IFN i media

Esbris nättidning e-Entré skriver om en artikel i Ekonomisk Debatt författad av Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, IFN. Den ersättning som ett framgångsrikt entreprenörskap ger kallas entreprenörsränta. "Magnus Henrekson och Mikael Stenkula menar att den här typen av extra ersättning till entreprenörer är helt avgörande för den ekonomiska utvecklingen" förklarar e-Entré.

Gabriel Heller Sahlgren som är affilierad till IFN skriver i en kolumn i Dagens Samhälle att Sverige bör följa USA:s exempel vad gäller personaloptioner. Detta för att kvalificerad arbetskraft ska söker sig till innovativa företag – vilket krävs ifall vi lyckas producera nya arbeten i den globala konkurrensen.

I en ledare skriver GP om efterlevandestödet för barn som 2013 ändrades så att det nu krävs enbart att den minderårige intygar att föräldern/föräldrarna inte är i livet. Detta innebär att det ökade antalet ensamkommande flyktingbarn kan betyda ökade kostnader för efterlevandestöd. GP föreslår att denna fråga och om det ska ha någon betydelse hur länge man har varit bosatt i Sverige innan man får ta del av bidrag och stödåtgärder tas upp av den
volymkommission som Lars Calmfors föreslagit. 

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver på SvD:s ledarsida om avsaknaden av matematiska rimlighetsbedömningar i samhällsdebatten. Bergh efterlyser bättre spridda rättelser till artiklar med spektakulära men felaktiga uppgifter. Han påperkar att alternativet är en samhällsdebatt som domineras av "välformulerade debattörer som förvisso är säkra på vad de tycker, men som inte har lika bra koll på hur verkligheten faktiskt ser ut".

Östra Småland anser i en ledare att den svaga länken i demokratin är väljarna: "På dem ställs över huvud taget inga krav. Inte ens att de ska försöka förstå vad som händer i världen." Tidningen hänvisar till ett förslag av Lars Calmfors, IFN, och skriver att "behöver vi något, så är det en planeringskommission som funderar ut hur vi ska bli bättre rustade att ta emot de flyktingar" .

Sverige brottas med en aldrig tidigare skådad inflöde av flyktingar, många tidigare otänkbara saker är nu tänkbara, skriver Bloomberg/Washington Post och intervjuar Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, om sänkta lägstalöner: "Den svenska modellen var en konkurrensfördel när Sverige var ett homogent industrisamhälle " säger Andreas Bergh: "Men nu har det blivit ett hinder, och ingen vet riktigt vem som ska ta ansvaret för de förändringar som behöver göras."

Industrins nya avtal, med löneökningar på 2,2 procent på ett år, blev "återhållsamt". Men ett kort ettårigt avtal innebär risk för att löneökningarna 2017 kommer att rusa i väg eftersom konjunkturen troligen har stärkts ytterligare till dess att det då är dags att förhandla igen. Det säger Lars Calmfors, IFN och ordförande AER.

Tidskriften Lag & Avtal har i en specialbilaga om lägstalöner bland andra intervjuat Per Skedinger, IFN. Han förklarar: "Min studie talar för att sänkningen av minimilönen för ungdomar som gjordes i samband med 90-talskrisen gjorde att sysselsättningen ökade. Då sänkte parterna själva å det har ju inte visat sig omöjligt tidigare."

Skolledaren skriver om en SNS-rapport med bland andra Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, som medförfattare. I rapporten ges rekommendationer på fyra områden, exempelvis att det behövs en nationell resultatuppföljning.

Aftonbladet Kultur skriver om att Lars Calmfors, IFN, i DN föreslagit en volymkommission för asylsökande. "Därmed tar denne mäktige opinionsbildare, som haft maktens öron i årtionden, ett kliv till höger om Sverigedemokraterna, som faktiskt aldrig öppet förespråkat att Sverige skulle lämna FN:s flyktingkonvention" skriver AB.

Utredaren Ilmar Reepalu replikerar om vinster i välfärden. Han svarar bland annat på ett inlägg av Gabriel Heller Sahlgren som är affilierad till IFN. Reepalu skriver: "En vinstbegränsning kan naturligtvis inte lösa alla de problem som finns inom välfärdssektorerna. Min bedömning är dock att förekomsten av vinstsyftande företag gör att kvalitetskrav, ersättningsystem och kontroller tvingas vara allt mer omfattande och detaljerade för att förhindra missbruk och för att säkerställa legitimiteten i den offentligt finansierade välfärden."

I en huvudledare skriver Sydvenskan med flera hänvisar skribenten till en krönika av Lars Calmfors, IFN: Skribenten anser att Calmfors har en poäng i att den svenska modellen med gedigna offentliga utredningarna, ofta har kunnat guida partierna fram till en politik som varit rationell och pragmatisk. "Men det går inte att med bästa vilja i världen hävda att svensk flyktingpolitik – vare sig före eller efter höstens dramatik – kännetecknats av beslut byggda på solitt utredda handlingslinjer."

