IFN i media

Tidskriften Kvartal publicerar genvägar till litteratur. Nu senast skriver OPaulina Neuding om Jonathan Haidts bok The righteous mind. I genomgången av innehållet av boken hänvisas till ett IFN-seminarium där Haidt talade om boken.

Hur mycket kommer tillväxten att påverkas av brexit-omröstningen? Och hur kan världshandeln påverkas? Detta var temat för Ekonomiekot Lördag där Henrik Horn, IFN, intervjuas. Han förklarar att effekten kommer att bli störst för tjänstehandeln. Tjänsteimporten kommer att fördyras för oss, sa Horn: "De förändringar som kommer ligger tre år fram i tiden. Om inte ändå längre fram".

Mycket tyder på att nya, progressiva undervisningsmetoder har bidragit till den svenska skolskrisen, skriver Jacob Lundberg i en opinionskrönika i Västerbottens-Kuriren och som ledare/gästkrönika i andra tidningar. Lundberg refererar till Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, som beskrivit "hur sådana progressiva idéer blev mer populära i Sverige från 1980-talet och framåt".

Ekonomen Jean Pisani-Ferry har varit i Stockholm och talat på temat vad som händer efter Brexit. Lars Calmfors, IFN, var en ev kommentatorerna. Han förklarade att euron fungerar "som en försäkring mot att fler länder skulle följa Storbritanniens exempel och lämna EU, men det saknas stöd för en finansunion politiskt sett".

På ledarsidan i Upsala Nya Tidning skriver Sebastian Sundel om rapporten Hela staden – varför vinner vi inte (mer) på invandringen? författad av Andreas Bergh, IFN. "Andreas Bergh föreslår återinförd fastighetsskatt och en enhetlig moms som kan växlas mot sänkt skatt på arbete, särskilt för dem med låga inkomster. Det vore en välkommen reform ..."

Jonas Linderoth, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet skriver på DN Debatt föreslår att han själv och andra pedagogikforskare "rannsakade oss själva och den skoldebatt vi fört under de senaste tjugo åren. En sådan avbön från nittiotalets idéer om den goda läraren skulle vara ett väsentligt bidrag till att höja läraryrkets status i Sverige". Han hänvisar till en rapport a<v bl.a. Jonas Vlachos [affilierad till IFN] som förklarar att det finns anledning att tro att ”undervisningsformer som i stor utsträckning sätter eleverna i eget arbete leder till sämre resultat än undervisning där läraren tar ett mer aktivt ansvar”.

SVT Nyheter skriver att "oppositionen är kritisk mot regeringens bild av svensk ekonomi och hävdar att det behövs en större buffert för framtida utmaningar – i stället för att låna pengar till reformer". SVT skriver: "oppositionen får rätt av Lars Calmfors [IFN]" som intervjuas.

EkonomiNyheter skriver om en rapport författad av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet. Skribenten återger några av förslagern i rapporten:

• F-skattsedel istället för etableringsersättning
• Öka lönespridningen och motverka samtidigt de negativa effekterna
• Höj moms och fastighetsskatt ? sänk skatten på arbete
• Öka drivkrafterna till arbete i försörjningsstödet

DN Ekonomi intervjuar Petra Persson, Stanford University och affilierad till IFN. Hon berättar om sin forskning främst handlar om svenska förhållanden, dels för att de intresserar henne och dels för att det finns väldigt bra statistik här. Vad gäller skolan så föreslår Petra Persson:

• Ett centraliserat kösystem så att skolor inte kan fuska och endast ta in duktiga elever.
• Att svaga elever ska få ännu större skolpeng så att skolor lockas att ta emot dem.
• Att alla elever tvingas välja skola så att inte den kommunala skolan blir ”en slasktratt”.
• Att nationella prov rättas externt och är mer kopplade till betyget än i dag.

"När eleverna i dag åter börjar skolan välkomnas de av en raserad institution. Återuppbyggnaden av skolan kräver kulturförändring i klassrummet och en ny styrning" skriver Smålandsposten i en ledare. Tidningen förklarar: "Skolans nuvarande våndor härrör från en tvåfrontsattack på skolan från både högern och vänstern, såsom forskaren Johan Wennström [IFN] dystert sammanfattat sina resultat i ämnet."

