Denna studie visar att en ökning av turismen i Kroatien minskade väljarstödet för landets största nationalistiska parti. Ökningen av fastighetspriserna eroderade de nationalkonservativas väljarbas i turisttäta områden och osäkra anställningsvillkor i turistbranschen ökade väljarpotentialen för partier till vänster.
Besöksnäringen är en grundpelare i världsekonomin, och svarar för drygt tio procent av global BNP. Flera EU-länder, i synnerhet de kring Medelhavet, är helt beroende av utländsk turism. Även för Sverige är besöksnäringen viktig; över 100 000 personer var sysselsatta i sektorn 2023.
De ekonomiska effekterna av utländsk turism är välstuderade. Därför har forskare på senare år börjat intressera sig för andra aspekter av utländsk turism, exempelvis vilken roll massturismen har spelat för ökningen av världens koldioxidutsläpp, och hur sambandet mellan turism och invandring ser ut. Däremot har det inte gjorts några tidigare undersökningar kring hur utländsk turism påverkar väljarbeteende.
Infrastrukturinvesteringar ökar turismen
Denna studie använder turism- och väljardata från Kroatien för att besvara hur en ökning av turismen har påverkat stödet för Kroatiens två stora partier, nationalkonservativa HDZ och socialdemokratiska SDP. I början av 2000-talet gjordes stora satsningar för att locka utländska turister till landet, inte minst genom en kraftig utbyggnad av infrastrukturen. Från millennieskiftet till 2019, året före coronapandemin, ökade antalet utländska turister i landet från sju miljoner till över 17 miljoner årligen. En av dessa infrastrukturinvesteringar var byggandet av en motorväg som förbinder Kroatiens norra delar med den sydliga, turismberoende regionen Dalmatien.
Turismökningen påverkar väljarbeteendet
Eftersom turism inte förändras slumpmässigt, används utbyggnaden av denna motorväg som ett naturligt experiment för att identifiera orsakssamband: ju kortare restid, desto större blir en kommuns turismpotential. Resultaten visar att en ökning av turismen, mätt som antalet utländska turistnätter dividerat med det totala antalet invånare i kommunen, ledde till minskat stöd för HDZ, och ökat stöd för SDP. Ökningen av turismen ledde till en utflyttning av etniska kroater från kustkommunerna, vilket sannolikt är en konsekvens av stigande bostadspriser. Denna utflyttning av konservativa och nationalistiska kroater ledde till att HDZ:s väljarbas flyttades från kustområdena till landsbygden, som har mycket få turister.
Enkätdata över politiska åsikter
Förutom effekterna på utflyttningen kommer en expansion av turistsektorn att leda till en förändring av den lokala arbetsmarknaden, genom vilken det skapas fler jobb i besöksnäringen. Det är värt att undersöka om anställda inom besöksnäringen har politiska åsikter som skiljer sig från befolkningen i stort. Därför utnyttjas även individdata i studien.
Dessvärre finns inte kroatiska enkätdata som går att bryta ned på kommunnivå, så därför använder studien data från den svenska SOM-undersökningen, vilket är en enkät som skickas ut årligen till slumpvis utvalda hushåll i Sverige. Dessa resultat visar att arbetare inom besöksnäringen är mer benägna att identifiera sig själva som vänster på en subjektiv höger-vänster-skala, och de är mer positiva till invandring.
Att anställda i besöksnäringen i Sverige ser sig själva som mer vänster politiskt tycks emellertid vara ett uttryck för vänsteråsikter på en traditionell höger-vänster-skala, snarare än socialt progressiva värderingar. Ett exempel på detta är att anställda inom besöksnäringen är mer positiva till förkortad arbetstid, men är inte mer positiva än andra till att exempelvis ge HBTQ-personer fler rättigheter. Detta resultat kan sannolikt förklaras av att besöksnäringen domineras av säsongsbetonade arbeten med relativt begränsad anställningstrygghet. Denna typ av arbeten kan således förväntas öka i omfattning när turismnäringen expanderar.