Lars Calmfors, IFN, skriver i Ekonomisk Debatt, att i nuvarande penningpolitiska läge kan mycket låga löneökningar, som håller nere inflationen, innebära en högre realränta med kontraktiva effekter på ekonomin som följd. Ett flerårsavtal med något högre löneökningar än normalt i nuvarande arbetsmarknadsläge och lägre löneökningar än normalt i det förbättrade konjunkturläge som kan väntas längre fram kan vara önskvärt.

Invandringens storlek och sammansättning har stor betydelse för samhällsutvecklingen. Därför behövs en öppen och tydlig diskussion om volymer, skriver Lars Calmfors, IFN, i en krönika på DN:s ledarsida. Calmfors föreslår: " ... att det tillsätts en bred parlamentarisk utredning med uppgift att ge förslag om riktvärden och tak för den årliga invandringen. För att markera att det är både tillåtet och önskvärt att diskutera volymer, skulle utredningen rentav kunna ges namnet Volymkommissionen"..

På Dagens Arenas redaktionsblogg refereras till en krönika av Lars Calmfors: "Det gör ont att läsa. Få saker skaver så mycket som när människors behov av skydd jämförs med ett utgiftstak."

Wasabladet skriver om forskning av Matti Keloharju, Samuli Knüpfer och Joacim Tåg, IFN: "Forskare kunde bara förklara en åttondedel av löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Diskriminering kan vara en stor del av resten av förklaringen."

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, ingår i ett av tankesmedjan Fores nytillsatt vetenskapligt råd för programmet för migration och integration. "Rådet ska bidra till att utveckla den vetenskapliga förankringen och huvudsakliga inriktningen för programmet. Fores kommer att stämma av projektidéer, tilltänkta författare och liknande med rådet" förklarar Ekonominyheter.

I en ledare skriver Västerbottens Folkblad om rapporten ”Policyidéer för svensk skola”, författad av bl.a. Jonas Vlachos som är affilierad till IFN: "... de lyckas sätta fingret på något som är skevt med svensk skoldebatt". Rapporten "problematiserar skolans uppdrag om att skapa likvärdiga möjligheter".

Elen har blivit billigare de senaste åren. Hur påverkar det elbolagens investeringar? Vad innebär det ifall svenska kärnkraftverk stängs? Och vad betyder hållbarel i sammanhanget? Dessa och andra frågor diskuteras av Thomas Tangerås, IFN och Lennart Söder, KTH, under ledning av Pär Ivarsson, Sveriges Radio.

I ett samarbete mellan Handelshögskolan i Lund och stiftelsen Executive Foundation Lund, kommer nyanlända akademiker att erbjudas utbildning kvällstid och praktik på dagarna. "All utbildning kommer att vara på engelska. För närvarande är bistande svenskkunskaper ett hinder för många att komma in på arbetsmarknaden ", säger Fredrik Andersson, rektor för Handelshögskolan och affilierad till IFN.

Forbes och Harvard Busioness Schools Working Knowledge skriver om forskning av Matti Keloharju, Samuli Knüpfer och Joacim Tåg, IFN. Det handlar om diskriminering av kvinnor på arbetsmarknaden.

Det är beklagligt att Ilmar Reepalus utredning har fel fokus, skriver Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund, i ett debattinlägg. Hon hänvisar till en studie av Gabriel Sahlgren, affilierad till IFN, "att det är aktiebolagen som stått för den stora delen av utbyggnaden av valfriheten i skolan och att de som vunnit mest på det är elever med svagare socioekonomisk bakgrund".

"Visst vore det bra om det gick att åtgärda kvalitetsproblemen inom välfärden med ett enkelt vinstförbud. Men forskningen tyder inte på det" skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, i en krönika i Dagens Samhälle. Han förklarar att "många studier finner att system som baseras på tillit i stället för krav och ekonomiska incitament minskar välfärdskvaliteten".

I en krönika skriver Johan Rudström att "den svenska modellen är mer än något annat att samarbeta för att klara kriser". Han hänvisar till forskning av två IFN-forskare: Lars Calmfors och Assar Lindbeck: "Fler forskare och institut (exempelvis KI, Finanspolitiska rådet, Lars Calmfors och Joakim Ruist) tycker mer som allianspartierna. Att det är rimligt att trösklarna måste sänkas när antalet lågutbildade blir fler. Rut- och rotavdraget har skapat jobb. När det blir billigare att anställa borde jobben bli fler, säger Lennart Flood, professor emeritus vid Handelshögskolan i Göteborg (i SR Vetandets värld). Han citerar ekonomiprofessorn Assar Lindbeck och kallar gissningarna för 'förädlat sunt förnuft', i brist på forskningsresultat."