SvD skriver i en huvudledare om korruption i Sverige och förklarar att Sverige ligger bra till i internationella korruptionsindex men svenskarna anser att det finns korruption, i alla fall på kommunal nivå. Gudmundson refererar till den nyutkomna boken A Clean House? Studies of Corruption in Sweden av Andreas Bergh, IFN, Gissur Ó Erlingsson, Linköpings universitet, Mats Sjölin, Linnéuniversitetet, och Richard Öhrvall, IFN.

SvD Näringsliv skriver om Riksbankens stödköp av svenska statsobligationer. Tidningen intervjuar bland andra Lars Calmfors, IFN. Han förklarar att "om inflationen skulle ta fart kommer Riksbanken att sälja de obligationer man har köpt. Det blir ett komplement till att höja reporäntan. Dessutom är ett inflationsproblem avlägset."

I en ledare skriver Byggindustrin att bostadspolitiken måste bygga på breda överenskommelser. Skribenten hänvisar till Assar Lindbeck, IFN: "Inför politikerveckan i Almedalen argumenterade jag för att ta tillvara erfarenheterna från hur 1990-talskrisen ledde fram till 113 förslag på reformer och policyförändringar från Lindbecks-kommissionens slutsatser.

Lars Leijonborg är ny ordförande för Friskolornas riksförbund. Han intervjuas av Lärarnas Tidning: "Nationalekonomen Jonas Vlachos [affilierad till IFN] vill lotta ut friskolornas grundskoleplatser. Det vore väl inte mer orättvist än att somliga råkar ha föräldrar som sätter en i kö redan som bebis? Leijonborg svarar: "Det är klart att livet är ett lotteri i viss ­mening, vi hade kunnat vara födda i Syrien. Men jag tror att många uppfattar lottning som ganska kränkande i en så viktig fråga som utbildning. Och valfriheten kan faktiskt motverka boendesegregation."

I en krönika i Dagens Samhälle skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, att återinförd värnplikt inte alls har en integrerande effekt. Han förklarar att "det är ett påstående som bygger på spekulationer – snarare tyder viss forskning på ett motsatt scenario; att redan existerande ojämlikhet förstärks".

I en ledarkommentar i bl.a. Laholms Tidning kommenteras att KU vill granska Riksrevisionen. Skribenten påpekar att granskningen ses som ett svar på att ekonomiprofessorn Lars Calmfors [IFN] kritiserat riksdagen för att ha haft för dålig koll på riksrevisionen. "Uppenbarligen en rimlig kritik med tanke på att man inte reagerat på systemfelen som uppdagades av Dagens Nyheter."

"En av Sveriges mest kända ekonomer, professor Lars Calmfors, IFN, säger också till SVT Nyheter att Riksdagens kontroll över myndigheten varit för dålig. Calmfors anser att styrningen av Riksbanken är ett föredöme för hur granskningen av Riksrevisionen skulle kunna gå till. Där kallar Riksdagen in externa personer för att utföra granskning". Det skriver Dagens Nyheter.

"I fredags riktade riksdagens konstitutionsutskott hård kritik mot den högsta ledningen för Riksrevisionen för att den gjort fel när personal anställts. Förtroendet för en av Sveriges viktigaste myndigheter var därmed skadat, menar konstitutionsutskottet. Nu anser en av Sveriges mest kända ekonomer professor Lars Calmfors, IFN, att Riksdagens kontroll över myndigheten varit för dålig" skriver SVT Nyheter,

HD skriver i en ledare att den svenska modellen bygger även på kollektivavtal och en hög anslutningsgrad till fack och arbetsgivarorganisationer. Tidningen hänvisar till Andreas Bergh, IFN. "Han har funnit att länder där kollektivavtal täcker en större del av arbetsmarknaden har större segregation och länder med mer generösa bidragssystem har också större problem med att få invandrare i arbete."

