Nyheter

Global Award for Entrepreneurship Research 2019 tilldelas Boyan Jovanovic, professor i nationalekonomi vid New York University. Jovanovic får priset för sin banbrytande forskning om konkurrensdynamik mellan nya och etablerade företag, entreprenöriellt lärande och urvalsprocesser. Global Award är den världsledande utmärkelsen inom entreprenörskaps-forskning med en prissumma på 100 000 euro.

Äntligen, säger någon, finns boken Kunskapssynen och pedagogiken (Dialogos Bokförlag) att läsa på nätet. Boken, med Magnus Henrekson som redaktör. Boken lanserades hösten 2017 och Magnus Henrekson har allt sedan dess presenterat den på allehanda seminarier, konferenser och möten. Den vanligaste reaktionen har då varit, berättar han, antingen att "ni förklarar någonting som jag känt på mig men inte riktigt kunna sätta ord på" eller en viss skepsis och förvåning där personer tänker att "detta kan väl ändå inte stämma, det är så långt från sunt förnuft och rim och reson". 

På måndagens presenterade Joakim Jansson, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, forskning om näthat på ett brown bag-seminarium på IFN. Jansson forskar tillsammans med Emma von Essen om sambandet mellan anonymitet och näthat som riktar sig mot feminister och utlänningar. De finner att när anonymiteten försvagas så minskar näthatet generellt och då även hat mot utlänningar.

Myrdalspriset 2018 tilldelas Erik Prawitz, IFN, och Mounir Karadja, Uppsala universitet, för artikeln ”Emigrationen till Amerika och den svenska arbetarrörelsen” (Ekonomisk Debatt nr 8, 2018). Juryn förklarar att drivkrafterna bakom dagens globala migrationsströmmar kan jämföras med utvandringen från Sverige från 1880-talet och fram till första världskriget. Prawitz och Karadja finner i sin studie att utvandringen hade positiva effekter på moderniseringen av Sverige.

Staffan Bohman är tillträdande ny ordförande för styrelsen i Institutet för Näringslivsforskning, IFN. Han efterträder Michael Treschow som varit ordförande 2011–2018.

IFN har hållit Öppet Hus för doktorander i nationalekonomi och studenter som läser sista året på en masterexamen i nationalekonomi. Studenterna som kom från Uppsala universitet, Handelshögskolan i Stockholm, Stockholms universitet, Jönköping International Business School, Göteborgs universitet och Lunds universitet, lyssnade först till en rad presentationer av IFN-forskare. Därefter följde ett mingel där de träffade och talade med  forskare och forskningsassistenter.

Mårten Blix, IFN, presenterade på tisdagen forskning om digitalisering i sjuk- och hälsovården för Riksdagens Socialförsäkringsutskott. Blix var tillsammans med Allan Gustafsson inbjuden att berätta om sina rön samt att svara på ledamöternas frågor. Både Blix och Gustafsson är författare till ESO-rapporter om digitalisering inom vården.

Funderar du på att bli forskare? Den 1 februari arrangerar IFN Öppet Hus för doktorander i nationalekonomi och de som läser sista året på en masterexamen i nationalekonomi. IFN som forskningsmiljö, de fem forskningsprogrammen och trender inom nationalekonomisk forskning ingår i programmet, som avslutas med mingel och lättare förtäring.

Många små och krympande kommuner får allt svårare att klara av sitt välfärdsuppdrag, konstaterar Eva Mörk, Uppsala universitet, Gissur Ó Erlingsson, Linköpings universitet, och  Lovisa Persson, IFN, i SNS Konjunkturrådsrapport 2019. De förordar bland annat att asymmetrisk ansvarsfördelning studeras, det vill säga att vissa ansvarsområden lyfts bort från mindre kommuner. Anledningen är att forskarna kunnat konstatera att skillnaden växer mellan stad och landsbygd. "Eleverna i storstäder presterar generellt bättre än de på en avlägsen landsbygd" förklarade Lovisa Persson. Vad gäller äldreomsorg så ser forskarna dock inte någon systematisk skillnad.

SNS arrangerade på måndagen ett seminarium om basinkomst/medborgarlön. Andreas Bergh presenterade bakgrunden till debatten och de olika argument som framförs – för och emot. Minna Ylikännö, forskare vid den finska folkpensionsmyndigheten, presenterade den finska försöksverksamhet med basinkomst (vid arbetslöshet) som nyligen avslutats. Bergh menade att den som tycker att basinkomst är något bra bör omfamna muddling through, det vill säga att dagens system steg för steg förändras genom små reformer.

Vid årsslutet arrangerade tankesmedjan Fores ett seminarium om boken om boken Hur ska fler komma in på arbetsmarknaden?. Lars Calmfors, Per Skedinger och Simon Ek, IFN, är tre av medförfattarna. De diskuterade bland annat integrering av utrikesfödda på den svenska arbetsmarknaden. Lars Calmfors förklarade att ”ingen enskild åtgärd är tillräcklig.” På tal om dagens arbetsmarknadsutbildningar sa Lars Calmfors att denna väg ”tar lång tid och effekterna är inte särskilt stora.” 

