Vi undersöker effekterna av en offentlig satsning för att främja svenska universitetsstudenters entreprenörskap med hjälp av utbildning i entreprenörskap. Särskilt för kvinnliga deltagare tycks korta, skräddarsydda utbildningsinsatser ha större effekt på nyföretagande och inkomst från företagande än mer omfattande insatser.
Det är fortfarande oklart i vilken grad utbildnings- och träningsinsatser kan främja entreprenörskap. Kunskapsgapet är särskilt stort vad gäller insatser som riktar sig till kvinnor, och huruvida entreprenörskapsutbildningar kan överbrygga det väldokumenterade könsgapet i att starta och framgångsrikt driva företag. Då utvärderingar sällan tar hänsyn till utbildningarnas omfattning och innehåll vet vi inte om utbildningar som är skräddarsydda för målgrupper som normalt inte ägnar sig åt entreprenörskap når större framgång.
Program för svenska studenter
Vi undersöker ett offentligfinansierat entreprenörskapsutbildningsprogram riktat mot svenska universitetsstudenter. Programmet integrerade entreprenörskap i ett flertal ämnesområden i syfte att göra studenterna medvetna om entreprenörskap som en möjlig karriärväg för i synnerhet kvinnor (även om män också fick delta i alla insatser).
Programmet innehöll två breda kategorier av insatser: dels omfattande universitetskurser, dels begränsade satsningar i form av bland annat workshops, inspirationsföreläsningar och idétävlingar. Enligt humankapitalteori kan utbildningar och andra investeringar i humankapital ha avtagande effekter på studenternas inlärning, till exempel för att de blir uttråkade. Följden av för mycket utbildning kan bli att lärandet påverkas negativt.
Genderteori antar samtidigt att män och kvinnor lär sig på olika vis. Konsekvensen är att längre entreprenörskapsutbildningar inte nödvändigtvis leder till mer eller bättre entreprenörskap. Tvärtom skulle kortare, skräddarsydda insatser kunna ha särskilt stor effekt på kvinnliga deltagares entreprenörskap, i form av nyföretagande och företagarinkomster.
Skräddarsydda insatser effektivast
Våra resultat tyder på att universitetskurserna knappt hade några effekter alls på deltagarnas entreprenörskap, jämfört med en kontrollgrupp som inte deltog. De mer begränsade insatserna hade däremot positiva effekter på både nyföretagande och företagarinkomst och effekterna var särskilt starka för kvinnor.
Slutsatsen är att entreprenörskapsutbildningar kan vara mer effektiva när de tar formen av kortare, skräddarsydda utbildningsinsatser, särskilt för grupper som normalt inte ägnar sig åt entreprenörskap.
IFN Working Paper nr 1322, "When Less Is More: Why Limited Entrepreneurship Education May Result in Better Entrepreneurial Outcomes", är författat av Niklas Elert, Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Karolin Sjöö, Chalmers Tekniska Högskola, och Karl Wennberg, Linköpings universitet och Ratio. Kontakta författarna om du vill veta mer: niklas.elert@ifn.se, karolin.sjoo@chalmers.se, och karl.wennberg@liu.se,
