Nyheter

”Valåret 2014 – råd från nationalekonomer” är temat i det nya numret av Ekonomisk Debatt. Sju nationalekonomer skriver bl.a. om låga lärarlöner som kan vara en förklaring till de dåliga resultaten i den svenska skolan. Andra råd handlar om städernas betydelse för företagande, behovet av en ambitiös klimatpolitik och en ny skattereform. Den senare artikeln är skriven av Åsa Hansson, IFN. Andreas Bergh, IFN, skriver om ”utlandsföddas svårigheter på den svenska arbetsmarknaden – partiernas lösningar är otillräckliga”.

Staten bör satsa på små och riskfyllda projekt i tidiga faser, förklarade Roger Svensson, IFN, när han på tisdagen presenterade rapporten Statlig finansiering till småföretag? i Timbros regi. Han ansåg att de statliga VC-bolagen Fouriertransform och Inlandsinnovation bör läggas ner. De går in i för sena faser som marknaden kan klara av utan skattekronor till sin hjälp. Istället bör Almi:s innovationslån expanderas, tillsammans med Almi Invests venture capital. Det är nämligen endast de två som uteslutande går in med finansiering i små och riskfyllda projekt i tidiga faser, skriver Roger Svensson i rapporten.

Utanförskapets kartor togs fram av Folkpartiet fram till 2006 då det fanns 156 svenska utanförskapsområden, dvs. bostadsområden som präglades av djupgående socioekonomiska problem. Nu har IFN-forskaren Tino Sanandaji i en rapport för Den Nya Välfärden replikerat Fp:s metod och uppdaterat kartan för år 2012. Det visar sig att antalet utanförskapsområden ökat till 186 stycken. Tino Sanandaji förklarar att ökningen dock har varit långsammare under alliansstyret än under Göran Perssons sista mandatperiod. Det finns dessutom vissa ljusglimtar, bl.a. att andelen familjer som får försörjningsstöd i utanförskapsområdena har sjunkit något.

"För entreprenörerna har man riktat skattesänkningarna delvis åt fel håll" sa Tino Sanandaji, IFN, när han tillsammans med Magnus Henrekson, IFN, på måndagen presenterade en ESO utredning – Företagandets förutsättningar – en ESO-rapport om den svenska ägarbeskattningen. "Med höga skatter och tyngre regelbörda skapas fler levebrödsföretag [men färre entreprenöriella företag med tillväxtpotential]" förklarade Magnus Henrekson under den debatt som följde på presentationen. I rapporten föreslår författarna bland annat att optionsprogram ska tillåtas så att entreprenörer och nyckelpersoner kan premieras för sitt stora risktagande.

För 16:e gången arrangerar Svenska Nätverket för Europaforskning i Ekonomi en fyra dagar lång forskarkonferens i skånska Mölle 20-23 maj. Drivande kraft i detta arbete är professor Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet. Konferensen som öppnas med anförande av finansmarknadsminister Peter Norman beskrivs av många som ett nordiskt mini-Davos möte. En rad forskare från IFN presenterar uppsatser och/eller är kommentatorer.

”The Rise and Fall of Swedish Wealth Taxation” är titeln på en artikel författad av Magnus Henrekson, IFN, och Gunnar Du Rietz, affilierad till IFN, som publiceras i det första numret av den nya vetenskapliga tidskriften Nordic Tax Journal. Artikeln baseras på forskning som gjorts inom ramen för det skattehistoriska projekt som nyligen avslutats på IFN. De har studerat framväxten av svensk förmögenhetsbeskattning från dess introduktion 1911 till dess avskaffades 2007.

I rapporten "Vem ska styra de svenska företagen?" som presenterades på torsdagen pekar docent Ulf Jakobsson, tidigare vd för IFN, och ekonomie doktor Daniel Wiberg på tre möjliga förändringar av bolagsstyrningen i börsnoterade bolag: 1. Enskilt kontrollägande bör värnas genom att delägare som tar sig an bolagsstyrningen får möjlighet till ersättning för de investeringar som styrningen av bolaget medför; 2. Är ägandet mer spritt och en tydlig kontrollägare saknas bör bolagets ledning få mer långtgående kontrollrättigheter; 3. De institutionella investerarnas roll som ägare bör förtydligas.

Roger Svensson, IFN, är författare till studien "Effektivt stöd för FoU, innovationer och företagande" som presenterades av tankesmedjan Fores på onsdagen. Roger Svensson visar att många satsningar på FoU och innovationer inte fungerat bra och att åtskilliga åtgärder är dåligt utvärderade. Han menar att reglerna för statliga venturekapitalfonder bör ändras och att statliga fonder som Fouriertransform och Inlandsinnovation bör avvecklas.

Docent Per Skedinger, IFN, intervjuas om minimilöners inverkan på sysselsättningen. Han konstarerar att höga minimilöner gör att färre unga får jobb men att flyktingar är en grupp som i än större utsträckning påverkas negativt av höga minimilöner. Per Skedinger är arbetsmarknadsforskare och har nyligen publicerat en uppsats med titeln ”Högre minimilöner ökar arbetslösheten bland flyktingar”. Carl-Magnus Bjuggren, IFN, har i sin avhandling studerat hur uppluckringen av LAS för mindre företag påverkat produktiviteten positivt.

