IFN i media

I ett debattinlägg på Svenskt Näringslivs webbplats skriver Karin Rebas och Johan Olsson om ett reportage i DN om skolsegregation. Skribenterna hänvisar till en rapport av Gabriel Heller Sahlgren, LSE och affilierad till IFN: Om försämrade resultat sägs att "Heller Sahlgren kommer fram till liknande slutsatser i rapporten 'Likvärdighet i Pisa'. Även den så kallade kamrateffekten är ifrågasatt".

"EU:s elmarknad måste i större grad ta praktisk lärdom av nordiskt TSO-samarbete, enligt en ny rapport från IFN", skriver Second Opinion och intervjuar Thomas Tangerås, IFN. Rapporten som åsyftas är författad av Lars Persson och Thomas Tangerås, IFN.

Seeking Alpha, nyheter för investerare, skriver om växande skulder. Tidningen citerar forskning av Andreas Bergh och Magnus Henrekson, IFN: I deras "uppsats 'Government Size and Growth: A Survey and Interpretation of the Evidence' konstateras att när statens makt ökar minskar BNP-tillväxten".

I en ledare skriver Dagens Industri att Stockholms nya blågröna styre "vill minska segregationen och skapa tryggare bostadsområden genom att erbjuda fler boende i ytterområden att köpa sina lägenheter". Skribenten hänvisar till en intervju med Assar Linbeck, IFN: "Lindbeck anser att marknadshyror skulle öka tillgången på bostäder, men det finns ett stort politiskt motstånd."

I en ledare i Eskilstuna-Kuriren och Katrineholms-Kuriren förklaras att den nya riksdagen är ung. Skribenten hänvisar till en intervju med Magnus Henrekson, IFN: "... det finns en ungdomskult inom svensk politik, som leder till att relativt oerfarna personer når höga positioner utan att ha bevisat att de kan ta ansvar för större verksamheter. Därmed premieras snarare egenskaper som att vara ung och hungrig, ha en ambition och att gå igenom rutan, än erfarenhet och lång meritförteckning".

Tidskriften Lag och Avtal skriver om "Märket. Varför ska vi byta? Så löd en av flera kommentarer efter att professor Lars Calmfors (IFN) presenterat en ny rapport om den svenska lönebildningen och märket." Annika Winsth, chefekonom på Nordea, med flera kommenterar förslaget att ändra i lönenormeringen.

Lag och avtal har intervjuat Lars Calmfors, IFN, om lönenormering. "Lars Calmfors och 6F utmanar löne bildningen och ger i ny rapport flera förslag.– Men varje försök till nytänkande är som att väcka en ilsken getingsvärm som reflexmässigt sticker vilt omkring sig, " skriver tidningen.

 

I ett debattinlägg om skattepolitik i Kristianstadsbladet hänvisas till Daniel Waldenström, IFN, som sagt att "svensk kapitalbeskattning är mycket låg i en internationell jämförelse. Samtidigt har han uttalat att svensk inkomstbeskattning är skadligt hög".

I ett debattinlägg i Expressen skriver läraren och debattören Isak Skogstad att "oseriösa aktörer [på skolmarknaden] kan lätt tjäna stora pengar på att erbjuda dålig utbildning". Han hänvisar till Magnus Henrekson, IFN, som "har sagt att delar av borgerligheten missförstår marknadsekonomi. De är helt enkelt mer pro business snarare än pro market. De värnar helt enkelt företagen mer än marknaden".

DN skriver i en nyhetsartikel om forskning som visar att  äldre egenföretagare upplever en högre livskvalitet än både löneanställda i samma  åldersgrupp och jämnåriga som lämnat arbetsmarknaden. "Det visar betydelsen av att kunna styra sina villkor, om man ska stanna kvar längre i arbetslivet", säger Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN.

DN skriver i en nyhetsartikel om att Riksdagen har ändrat grundlagen vilket bl.a. innebär att Konstitutionsutskottet nu kan tillsätta en utredning för att sparka en riksrevisor. Lars Calmfors, IFN, intervjuas: "Kravet på kvalificerad majoritet i Riksdagen ger ett extra skydd mot att en regering kan skilja en riksrevisor från uppdraget av politiska skäl."

Nordic Labour Journal hävdar att "stora förändringar på arbetsmarknaden kan vara precis runt hörnet, beroende på vem som till slut bilda regering". Författaren citerar Lars Calmfors, IFN, med avseende på branschens roll i lönebildning. Calmfors sa att "om dessa [offentliga] sektorer ska uppfylla sina arbetskraftsbehov måste löneökningarna sannolikt vara högre än vad som passar industrin".

