Sverige har blivit ett starkt startup-land, med många nya teknikföretag och god tillgång till kapital. Men alltför många lovande företag säljs eller flyttar ut innan de växer sig stora. Det gör att en viktig del av värdeskapandet riskerar att hamna utanför Sverige.
Sverige är i dag ett land med goda villkor för innovation och nyföretagande. Det är en stor förändring jämfört med decennierna efter andra världskriget, då den privata sektorn skapade få nya jobb och de stora företagen i huvudsak var gamla industriföretag. Sedan 1990-talets kris har kapitalmarknaderna utvecklats kraftigt, skatterna på företagande har sänkts och flera reglerade marknader har öppnats för privata aktörer.
Ändå är bilden inte entydigt positiv. Sverige har många startups och flera högt värderade teknikbolag, men svagare resultat när det gäller att låta nya företag växa till stora, globalt konkurrenskraftiga företag med huvudbas i Sverige. Det är denna skillnad mellan att starta företag och att skala upp dem som står i centrum för studien.
Värdet skapas inte bara vid starten
Entreprenörskap i sig räcker inte för att skapa långsiktigt välstånd. Avgörande är om entreprenöriella idéer utvecklas till företag som växer, höjer produktiviteten och når stora marknader. De stora samhällsvinsterna uppstår i uppskalningsfasen: fler jobb, ökade skatteintäkter och lägre kostnader genom skalekonomier.
Ett land kan skapa innovationer och nya företag, men gå miste om en stor del av vinsterna om företagen säljs tidigt eller växer vidare från andra länder. Mer än 70 procent av Sveriges enhörningar lämnar landet genom utländska förvärv eller noteringar utomlands medan tillväxten och jobbskapandet varit svagt under senare år.
Entreprenören behöver ett block av kompletterande kompetenser
En entreprenör behöver samverka med flera andra aktörer: uppfinnare, nyckelpersoner, finansiärer i tidiga och senare faser samt kunniga och krävande kunder. Om någon av dessa aktörskategorier saknas, eller om incitamenten är illa utformade, minskar chansen att en innovation når industriell skala.
Skatter, arbetsmarknadsregler, utbildningssystem, bostadsmarknad och kapitalmarknad påverkar inte bara hur många företag som startas, utan också vilken typ av företag som växer och var värdeskapandet sker. Reglerna måste ge goda incitament för alla samarbetande aktörer, inte enbart för grundaren.
Stora förbättringar – men kvarstående flaskhalsar
Sveriges institutionella ramverk har förbättrats på flera viktiga punkter. Skatten på företagsvinster har sänkts kraftigt, förmögenhetsskatten har avskaffats och beskattningen av entreprenörskap via holdingbolag har blivit gynnsamt. Dessa förändringar har bidragit till en starkare kapitalmarknad, fler affärsänglar och en stor private equity-sektor.
Samtidigt finns kvarstående problem. Beskattningen av personaloptioner har förbättrats, men reglerna är fortfarande begränsande för företag som snabbt får höga värderingar eller är avknoppningar från äldre bolag. Därmed kan det vara svårt att knyta nyckelpersoner till växande företag med tillräckligt starka ägarincitament.
Strikta anställningsskydd och senioritetsregler gör det dyrare och svårare för växande företag att anpassa personalstyrkan. Det blir också mer riskfyllt att lämna trygga jobb för att gå till unga företag. En lösning är mer portabla trygghetssystem, så att individens rättigheter följer med vid jobbyte eller övergång till företagande.
Kompetens, bostäder och infrastruktur spelar roll
Utbildningssystemet är en central flaskhals. För få elever når avancerade nivåer i matematik och många företag har svårt att rekrytera ingenjörer och annan kvalificerad personal.
Till detta kommer problem på bostadsmarknaden och i infrastrukturen. Företag med stark tillväxtpotential finns ofta i storstadsregioner, där täta arbetsmarknader, specialiserad kompetens och kundkontakter ger agglomerationsfördelar. Men hyresreglering, flyttskatter och bristande kollektivtrafik försvårar flytt dit jobben finns.
Från startupnation till uppskalningsnation
Sverige har inte längre främst ett startup-problem. Det finns många nya företag, en livaktig kapitalmarknad och flera framgångsrika teknikbolag. Sverige har däremot inte tillräckligt goda villkor för att dessa företag ska växa vidare i landet.
Reformarbetet, som tog fart på 1980-talet, har stannat av. För att Sverige ska bli bättre på uppskalning krävs breda institutionella förändringar snarare än riktade stödprogram. Det handlar om skatteregler som gör det lättare att behålla nyckelpersoner, trygghetssystem som underlättar rörlighet, bättre utbildning, en bättre fungerande bostadsmarknad och infrastruktur som stärker storstadsregionernas tillväxtkraft.
