Studenter som deltog i ett experiment var lika positiva till en etablering av en foodtruck oavsett om den var ägd av en person med arabiskt eller svenskt namn. Resultaten visar att egenföretagare med ursprung i Mellanöstern inte diskrimineras i en bransch där de ofta är verksamma.
Andelen utrikes födda personer som startar och driver eget företag i Sverige har ökat de senaste årtiondena En hög andel av de utrikes födda egenföretagarna har sitt ursprung i länder i Mellanöstern. Ofta är dessa företagare aktiva i handels-, service- och restaurangsektorn.
Tidigare forskning visar att egenföretagare från länder utanför Europa ofta möter andra hinder och problem i sina verksamheter än egenföretagare födda i Sverige. Exempelvis upplever företagare födda i länder utanför Europa oftare än andra företagare att de är diskriminerade av kunder, banker och leverantörer. De löper också högre risk än egenföretagare födda i Sverige att få avslag på ansökningar om banklån och de får betala högre ränta än inrikes födda egenföretagare då de får banklån beviljade.
Webbaserat experiment
Vi har undersökt om kunder diskriminerar företagare med ursprung i Mellanöstern genom att låta studenter vid Linköpings universitet delta i en fiktiv marknadsundersökning och ta ställning till huruvida de tycker det är en bra idé att olika foodtrucks etablerar sig på universitetets campus. Genom att studera diskriminering mot företagare med ursprung i Mellanöstern undersöker vi diskriminering mot en grupp utrikes födda som ofta driver eget företag.
Deltagarna i experimentet fick se en bild på en foodtruck. Ett av fyra olika namn – ett typiskt manligt svenskt, ett typiskt manligt arabiskt, ett typiskt kvinnligt svenskt och ett typiskt kvinnligt arabiskt – valdes slumpmässigt ut att stå på skylten som angav foodtruckens ägare. Deltagarna i experiment fick svara på om de tycker det är en god idé att foodtrucken etablerar sig på campusområdet samt ange sin egen och uppskatta andras betalningsvilja för varor sålda av foodtrucken.
Diskriminering varierar med kontext
Resultaten är av intresse för den svenska integrationspolitiken då de, till skillnad från studier om diskriminering av personer med ursprung i Mellanöstern på exempelvis arbets- och bostadsmarknaden, inte visar på någon diskriminering mot egenföretagare med arabiska namn. Istället framkommer att deltagarna i experimentet är något mer positiva till en företagsetablering gjord av en person med ett typiskt manligt arabiskt namn än om personen har ett typiskt manligt svenskt namn.
Resultaten är representativa för en miljö med unga, relativt välutbildade personer och för en bransch där utrikes födda ofta är aktiva som egenföretagare, men inte nödvändigtvis för andra branscher. Våra resultat, i kombination med tidigare forskning, visar att diskrimineringen mot utrikes födda varierar mellan olika marknader. Mer forskning kring varför diskrimineringen varierar i olika kontexter är nödvändig.
IFN Working Paper No. 1232, “Customer Discrimination in the Fast Food Market? Experimental Evidence from a Swedish University Campus”, är författat av Ali Ahmed, Linköpings universitet, och Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och Institutet för Näringslivsforskning. Vill du veta mer? Kontakta Mats Hammarstedt på mats.hammarstedt@ifn.se eller mats.hammarstedt@lnu.se.