I en ordförandekrönika i Fastighetsfolket skriver Magnus Pettersson att problemet för Fastighets med lönebildningen är att märket sätts i procent. I sammanhanget nämns Lars Calmfors, IFN, och en rapport som "pekar på att det behövs utveckling av dagens industrinormering. Det är parterna som måste ta ansvar för detta i kollektivavtalen genom att sätta märket högre än vad industrin självmant skulle göra."

Dagens Opinion skriver: "Sedan facken inom 6F började slå ett slag för att öka inflytandet över lönebildningen, med hjälp av professor Lars Calmfors [IFN] och tankesmedjan Katalys, har Facken inom industrin lobbat emot."

Janerik Larsson skriver på SvD.s ledarsida att Frankrikes "president Macron [gjorde] en distinktion mellan nationalism och patriotism". Larsson hänvisar till Özge Öner, IFN: "Özge Öner skrev klokt igår om Paul Colliers användning av begreppet 'inkluderande nationalism'."

Blekinge Läns Tidning publicerar en kommentar till en ledare och svar från BLT. I detta sammanhang citerar tidningen Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet (Uppsala Nya Tidning den 23 november 2009): ”Visst kan det bli bättre för fairtradeproducenterna på kort sikt, men på lång sikt hämmas utvecklingen mot ett konkurrenskraftigt jordbruk, och fattigdomen består. Det är faktiskt inte alls särskilt rättvist.”

I en krönika på SvD.s ledarsida skriver Özge Öner, IFN, om Paul Collier, Oxford University, som introducerat begreppet inkluderande nationalism dvs. en gemensam nationell identitet som leder till att människor kan vara generösa och samarbetsvilliga. "Detta är den enda realistiska vägen att i ett modernt land skapa en gemensam identitet" skriver Öner.

Kristianstadsbladet m.fl. skriver på ledarsidan om professor Ingemar Ståhl och svensk ekonomisk forskning. I detta sammanhang nämns Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet: "Några få ekonomer – Knut Wicksell, Sven Rydenfelt, Assar Lindbeck – har ägnat sig åt applied economics. Ingemar Ståhl gick i deras fotspår, med egna steg."

Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, ingick i en paneldiskussion som Skolvärlden refererar. Han förklarade att mot segregationen finns det olika åtgärder bl.a. att ändra skolvalssystemet: "Det är politiskt otroligt känsligt att peta i, men jag tror att man måste göra det."

Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, samt Ali Ahmed skriver i Ekonomisk Debatt om ett experiment utfört på ett universitetscampus. Resultaten är av intresse för integrationspolitiken, då de visar att egenföretagare med ursprung i Mellanöstern inte diskrimineras i en bransch där de ofta är verksamma.

I ett debattinlägg i Aftonbladet skriver Birger Schlaug (MP) att arbetslinjen inte längre fungerar när människor ersätts av maskiner. Han hänvisar till Assar Lindbeck, IFN: "När nationalekonomer som Assar Lindbeck och politiker som Ulf Kristersson eller Stefan Löfven hävdar att arbetslinjen – det vill säga att vi måste skapa fler jobb och lönearbeta mer – är nödvändig, borde varje intellektuellt anständig journalist fråga: Varför?"

I nättidningen S.O.S. publiceras ett inlägg om att "Magnus Henrekson har lanserat en förklaringsmodell till de sjunkande skolresultaten och den låga attraktionsgraden för läraryrket". Författaren "granskar om Henreksons premisser är sanna", exempelvis om "vaga obegripliga formuleringar i kunskapskraven logiskt följer ur konstruktivism? läroplanerna?": "Svaret på samtliga frågor ovan är kort och gott 'nej'. "

Pehr-Johan Norbäck, Lars Persson och Roger Svensson skriver på Vox.eu, CEPR:s webbportal för policy att för att skapa tillväxten och fler företag är det bäst att kombinera statliga subventioner med en politik som förbättrar marknaden för mergers and acquisitions för mindre företag.

Skolverket hoppas att de nya allmänna råden om betyg och betygssättning ska leda till att betygen ska bli rättvisande och likvärdiga, skriver Skolvärlden:  "Men Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, menar att det omöjligt kommer att leda till ökad likvärdighet i betygssättningen."

Finsk Radio Yle har intervjuat Joacim Tåg, IFN, om hans forskning om kvinnliga chefer. Yle sammanfattar: "Kvinnliga chefer har lägre sannolikhet att bli utnämnda till vd och till välbetalda chefspositioner än män. Detta trots att de kvinnliga cheferna är mer kvalificerade än männen."