"Om två veckor börjar höstterminen. En gemensam förhoppning från alla elever och föräldrar är naturligtvis att utbildningen utmärks av hög kvalitet. Svenska elever har de senaste åren halkat efter i internationella mätningar och svenska högskolor vittnar om att studenterna inte har tillräckliga kunskaper med sig från gymnasiet" skriver Sebastian Sundell i en ledare i Uppsala Nya Tidning, i vilken han refererar till Henrik Jordahls, IFN, rapport om svenska skolors kvalitetsarbete.​

I en "oppositionsledare" i Östra Småland skriver Anne-Marie Lindgren om debatter kring Riksrevisionen. Hon påpåpekar att Lars Calmfors [IFN] efterfrågat en specialistkompetens från "disputerade nationalekonomer, enligt modell från Riksbanken": "Att riksrevisorn då främst försökte få folk från Anders Borgs finansdepartement har tolkats som vänskapskorruption. En riktigare förklaring är nog att hon ville ha folk med en bestämd syn på vad effektivitet är och hur den ska mätas."

På Expressen Debatt skriver korruptionsexperten Louise Brown om misstankar om vänskapskorruption på Riksrevisionen och flera högskolor och universitet. Hon hänvisar till en krönika av Lars Calmfors, IFN, i Dagens Nyheter: "Riksrevisorn ville snabbast möjligt bygga upp kompetens. Därför togs genvägar. Calmfors försvarar inte det som skett men tycks mena att det kunde ha funnits en rimlig tanke bakom den vänskapliga jobbförmedlingen, och att den högre lönen var nödvändig för att säkra rätt kandidater. Jojo."

I en ledare skriver Eskilstuna-Kuriren att Riksrevisionen inte hållit måttet. Tidningen hänvisar till Lars Calmfors, IFN: "Att kompetensen där varit för låg har i pressdebatten i juli påpekats inte minst av professor Lars Calmfors, tidigare ledare för granskningen av effektiviteten i den ekonomiska politiken."

"Internationella valutafonden, IMF, bröt mot regler, lät sig styras av EU och offrade Grekland för att skydda euron. Det visar en oberoende rapport från IEO, IMF:s oberoende utvärderingskontor" skriver DN i en artikel i Dagens Nyheter Ekonomi, i vilken Lars Calmfors och Jonas Vlachos, IFN, uttalar sig.

"Mycket talar för att ett förbättrat kvalitetsarbete skulle ge en välbehövlig höjning av svenska elevers kunskaper. Skolornas vinster har däremot inte mycket med den saken att göra", skriver Henrik Jordahl,IFN, i en slutreplik hos Dagens nyheter.

"Att ha solidarisk lönesättning - alltså att alla på en arbetsplats har lika lön förordas inte av alla. Sverige behöver högre lönespridning" säger Per Skedinger, IFN, till P4 Gotland.

"Skolan har länge haft en ideologisk laddning i Sverige. Är det därför fakta har så svårt att få fäste i debatten?" skriver Erik Thyselius i en ledare i Smålandsposten och refererar till Henrik Jordahl, IFN.

"Kan man hoppas att denna klokskap signerad Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi och programchef på Institutet för näringslivsforskning, kommer att få önskvärd effekt i debatten?" undrar Janerik Larsson i en ledare hos Svenska Dagbladet där han refererar till Henrik Jordahls senaste rapport.

"Kvalitetsarbetet eftersatt. En ny jämförelse visar att skolföretag arbetar mer välorganiserat med uppföljning, analys och åtgärder än vad kommunala skolor gör. Nu måste regeringen se till att åtgärda de faktiska problemen i stället för att ge sig på friskolornas vinster och aktieutdelningar" skriver Henrik Jordahl, IFN, i Dagens Nyheter.

"Kommunerna är sämre än vinstdrivande skolföretag på att bedriva systematiskt kvalitetsarbete. Slutsatsen kommer i en rapport som nationalekonomen Henrik Jordahl gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv, och som presenterades i går i Dagens Nyheter" skriver Dagens Industrisledare och refererar till Henrik Jordahl. IFN.