Förändra lärarlegitimationerna, betygssystemet och bromsa marknadiseringen av skolan. Det är några av förslagen för att förbättra svensk skola i en rapport författad av Jan-Eric Gustafsson, Göteborgs universitet, Sverker Sörlin, KTH, och Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN.

Lärarnas Nyheter skriver om rapporten  Information – ett verktyg för bättre skolsystem som författats av Henrik Jordahl och Gabriel Heller Sahlgren, IFN. "Det svenska systemet där lärarna rättar och sätter betyg på sina egna elever uppmuntrar till korruption" säger Gabriel Heller Sahlgren till tidningen.

Dagens Arena skriver om en SNS-rapport författad av bl.a. Jonas Valchos, Stockholms universitet och affilierad till IFN. Dagens Arena skriver "vinstutdelningarna skapar incitament för att hålla ned kostnaderna i verksamheten. I vissa fall sker det på bekostnad av kvaliteten i skolan, konstaterar forskarna i rapporten." Jonas Vlachos intervjuas: "Det är ett problem som är väldigt svårt att komma åt utan detaljerad styrning", säger Jonas Vlachos.

Nättidningen Skola & samhälle skriver om policyrapporten Policy-idéer för svensk skola, författad av Jonas Vlachos, Stockhomns universitet och affilierad till IFN, med flera. Det handlar om kunskapsresultaten, kommunaliseringsreformerna och deras konsekvenser, privatisering och konkurrensutsättning, betygen, likvärdigheten, lärarna och undervisningen samt resurserna.

I ett debattinlägg skriver Lisa Pelling, utredningschef Arena Idé, att Almega borde att utreda hur många som inom rut-sektorn är målgruppen för en integrationspolitisk åtgärd. Pelling hänvisar till Jonas Vachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, som påekat att "ett grundläggande problem med rut-avdraget är att det är utformat som är en subvention av en tjänst, och inte en subvention av en person som behöver integreras på arbetsmarknaden".

I en krönika på Svenska Dagbladets ledarsida skriver Inger Enkvist om Ulf af Trolles studie ”Mot en internationellt konkurrenskraftig akademisk utbildning” från 1990. Hon citerar bl.a. Assar Lindbeck, IFN: som 1982 talar om ”en påtaglig skygghet bland universitetens företrädare att tala klartext om de problem och svagheter som finns i universitetssystemet”.

I en huvudledare tar Sydsvenskan utgångpunkt i Lars Calmfors, IFN, förslag att höja skatten med 30 miljarder kronor. Tidningen slår fast: "Om skatter ska höjas är det viktigt att rätt skatter höjs. Alla måste arbeta längre och invandrare måste in mycket snabbare på arbetsmarknaden. Fler behöver helt enkelt arbeta mer för att välfärden ska kunna bevaras. Att då göra det mindre lönsamt att arbeta är helt fel väg att gå."

Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv, intervjuas av DI. Hon säger sig vara oroad för att regeringen fortsätter att höja skattetrycket. Lars Calmfors, IFN och AER, uttalande att det krävs 30 miljarder kronor i skattehöjningar avfärdar hon bestämt: ”'Det är helt fel väg att gå', säger hon och pekar på att det finns ett klart samband mellan företagarnas mycket låga förtroende för regeringen och de skattehöjningar som har genomförts."

Johan Schück skriver i en krönika i DN att "Sveriges ekonomi går starkt, men högkonjunkturen räcker inte mer än något år till". Han förklarar flaskhalsproblem, som en dåligt fungerande bostadsmarknad, och fortsätter: "Därutöver tillåts de offentliga underskotten nog inte att växa så snabbt som hittills. Även om det är osannolikt med skattehöjningar på 30 miljarder kronor, vilket professor Lars Calmfors [IFN] nyligen har talat om, så finns starka skäl att utgiftsökningarna måste bromsas."

Magnus Henrekson intervjuas av Veckans Affärer om innovationsklimatet i Sverige. Han menar att det staten bör ägna sig åt är att skapa bra betingelser för mindre innovativa företag samt att staten, landsting, med flera blir riktigt skicklig beställare och kontrollerare av exempelvis vård.

"En av de mer kniviga frågorna som regeringen har att hantera är den om hur kostnaderna för Sveriges omfattande flyktingmottagande ska hanteras" skriver Borås Tidning i en ledare. Tidningen hänvisar till att Lars Calmfors, IFN, för detta ändamål vill höja skatten. BT är kritisk till höjningen.