Malin Gardberg, IFN, har doktorerat i nationalekonomi vid Tinbergen Institute, Erasmus University Rotterdam i Nederländerna. I avhandlingen Financial Integration and Global Imbalances finner hon bland annat att utländsk privat skuldfinansiering leder till att ett lands växelkurs reagerar mycket kraftigare på osäkerhet på finansmarknaden, medan länder som förlitar sig mer på aktiefinansiering har en stabilare växelkurs. Malin Gardberg säger att hon är nöjd att “ha rott i land detta femåriga projekt”. På IFN har hon börjat arbeta med ny forskning om arbetsmarknaden.

Joacim Tåg, IFN, kommenterade på måndagen en presentation av Marianne Bertrand, professor på University of Chicago Booth School of Business på SNS. Bertrend presenterade forskning som förklarar varför kvinnor fortfarande är underrepresenterade i de högre inkomstskikten trots de framsteg som har gjorts på jämställdhetsområdet i övrigt. Joacim Tåg har tillsammans med Matti Keloharju och Samuli Knüpfer författat uppsatsen "What Prevents Female Executives from Reaching the Top?". De konstaterar att vare sig förmåga, kompetens eller utbildning kan förklara varför det är mindre sannolikt att kvinnor utnämns till vd och får en hög lön.

”Den etniska segregationen i Sverige har ökat sedan 1990-talet men det har även andelen egenföretagare bland invandrare”, sa Mats Hammarstedt, Linnéuniversitet och affilierad till IFN, på seminariet Segregation och flyktinginvandrares företagande (SNS).Henrik Andersson, Uppsala Universitet, presenterade en studie om huruvida etnisk segregation bidrar till mer egenföretagande. Han finner i studien att de flyktingar som placerades i kommuner med en större andel egenföretagare från samma ursprungsland med större sannolikhet blev egenföretagare.

Professorerna Lars Calmfors och Per Skedinger, IFN, intervjuas om boken Hur ska fler komma in på arbetsmarknaden? (Dialogos 2018). De tar ett helhetsgrepp på frågan om utsatta gruppers etablering på arbetsmarknaden och diskuterar bland annat utbildningens och  arbetsmarknadsprogrammens betydelse för om fler kan komma i arbete.
 

ESO-rapporten Operation digitalisering av Mårten Blix, IFN, och Charlotta Lavay, Lunds universitet, presenterades på måndagen på ett seminarium. Forskarna skriver om erfarenheter från digitalisering i sjukvården och kräver en mer pragmatisk syn. I dag kan många via nätet och digitalisering bli mer välinformerade patienter, men det betyder inte att vården blir billigare för samhället, förklarade Mårten Blix. Han gav dock även exempel på motsatsen: en amerikansk  studie visar att välinformerade patienter är lättare att behandla och sänker kostnaden med 20 procent.
 

IFN arrangerade på torsdagen i samarbete med Dialogos förlag ett seminarium om boken Hur ska fler komma in på arbetsmarknaden?. Inför en fullsatt lokal med en kunnig publik utfrågades inledningsvis professor Lars Calmfors, som är en av författarna, av journalisten Cecilia Garme. Det är till stor del frågan om integrering av utrikesfödda som inte fungerar på den svenska arbetsmarknaden. "På alla nivåer är sysselsättningsgraden lägre för utrikesfödda", sa Calmfors. Han förklarade att det behövs fler enkla jobb som är lägre betalda.

Torsdag 6 december arrangerar IFN ett seminarium med titeln "Hur kan fler komma in på arbetsmarknaden?" En bok med samma titel presenteras. Författare till boken är bland andra Lars Calmfors och per Skedinger, IFN. I seminariet deltar förutom Lars Calmfors, Pernilla Andersson Joona, Stockholms universitet, Tobias Baudin, Kommunal, Peter Jeppsson, Svenskt Näringsliv, Jessica Polfjärd, (M) och Irene Wennemo, (S). Moderator är Cecilia Garme. Seminariet direktsänds i SVT med början kl 9.00.

"Går det att bedriva en nationell skattepolitik i en global värld?" var ämnet för en presentation på SNS av Åsa Hanssons, Lunds universitet och affilierad till IFN. "Skattebasernas ökade rörlighet och skattekonkurrens gör det svårt att avvika uppåt i beskattning" sa Hansson och fortsatte: "Vinsterna är inte så stora av att koordinera skatter på EU-nivå utan det behöver ske på en global nivå". Hur EU påverkar svensk skattepolitik var den övergripande frågan som ställdes på seminariet. Förutom av Åsa Hansson presenterades skatteforskning av Mattias Dahlberg, professor finansrätt vid Uppsala universitet, och Katarina Nordblom, docent på Göteborgs universitet.

IFN lanserar adventskalendern "En siffra säger så mycket". Varje dag publiceras en fråga som forskningen ger svar på (i siffror). Kalendern läggs ut i sociala medier men finns även här på ifn.se. Vill du prenumerera på kalendern och få den via mejl? Anmäl dig i så fall här.