"Våren 2015 vädrade jag här på ledarsidan tanken att tiggare borde erbjudas jobb med betalning snarare än gåvor och tanken att en enkel smartphoneapplikation skulle kunna underlätta för utbud och efterfrågan att mötas. Ett drygt år senare kan jag konstatera att det hänt en hel del, både med tekniken och med arbetskraftsutbudet" skriver Andreas Bergh i en krönika i Svenska Dagbladet.

"Det är bra att fackekonomen ger ett perspektiv om behovet av kompetenshöjning vilket sätter in den nu avgångna riksrevisorns agerande i det sammanhang som hon själv anfört i sitt internmeddelande till personalen i samband med att hon avgick" det skriver Janerik Larsson i en krönika på Svenska Dagbladet i vilken han referar till Lars Calmfors.

"Sammanfattningsvis har jag svårt att se Riksrevisionens rekryteringar som korruption. Det verkar i stället vara fråga om ett alltför fyrkantigt, snabbt och fartblint sätt att höja analysförmågan som lett helt fel och därför motverkar sitt syfte" skriver Lars Calmfors, IFN, i en krönika på Dagens Nyheters ledarsidor idag.

Den lägre arbetsgivaravgiften för unga har skapat mängder med nya jobb för en grupp som står långt från arbetsmarknaden, enligt branschorganisationen Visita. Johan Egebark, Stockholms universitet och IFN, är skeptisk till de siffror som Visita presenterar. Egebark säger till DN Ekonomi: "Sänkningen kostade uppemot 20 miljarder per år i uteblivna skatteintäkter vilket är en väsentlig kostnad. Ställer man den i relation till antalet nya jobb ser man att det var en ineffektiv reform."

I en ledare om Almedalen skriver BLT om Jonathan Haidts IFN-seminarium. Skribenten förklarar att det finns en risk att även akademin fastnar i grupptänkande. "Haidts olika projekt går i praktiken ut på en enda sak. Dialog [...] Ingen ska vara trygg i sin egen åsiktsbubbla. Den som tror att motståndaren är dum och inskränkt är det oftast själv."

En intervju med Jonathan Haidt, som besökt IFN och medverkat på ett seminarium, publiceras på SvD ledarsida. Ivar Arpi skriver: "Det Jonathan Haidt beskriver är en idéresa även Sverige behöver göra. Det meritokratiska samhället framför det förment toleranta, men i själva verket mycket intoleranta. Och förståelsen för att höger- och vänsterbegreppen ibland är begränsade i sin användbarhet."

"På LO:s Facebook-sida näthatas en ledande centerpartist. Men i LO-vänsterns värld tycks det alltid vara högern som ansvarar för "trumpifieringen” av debattklimatet" skriver Sakine Madon på Expressens ledarsida. Hon berättar även om påhopp som Lars Calmfors, IFN, utsatts för.

Erik Helmerson, DN:s ledarsida, tror att ”assimilering” står inför en comeback i den svenska debatten. "På ett mycket omskrivet seminarium på Institutet för näringslivsforskning för ett par veckor sedan lyftes det av den amerikanska psykologiprofessorn Jonathan Haidt. I panelen fanns Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsministern. 'Vi måste bygga en nationell identitet för alla', sa Hadzialic.

Wisconsin Public Radio har intervjuat Diana O'Brien om studien "Gender Quotas and Women's Political Leadership" av O'Brien och Johanna Rickne, IFN. Forskarna har studerat utnämningar av lokala politiska ledare inom socialdemokratiska partiet. "Vad vi fann gång på gång är att när politiska partier eller bolagsstyrelser tvingas utse kvalificerade kvinnor, så gör de det", säger O'Brien till radiostationen.

Facket och Skatteverket anser att svartarbete har börjat pressa ned genomsnittslönen och därmed beröva statskassan på inkomstskatt", skriver Reuters om tillströmningen av invandrare på den svenska arbetsmarknaden. "Jag ser en risk, om vi inte försöker lösa detta på ett reglerat sätt,  att verkligheten ändå kommer ikapp oss", citerar Reuters Lars Calmfors, IFN.
 

