, IFN. Han förklarade att "det är ett starkt argument mot att avgiftsfinansiera offentliga tjänster".

Sveriges största utmaning på arbetsmarknaden är att få in de utrikes födda men politikernas förslag är otillräckliga. Det skriver SVT. En av de intervjuats är Lars Calmfors, IFN. Han vill bland annat se lägre ingångslöner, "något som är mycket kontroversiellt" förklarar SVT.

I en ledare skriver Norra Västerbotten om vinst i välfärden och hänvisar till två IFN-forskare, Henrik Jordahl och Gabriel Heller Sahlgren: De har "undersökt den bärande idén till Reepalu-utredningen: påverkar vinster kvaliteten negativt på skolområdet? I Dagens industri (27/3 2018) berättar de om sina resultat. Svaret är nej."