Vad är det rimligt att en kommun sysslar med? Det undrar Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, i en krönika på ledarsidan i Dagens Nyheter. De tycks bli alltmer kreativa när det gäller att hitta på aktiviteter utanför kärnverksamheten. Malmö är ett intressant exempel, skriver Bergh. Skattemedel som kommunerna lägger på t.ex. influerarmarknadsföring är (än så länge) liten, påpekar Bergh, men "utöver pengar tar dessa satsningar tid, energi och uppmärksamhet i anspråk."

I en nyhetsartikel om huruvida staten bör finansiellt stödja startups hänvisar The Telegraph till en studie av Gabriel Heller Sahlgren, LSE och affilierad till IFN. Forskningen visar att ledare med kompetens inom affärsverksamhet, samhällsvetenskap och juridik är bäst på att skapa tillväxt. De är mest benägna att anställa andra och därmed ta ett första steg mot att bli fullfjädrade entreprenörer.

I en slutreplik på SvD Debatt skriver Magnus Henrekson, IFN, m fl att "lärarna uppger att de huvudsakligen ser sin roll som en handledare snarare än som en kunskapsförmedlare". De förklarar att "konstruktivistiska undervisningsmetoder används mer i Sverige än det genomsnittliga OECD-landet. De länder är mer framgångsrika som använder sig av dessa undervisningsmetoder i lägre grad som exempelvis Japan, Finland och Sydkorea".

fPlus skriver om en artikel i Dagens Nyheter där Assar Lindbeck, IFN, och Mats Persson, Stockholms universitet, intervjuas. De menar att "arbetslinjen måste försvaras, annars går det inte att upprätthålla välfärdsstaten".

Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, intervjuas i Dagens Nyheter. Han berättar om den artikel som publicerats i JEP. Han förklarar: "Sociala normer är en del av grunden för ett fungerande samhälle. Därför är det så viktigt att se till att normerna inte raseras. Välfärdssystemen ska inte vara så generösa att de uppmuntrar till överutnyttjande eller fusk."

Lars Calmfors, IFN, skriver i en kolumn på DN:s ledarsida att "det som är bäst för industrin är inte alltid bäst för landet".  Det handlar om industrins  normering vid lönesättning. Calmfors förklarar: "... oroande är oviljan från industrins parter att föra en diskussion baserad på vanliga rationella avvägningar".

Mårten Blix är en av författarna till ett debattinlägg i SvD om AI. De skriver att europeiska företag måste se till att de är med på resan att utveckla artificiell intelligens. "Men då krävs att vi aktivt påverkar världsagendan och inte bara accepterar den AI som paketeras i Kina eller Silicon Valley."

Dagens Industri skriver i en nyhetsartikel att om alla byggde upp ett kapital och levde på avkastningen så skulle samhället rasa ihop. Lars Calmfors, IFN, intervjuas: “Det finns en diskussion redan nu om att sparandet har ökat i förhållande till investeringarna och att det har pressat ner realräntorna överallt.”

I en krönika i Dagens Arena skriver Anna Danielsson Öberg att fem LO-fack "fortsätter med att leverera rapporter som ifrågasätter industrins roll" vid lönebildning. Hon skriver om en rapport som Lars Calmfors, IFN, författat:"liksom tidigare driver han tesen att någon form av förändring behövs av industrins roll i lönebildningen".

I en ledare skriver Dagens Arena att "trots hög tillväxt är svensk arbetslöshet, 6,6 procent [...]. Samtidigt har guldåren för näringslivet inte kommit alla till del [...]. Eller som Lars Calmfors [IFN] skrev tidigare i veckan: 'löneökningarna är nu trots kraftig högkonjunktur bara cirka 2,5 procent per år. Frågan är om det inte är alltför lågt.'"

Nättidningen S.O.S. publicerar en text av Per Kornhall (som svar på en tidigare text av Magnus Hultén, biträdande professor i naturvetenskapernas didaktik vid Linköpings universitet).  I debatten nämns Magnus Henrekson, IFN, och boken Kunskapssynen och pedagogiken som han är redaktör för.

Janerik Larsson skriver på SvD ledarsida om en festskrift till entreprenörskapsforskaren Pontus Braunerhjelm. I skriften har Magnus Henrekson, IFN, författat ett kapitel: "Magnus Henreksons bidrag till festskriften är det barskaste och tydligaste vad gäller just frågan hur man ska åstadkomma innovation och entreprenörskap för ökat välstånd."