Beslutsfattare bör inse att egenföretagande och entreprenörskap inte är synonyma begrepp och att en politik som uppmuntrar det ena inte nödvändigtvis främjar det andra. Detta är budskapet i en nyutkommen bok, SuperEntrepreneurs, av Tino och Nima Sanandaji. "Boken är även  aktuell med tanke på debatten om ökade inkomstklyftor i industriländerna" skriver professor Magnus Henrekson, IFN, i ett förord​: "Författarna visar tydligt att superentreprenörer som grupp har varit exceptionellt produktiv ur samhällets synvinkel."

Till minne av Jacob Palmstierna – en antologi (Ekerlids förlag) har en rad namnkunniga personer som författare. En av dessa är Magnus Henrekson, professor och vd för IFN. Under rubriken "Om den känsliga balansen mellan krav och förväntningar – på sig själv och andra" ger han ett personligt porträtt av Jacob Palmstierna. Han skriver om hur Jacob Palmstierna blev ett stöd och en partner vid uppbyggandet av ett moderniserat IFN.

Varför ger investeringar på vissa platser så väl jobb som tillväxt och välstånd medan andra tillsynes identiska investeringar inte leder till önskat resultat, frågar sig Maryann Feldman, vinnare av Global Award 2013, i en artikel i Small Business Economics. Hon förklarar hur viktiga kluster är, men även regionala och lokala initiativ,  för att företag ska skapas och bestå.

Det finns inga neutrala ersättningsmodeller. Alla ger incitament och därför är det viktigt att fastställa vad man vill åstadkomma, förklarade forskaren Peter Lindgren, författare till rapporten Ersättning i sjukvården – modeller, effekter, rekommendationer på ett seminarium på onsdagen. Han slog fast att olika modeller passar olika typer av vård. Rapporten ingår i det för IFN och SNS gemensamma projektet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle.

Den mest nedladdade artikeln i den vetenskapliga tidskriften Economics Letters är skriven av Martin Ljunge, IFN. Fler än 1 500 personer har hittills laddat ned artikeln som publicerades i årets första nummer. Ljunge skriver om hur demokrati främjar tillit. Han har undersökt tillit hos andra generationens invandrare och relaterar den till demokratin i faderns födelseland. Han konstaterar att demokratiska institutioner har en positiv effekt på kulturella normer, som är viktiga för att främja både välstånd och hälsa.

Inom ramen för ett samarbete mellan IFN och SNS presenterades på tisdagen forskningsrapporten Välfärdstjänster: tillstånd, tillsyn och uppföljning författad av Eva Hagbjer. I rapporten kartläggs de regler som ska säkra välfärdstjänsternas kvalitet. Eva Lindström kommenterade och menade att "det är en jättebra rapport". Lindström är ordförande för ägarprövningutredningen med uppdraget att föreslå vilka krav som kan ställas på ägare eller företagsledningar inom välfärdssektorn. "Rapporten kommer att användas av utredningen" förklarade Lindström.

Richard Öhrvall, SCB och IFN, kommer under valåret att skriva en valblogg i Svenska Dagbladet. Bloggens titel är Trehundratolv. Varför? ”Därför att vi i år har 312 olika politiska val. Det är val i 290 kommuner, 20 landsting/regioner, 1 riksdag och 1 Europaparlament” förklarar Richard Öhrvall som just nu skriver på sin avhandling i statsvetenskap vid Linköpings universitet. Ämnet är politiskt deltagande.
 

En uppsats författad av Sara Fogelberg och Ewa Lazarczyk, båda IFN, har av priskommittén inom International Association for Energy Economics (IAEE) utsetts till en av de bästa studentuppsatserna.

Shaker Zahra, professor vid Carlson School of Management vid University of Minnesota, tilldelas det världsledande Global Award for Entrepreneurship Research 2014. Shaker Zahra är mest känd för sin forskning om entreprenörskapets betydelse för företags skapande, absorption och omvandling av kunskap. Prissumman är 100 000 euro.

Världsbanken har på regeringens uppdrag genomfört en studie över företagsklimatet i Sverige. På måndagen presenterades den första delen av rapporten på ett seminarium. Augusto Lopez-Claros från Världsbanken förklarade bland annat att Sverige klarar sig bra men att det finns utrymme för förbättringar. Magnus Henrekson, IFN, kommenterade rapporten och förklarade sig nöjd med att regeringen nu ska tittar närmare på personaloptioner – för att underlätta för nystartade företag. Han ser skolan som den mest bekymmersamma sektorn för en fortsatt positiv utveckling.

Finansminister Anders Borg och näringsminister Annie Lööf skriver i Dagens Industri 2014-03-07 att regeringen nu tillsätter en utredning om incitamentsprogram "för att förbättra företagens möjligheter att växa och konkurrera". Detta är helt i linje med en expertrapport som Magnus Henrekson och Tino Sanandaji, IFN, lämnade till Företagsskattekommittén tidigt hösten 2012: Beskattning av personaloptioner och innovativt entreprenörskap.