Nyheter

På torsdagen presenterades forskningsrapporten "Att styra och leda en vårdcentral. Hur går det till och vad kan förbättras?" som är författad av Jannis Angelis, Henrik Jordahl (IFN) samt Anna Häger Glenngård som är affilierad till IFN. Rapporten ingår i ett samarbete mellan IFN och SNS.

Individuella egenskaper förklarar inte könsskillnader i vd-utnämningar och lön, förklarar forskarna Matti Keloharju, Samuli Knüpfer och Joacim Tåg (IFN) i en ny studie. De visar att kvinnor har lägre sannolikhet att bli utnämnda till vd och få en hög lön. "Trots att vi använder oss av cirka 85 olika egenskaper – allt från karriärvägar, utbildning, familjeförhållanden till intelligens, och företagets egenskaper – kan vi inte förklara mer än en åttondel av skillnaderna. Detta tyder på att det finns ett glastak i det svenska näringslivet" skriver Keloharju, Knüpfer och Tåg.

Per Skedinger, IFN, ingår i Arbetsmarknadsekonomiska rådet (AER) och var en av de som i dag presenterade rapporten "Dags för ökad lönespridning?" Per Skedinger talade i första hand om relativlöner i bristyrken. Lars Calmfors, IFN och ordförande för AER, ingick i den panel där även arbetsmarknadsminister Ylva Johansson var med. Rådet föreslår tidsbegränsade ingångsjobb med lägre ingångslöner för alla nyinträdande på arbetsmarknaden.

Magnus Henrekson, IFN, var på torsdagen med och kommenterade rapporten Det smittsamma entreprenörskapet – från bruksmentalitet till gnosjöanda författad av Johan P Larsson, Entreprenörskapsforum. Henrekson sa att visst föder entreprenörskap mer entreprenörskap, men "om företagandet sprids som en präriebrand eller ej beror mycket på de ramar som samhället sätter upp".

Henrik Jordahl, IFN, och Gabriel Heller Sahlgren, London School of Economics och affilierad till IFN, är författare till den nya forskningsrapporten Information – ett verktyg för bättre skolsystem. De menar att vi behöver mäta elevers kunskaper och skolors kvalitet på nytt sätt. I en podd samtalar de om allt från att vi behöver ett nytt betygsystem till att Skolinspektionen bör lägga om sitt arbetssätt. Och, menar de, vi behöver mäta mer för att förstå vilka reformer som krävs.

Boken Europaperspektiv 2016 presenterades på onsdagen. Här diskuterar tio ledande svenska forskare de nya säkerhetshot som EU står inför och hur unionen kan möta inre och yttre utmaningar, såsom krigshot i unionens närområde, hot mot livsmedelssäkerheten, kriser och andra oförutsedda händelser. En av dessa forskare är Roger Svensson, IFN, som i boken skrivit ett kapitel med titeln "Hotet mot innovationsledd tillväxt i EU". En av bokens redaktörer är Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet.

Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, IFN, intervjuas om sin nya bok Entreprenörskap – vad, hur och varför. De definierar entreprenörskap på ett nytt sätt. Att entreprenören inte är vilken företagare som helst utan någon som skapar något nytt som i sin tur skapar tillväxt. De förklarar vad det krävs för politiska beslut för att fler ska kunna bli entreprenörer.

25-talet doktorander och masterstudenter, som är intresserade av en framtid som forskare, kom till IFN för att lära känna institutet och dess forskning och forskare. Programmet innehöll presentationer av Institutet men också tips från professor Assar Lindbeck hur man bäst väljer forskningsfält samt en påminnelse från en av de yngre forskarna, Niklas Elert, hur viktigt språket är för en forskare.

"Entreprenörer skapar tillväxt, men vem skapar entreprenörer?" var rubriken på ett seminarium som IFN, i samarbete med Studentlitteratur, arrangerade på tisdagen. En namnkunnig panel diskuterade vad som krävs för att flera ska våga bli entreprenörer.

I denna studie för 22 länder visar Magnus Henrekson, IFN, och Tino Sanandaji att den effektiva beskattningen av vinster på personaloptioner är en viktig förklaring till storleken på entreprenörssektorn i ett land. De finner ett starkt negativt samband mellan den effektiva skatten på personaloptioner och venture capital-sektorns storlek. Likaså kan de konstatera ett negativt samband mellan skatten på personaloptioner och andra internationellt jämförbara mått på tillväxtinriktat entreprenörskap.