Safehaven skriver om en artikel av Lacy Hunt (Hoisington's Second Quarter Review) att de offentliga utgifterna spär på BNP. När Safehaven förklara hur underskott hämmar den ekonomiska tillväxten hänvisar skribenten till en studie av Andreas Bergh och Magnus Henrekson, IFN. De förklarar att det finns en "betydande negativ korrelation" mellan storleken på offentliga utgifter och den ekonomiska tillväxten.

I en krönika  på DN Ekonomi skriver Johan Schück att lägre löner inte är en patentlösning. "Men här gäller det att minska företagens kostnader så att de blir mer villiga att anställa lågutbildade". Han skriver att lösningar finns skisserade, t.ex. av Lars Calmfors, IFN,  som "förespråkat ett avtal om tidsbegränsade ingångsjobb där lönerna är lägre än dagens minimilöner". 

I Visby talar alla om Sverige och värderingar, skriver Dagens Nyheter i en nyhetsartikel från Almedalen. Tidningen skriver bland annat från en panel där  Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet deltog. Han förklarar att den mellanmänskliga tilliten i Sverige är oerhört stabil över tid. "Det är goda nyheter" skriver DN.

I en ledare skriver Sörmlands Nyheter om Centerns förslag till sänkt ingångslön. Tidningen nämner "tunga namn" som deltog i C.s ekonomiska seminarium i Almedalen; "... några av Sveriges främsta forskare på arbetsmarknadsområdet, som Lars Calmfors [IFN] och John Hassler.

EU-kommissionen ska ge besked om eventuella sanktioner mot Portugal och Spanien för brott mot EU:s budgetregler. Lars Calmfors, IFN, säger till DN att beslutet kan ses som särskilt viktigt eftersom det är första beslutet som fattas efter att sanktionsreglerna skärpts: "Nu är vi igenom finanskrisen, och då är nog tolkningen att det inte längre finns någon ursäkt för länderna att inte följa reglerna."

Alliansen vill rädda den svenska skolan med förslag som är utdömda av professionen och forskare, skriver Dagens Arena och hänvisar till tweets av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN: Vad händer med skolor som har fler sökande än platser? Vad händer med de elever som trots allt inte väljer? Och vilka problem är det egentligen alliansen försöker att lösa med ett aktivt skolval?

VVS Forum skriver om en debatt i Almedalen där Lars Calmfors, IFN, deltog. Calmfors förklarade att "det är ganska klart att sänker man minimilönen från höga nivåer och det har vi i Sverige, då genererar det sysselsättning". Enligt Calmfors "borde den fackliga sidan vara intresserad av att reglera detta i kollektivavtal för gör vi inte det så kommer effekten ändå att bli sänkta löner och svarta löner".

Sänkta ingångslöner är nog nödvändigt om den svenska modellen ska vara uthållig även i framtiden, skriver Smålandsposten i en ledare med hänvisning till ett förslag av Centern. Tidningen skriver om att Lars Calmfors, IFN, deltog i C:s ekonomiska seminarium i Almedalen: "Han hade en nykter analys om att det även ligger i fackförbundens intresse att släppa fram lägre ingångslöner."

I en ledare skriver SvD om rapporten ”Reform av personaloptionsbeskattning” av Nima Sanandaji och Gabriel Heller Sahlgren, den senare är affilierad till IFN. De redovisar vad en sänkt beskattning av personaloptioner skulle kunna ge i form av fler entreprenörer.

TT skriver: "Centerpartiet vill satsa tolv miljarder på att göra det billigare att anställa lågutbildade unga och nyanlända.Det blir enormt kostsamt och ger ingenting, säger LO:s ordförande Karl Petter Thorwaldsson." Lars Calmfors, IFN, kommenterar och säger bland annat att "det är helt klart att höga miniminivåer minskar sysselsättningen för de med låga färdigheter. Det visar alla studier."