Working Papers

Valfrihet och privata utförare kan skapa bättre välfärdstjänster, men bara om reglerna ger brukare och entreprenörer relevant kunskap. Studien visar varför många kvasimarknader inte lever upp till för…

Sverige har blivit ett starkt startup-land, med många nya teknikföretag och god tillgång till kapital. Men alltför många lovande företag säljs eller flyttar ut innan de växer sig stora. Det gör att en…

Att avgöra var den relevanta marknaden börjar och slutar är centralt i konkurrensanalys. Vår nya metod definierar marknader med hänsyn till konsumenters val av företag och geografiska avstånd. När met…

Green Deals har blivit en ny standard i klimatpolitiken, där staten inte bara förväntas reglera och beskatta miljöskadlig verksamhet utan också aktivt styra och finansiera stora, riktade industrisatsn…

EU:s gröna giv lovade klimatneutralitet och konkurrenskraft. Sex år senare ser vi höga elpriser, havererade prestigeprojekt och minskad industriell styrka. Problemet är inte ambitionen – utan en polit…

I den digitala ekonomin betalar konsumenter ofta inte med pengar, utan genom att exponeras för reklam. Denna studie undersöker hur mycket människor värderar sin uppmärksamhet när de betalar sig förbi…

Svenska landsbygdskommuner kämpar med åldrande befolkning, utflyttning och krympande skattebas. Samtidigt kan välfärdstjänster – som äldreomsorg – bidra till lokal förnyelse. Men då behöver välfärdens…

Europeisk fotboll har aldrig varit rikare och mer ojämlik. Rekordhöga övergångssummor, skyhöga löner för ett fåtal spelare och en växande dominans av ett fåtal klubbar hotar intresset. Vi diskuterar e…

När Nederländerna 2012 tog bort kravet på minsta aktiekapital för aktiebolag sjönk kostnaderna för bolagsbildning kraftigt. Efter denna reform blev det mer sannolikt att entreprenörer med de starkaste…

Det svenska stålprojektet HYBRIT hyllades som en symbol för den gröna omställningen, men blev ett monument över politisk hybris. Bakom löftena om fossilfritt stål dolde sig enorma tekniska, ekonomiska…

Varje år bidrar kapitalinkomster till ökad inkomstspridning. Men hur påverkas inkomstfördelningen över längre tidsperioder? Denna studie visar att kapitalinkomster i Sverige hade en svagt utjämnande e…

Sedan år 2000 har invandrares sysselsättning i Sverige ökat, men inkomstklyftorna mellan invandrartäta och andra bostadsområden har samtidigt vuxit. Utvecklingen förklaras av att personer i invandrart…

Bolagsskattesystemets utformning påverkar företags organisationsstruktur. Denna studie visar att progressiva bolagsskattesystem kan leda till att företag delas upp i flera mindre enheter av skattemäss…

Utbyggnaden av svenska högskolor på 1970-talet ökade antalet studenter, men inte andelen från hem utan akademisk bakgrund. Reformen gynnade främst elever med medelmåttiga betyg snarare än dem från min…

Många svenska företag upplever i dag kompetensbrist och söker därför arbetskraft utanför EU. Samtidigt vet vi relativt lite om vad som driver företags benägenhet att faktiskt ansöka om arbetstillstånd…

Personer med de högsta lönerna som anställda startar inte bara fler företag; deras bolag överlever, växer och blir mer produktiva än andras. Resultatet står sig oavsett konjunktur och personliga egens…

It has been suggested that an intensified trade war between China and the US could reduce CO2 emissions associated with exports. We develop an export-greenfield-endogenous merger model, showing t…

Allt fler förespråkar att EU ska ta på sig en alltmer ambitiös roll och driva igenom omfattande, expansiva och riktade industrisatsningar för att påskynda klimatomställningen. Vi menar att denna strat…

Hästnäringen har vuxit stadigt i Sverige och globalt, med ökad betydelse för sysselsättning och företagande, särskilt på landsbygden. Denna studie undersöker hur yrkesspecifik utbildning och erfarenhe…

Statskupper är återigen vanliga i stora delar av världen. Vi utforskar hur produktiviteten påverkas av kupper, genom att kombinera institutionell teori och teori inom public choice. Framgångsrika kupp…

Industrins normerande roll i lönebildningen har ersatt de centraliserade förhandlingarna i Norden. Är denna form av löneledarskap den mest effektiva modellen för en väl fungerande lönebildning? Den ti…

Trots sin nyckelroll i tillväxtprocessen uteslöts entreprenören från nationalekonomins huvudfåra, men har nu skenbart återkommit i den neo-Schumpeterianska tillväxtteorin. Men teorin bortser från genu…

Sverigedemokraterna har växt markant under de senaste 20 åren, både på nationell och lokal nivå. Under lång tid har övriga politiska partier försökt undvika samarbete med dem av olika skäl. Denna stra…

Vi undersöker effekten av anonym tentamensrättning vid Stockholms universitet och hur detta påverkar kvinnliga och manliga studenters betyg. Vi utnyttjar en reform vid Stockholms universitet från höst…

Det är en god ambition att utvärdera politiska åtgärder på vetenskaplig grund. Däremot finns det risker förknippade med att dra långtgående policyslutsatser på basis av enstaka studier. Det gäller äve…

Hur reagerar ägarledda företag på förändrade bolagsskatter? Vi undersöker detta med hjälp av skattedata och visar att storleken på responsen varierar beroende på användningen av skatteavdrag, företage…

Många länder, däribland Sverige, har infört kvasimarknader för att främja innovation och ökad effektivitet i välfärdssektorn. Effekterna har dock hittills varit blygsamma. I en analys av de svenska sk…

De som föddes 1896–1937 är vinnare i det svenska pensionssystemet, medan alla senare generationer är förlorare. För dagens unga sänker pensionssystemet livsinkomsten med 8 procent. 1990-talets pension…

Denna studie ger en bredare bild av företagande på landsbygden än tidigare forskning. Trots små skillnader i sannolikhet att vara företagare mellan landsbygd och stad, är landsbygdens företagare mer b…

Unga med relativt stark socioekonomisk bakgrund får sämre löneutveckling under flera år om de haft ett jobb i Stockholms stads sommarjobbsprogram. Det drabbar i störst utsträckning pojkar, dem som går…