En av årets två vinnare i Ohlininstitutets uppsatstävling är Sebastian Jävervall, forskningsassistent på IFN. Han får priset, som delas ut den 27 januari, för uppsatsen ”Can Economic Growth Curb Corruption? The Development of Bribery in Times of Crisis”. Motiveringen lyder:”För en väl genomförd teoretisk och empirisk studie om relationen mellan korruption och fattigdom. Författaren presenterar en gediget designad och pedagogiskt presenterad analys av hur nedgångar i ekonomisk tillväxt ökar mutbetalningar, inte tvärtom." 

Steven Davis, University of Chicago, besökte Sverige och IFN i december. Han deltog i ett publikt seminarium och intervjuades bland andra av Pär Ivarsson, Ekonomiekot. Davis är en av grundarna av Economic Policy Uncertainty Index, som mäter politisk osäkerhets inverkan på produktion, investeringar och sysselsättning. Radiointervjun sänds i P1 imorgon lördag den 9 januari kl. 11.40.

Under 2015 har sju poddsändningar för radio producerats av IFN. Det handlar om allt från problemen med BNP som mått och utmaningar i välfärdsstaten till skola och dagligvaruhandel. När du får en lugn stund under helgdagarna, ladda då ner och lyssna till IFN poddradio.

Innebär politisk osäkerhet att tillväxten dämpas? Ja, svarade Steven Davis, University of Chicago Booth School of Business, på ett seminarium arrangerat av IFN. Det handlar exempelvis om den osäkerhet som regeringen skapat för företag inom välfärdssektorn och den osäkerhet som flyktingströmmarna skapar. Davis är en av grundarna av Economic Policy Uncertainty Index, som mäter politisk osäkerhets inverkan på produktion, investeringar och sysselsättning. I seminariet deltog även Max Elger, statssekreterare i Finansdepartementet, Ulf Kristersson, ekonomiskpolitisk talesperson M och professor John Hassler, ordförande Finanspolitiska rådet.

Matilda Orth, forskare på IFN, intervjuas om svensk detaljhandel. Hon är en av författarna till en rapport för Handelns Utvecklingsråd (HUR) och berättar om utveckling och trender inom främst dagligvaruhandeln. Hur vi handlar mat på nätet och vill ha fler närbutiker. Hon förklarar sektorns ökade produktivitet och att innovationer används för att bland annat förändra ”butiksmixen”.

Joacim Tåg, IFN, deltog på onsdagen i en paneldiskussion som arrangerades av Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA). En rapport om ägandets effekter på värdeskapande och jobbskapande presenterades. Det visar sig att 50 % av allt kapital är utlandsägt. I en diskussion med en rad experter diskuterades rapportens slutsatser i allmänhet och kapital/ägande i Sverige i synnerhet. Deltagarna var överens om att riskkapitalbolag är en tillgång för företag men även för samhällsekonomin. Bolagen som dessa satsar i skapar sysselsättning i Sverige och utomlands.

Özge Öner, IFN, deltog i ett seminarium om stadens och den omgivande regionens dynamik, som på måndagen arrangerades av Entreprenörskapsforum. Geoffrey Hewings, professor vid University of Illinois, inledde med forskning om hur beroende staden är av den omgivande regionen och vice versa. Han förklarade också den så kallade hollowing-out-effekten. Att företag blir allt mindre beroende av en lokal marknad och mer beroende av marknader längre bort, och på så sätt stärker sin konkurrenskraft.

Magnus Henrekson deltog på tisdagen i en panel på ett seminarium arrangerat av tankesmedjan Global Utmaning i Kulturhuset i Stockholm. Ämnet var "Social tillit och välfärd i framtiden - vilka vägval står vi inför?" I panelen ingick, förutom Henrekson, Bettina Kashefi, chefsekonom Sveriges Kommuner och Landsting, Ewa Ställdal, generaldirektör Forte, Pernilla Bonde, VD HSB, samt Sverker Sörlin, professor KTH.

I en rapport från Entreprenörskapsforum med Henrik Jordahl, IFN, och Karin Edmark, Stockholms universitet och affilierad till IFN, som medförfattare visas att sju av tio svenskar vill begränsa vinstutdelning i välfärdssektorn. Samtidigt anser en lika stor majoritet att valfrihet är viktigt. Rapporten visar även att vinstmotivet är en viktig drivkraft för konkurrens och innovation och att opinionen mot vinster i välfärden delvis bygger på missuppfattningar om vinsternas storlek. I genomsnitt överskattar svenskarna vinstmarginalerna med dryga 400 procent.