Peter Franke skriver i Värmlands Folkblad att "antalet byråkrater växer inom vården, skolan och högskolevärlden". Detta, menar han, hänger samman med att "den offentliga sektorn blev mer marknadsstyrd". Han hänvisar till vad Daniel Waldenström, IFN, skrivit på Ekonomistas, "att mellan åren 2001-2013 ökade antalet universitets- och högskolelärare med 14 procent".

Eskilstuna-Kuriren m.fl. skriver i en ledare om OECD-rapporten "Likvärdighet i utbildningen". Skribenten hänvisar till en artikel av Henrik Jordahl i Kvartal.  "I artikeln skriver han att uppemot hälften av skillnaderna i skolors uppmätta effektivitet tycks kunna förklaras av det som ibland kallas för 'no excuses', 'inga ursäkter'. Det gynnar alla elever, men framför allt dem med svag studiebakgrund."

I nättidningen Realtid skriver Per Lindvall att "dogmen som säger att den internationellt konkurrensutsatta industrin måste vara löneledande för att vi ska få en hälsosam och stabil ekonomisk utveckling i Sverige är märklig". Han menar att det är lätt att hålla med Lars Calmfors, IFN, "att industriavtalet har spelat ut sin roll som norm för den svenska lönebildningen".

I en replik till ett inlägg i SvD av bland andra Magnus Henrekson, IFN, skriver Sten Svensson, tankesmedjan Katalys, att "artikelförfattarna för också fram en rent konspirationsteoretisk tanke när de påstår att tjänstemännen på Skolverket gått bakom ryggen på utbildningsministern och skrivit in samma extrema kunskapssyn även i 2011 års läroplaner."

Göteborgs-Posten skriver under vinjetten Leva om vackra människor. Henrik Jordahl, IFN, intervjuas om sin forskning vad gäller politiker och utseende: "Generellt sett är högerpolitiker vackrare än de som står till vänster. Det hänger troligtvis samman med att de är mer välbeställda än vänsterpolitikerna", säger Jordahl till GP.

I en nyhetsartikel i Ingenjören säger Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, att industrin bör fortsätta sätta lönemärket. Lars Calmfors, IFN, har för 6F skrivit en rapport om lönenormering och märket. Ingenjören skriver: "I rapporten beskriver Lars Calmfors märket som ett tak som förhindrar högre löneökningar på arbetsmarknaden men den bilden håller Ulrika Lindstrand inte med om."

I en ledare skriver DN att "den svenska bostadsmarknaden är ett moras. Så länge ingen gör något åt hyresregleringen kommer den situationen att bestå." Skribenten hänvisar till "Kloka professorer som Assar Lindbeck [IFN och Stockholms universitet] ville ta bort den [hyresreglering] redan på 60-talet".

Henrik Jordahl, IFN, skriver i Kvartal om patterns of black excellence: "Dessa extraordinära skolor var olika på många sätt, men alla var lugna och välordnade utan stök och bråk. Rektorerna levde för sitt arbete och lärarna lyckades kombinera ömsinthet med hårda krav." Jordahl, som studerat styrning och ledning i skolor konstaterar att "klasstorlek och lärartäthet tycks vara mindre viktiga faktorer för att förklara elevers resultat, än styrning och ledning".

Lars Calmfors, IFN, skriver i en kolumn på Dagens Nyheters ledarsida om lönenormering. Han förklarar att en åldrande befolkning ställer nya krav. Nu måste industrins makt över andra branschers löner luckras upp.

Magnus Henrekson, IFN, är en av författarna till ett debattinlägg i SvD om skolan. De skriver att det går att skapa en likvärdig kunskapsskola. Detta kräver dock "att en ny läroplan tas fram och att vi gör upp med det skolparadigm som präglas av en konstruktivistisk, postmodern kunskapssyn och en elevcentrerad pedagogik".

Vad skulle 70 skattemiljarder räcka till, undrar SVT Nyheter. "Pengar som världens storbanker tillskansat sig i den stora skattesvindeln." Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas. Han säger att pengarna skulle räcka till exempelvis:

• Försvaret i 16 månader (cirka 50 miljarder kronor per år)
• Polisväsendet i nästan tre år (cirka 26 miljarder kronor per år)
• All forskning på universitet och högskolor (drygt 60 miljarder kronor per år)
• Kommunernas barnomsorg (cirka 70 miljarder kronor per år)

Expressen skriver en nyhetsartikel om en intervju med Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, som publicerats av SVT Nyheter.

Tidningen Elektrikern publicerar en artikel från Mittmedia. Ämnet är Lars Calmfors, IFN, presentation av rapporten ”Industrins lönenormering kan och bör reformeras” på ABF-huset i Stockholm.