Den nya tidskriften Kvartal publicerar på sin andra dag en artikel av Thomas Tangerås och Erik Lundin, IFN. Ämnet är elmarknader i allmänhet och kärnkraftsnedläggning i synnerhet. "Om importen förhindras kan vi räkna med kraftigt höjda elpriser och effektbrist" förklarar Tangerås och Lundin.

Det är en myt att lärare lämnar yrket i högre grad än andra grupper, skriver Skolporten och hänvisar till statistik frånArbetsmarknadsekonomiska rådet. Per Skedinger; IFN och AER, intervjuas. Han förklarar att "vi kan inte se att lärarna är mer benägna att lämna sitt yrke, vilket ofta hävdas i den allmänna debatten".

I en ledarkrönika skriver Widar Andersson att "Sverigedemokraternas indirekta påverkan är skrämmande enorm när det kommer till sådant som förnekelse, förträngning och nonchalans. Med några få undantag har de som borde sett och talat istället blundat för invandringens problem". Andersson förklarar att "Skolan är tyvärr ett paradexempel." Han hänvisar till forskning av Gabriel Heller Sahlgren, IFN.

Folkbladet intervjuar Johan Wennström om han avhandling.  Höger och vänster i svensk politik är inte de motpoler som man oftast tror, menar han. "Kanske finns den största skillnaden mellan moraliskt liberala igelkottar och konservativa rävar", säger han.

" Regeringen bör inte försöka dölja migrationskostnaderna genom budgettricksande" skriver TT i en notis med anledning av ett uttalande av Lars Calmfors, IFN, att skatterna istället bör höjas.

Det positivt att Skolverket äntligen tillstått det som flera forskare, exempelvis nationalekonomen Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, pekat på ett tag; en ökande andel elever med utländsk bakgrund är en delförklaring av nedgången av de svenska Pisa-resultaten, skriver Alice Teororescu på ledarsidan i GP.

I en ledare skriver Dagens Industri: "Höj skatten i stället för att tricksa med statens bokföring – det är innebörden" i ett uttalande av Lars Calmfors [IFN]. DI avslutar: "Det är för många debattörer som ser skatten som något slags ymnighetshorn och för få som talar om hur viktigt det är att värna drivkrafterna till arbete. Den bästa vägen till integration är arbete. Och arbete är för dyrt i Sverige."

"Lars Calmfors [IFN] efterlyser i DI skattehöjningar på 30 miljarder fördelat över ett par år". Så inleder Eric Erfors i Expressen en ledarkrönika. Erfors avslutar: "När ekonomer ger råd om skattehöjningar sätter de sig i en hyfsat bekväm soffa. Betydligt obekvämare är det att tala om nödvändiga besparingar. Som den växande sjukskrivningsnotan. Som miljardboomen i LSS. Som alla miljarder i företagsstödets svarta hål."

"Lars Calmfors [IFN] lyftes nyligen fram av borgerligheten som en stor sanningssägare när han öppnade för idén med lägre ingångslöner på arbetsmarknaden" skriver Östra Småland i en ledarnotis.  Tidningen undrar, nu när han vill höja skatten "om högern ser honom som samma sanningsvittne".

Skolverket visar i en ny rapport "att de fallande resultaten inte främst beror på invandringen" skriver Eskilstuna-Kuriren. Ledarskribenten hänvisar till det skolforskningsseminarium som IFN arrangerade i november 2015. Då fastslogs, skriver tidningen "exempelvis att stora portioner av eget arbete, och mindre lärarledd undervisning, sällan leder till någonting gott".

Regeringen bör höja skatterna med 30 miljarder kronor de närmaste åren för att klara migrationskostnaderna. Det skriver Dagens Arena från en intervju med Lars Calmfors i Dagens Industri.

I en ledare skriver Skaraborgs Allehanda att Skolverket har kommit fram till att en del av resultatförsämringen sedan den första Pisa-undersökningen kan förklaras med en ökad andel elever med utländsk bakgrund. Tidningen refererar till Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, som visat "att nästan en tredjedel av Sveriges tapp i Pisa-rankningen beror på invandringen".

Lars Calmfors, IFN, intervju i Dagens Industri citeras i bland annat Privata Affärer. Calmfors uppmanar regeringen att höja skatterna för att betala för skenande migrationsutgifter och för att hålla budgetreglerna.

Pär Holmberg, IFN, skriver om sin forskning i Realtid.se, nyhetstidning på nätet för finansbranschen: En mindre förändring av Riksgäldens och Riksbankens auktionsförfaranden kan spara stora summor åt skattebetalarna. Samma metod kan även användas på börsen.

Lars Calmfors, IFN, varnar regeringen för att dölja migrationskostnaderna i underskotten. ”Höj skatterna”, säger han till Dagens Industri, Han fortsätter: "En dålig underliggande budgetutveckling maskeras under en ekonomisk konjunkturuppgång."