Nyheter

Henrik Jordahls gästkrönika i SvD har väckt uppmärksamhet, bland annat i form av ovanligt många läsarmejl. Flera läsare skriver att de uppskattar hans kritik av regeringens förslag att införa ett vinsttak i välfärdssektorn. Henrik Jordahl förklarar att han skrev artikeln därför att han "var upprörd över att regeringen av helt maktpolitiska skäl väljer att gå vidare med ett förslag som är uppenbart undermåligt". I artikeln beskriver han bland annat hur regeringen uppmanar stora företag att köpa fastigheter och bedriva finansiell ingenjörskonst för att kringgå regleringsförslaget. Han argumenterar för att regeringen därmed skapar den skadliga ”vinstjakt” som de säger sig motarbeta.  

Daniel Waldenström, IFN, har varit ordförande för SNS konjunkturrådsrapport som presenterades på ett seminarium på onsdagen. Övriga rapportförfattare är Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, samt Spencer Bastani, Linnéuniversitetet. Forskarna föreslår att skatt på arbete sänks men att skatt på kapital höjs. "Våra förslag förändrar inte det totala skattetrycket" sa Daniel Waldenström när rapporten presenterades på SNS.

Lars Calmfors, IFN, har utsetts av norska regeringen att ingå i en expertgrupp som ska studera arbetsmarknaden. Gruppens ordförande är professor Steinar Holden. ”I jämförelse med övriga nordiska länder har Norge haft en ganska dålig utveckling vad gäller sysselsättningsgrad” förklarar Lars Calmfors. Sysselsättningen har sjunkit under senare år, särskilt bland män och unga, förklarar norska regeringen i ett pressmeddelande. "Det är viktigt att vi får fakta på bordet och att experter går igenom vad vi vet om vad som fungerar och inte fungerar på arbetsmarknaden”, säger arbets- och socialminister Anniken Hauglie.

Originalitet och intresse för att utmana grundmurade antaganden uppmuntras inte nödvändigtvis inom samhällsvetenskaplig forskning, skriver Johan Wennström, IFN, i Respons. Han refererar till vetenskapshistorikern Alice Dreger som har granskat ett antal fall där forskare i USA råkat illa ut när de ifrågasatt etablerade uppfattningar. Wennström skriver: "Det finns ingenting som säger att liknande kontroverser inte skulle kunna blossa upp även i Sverige. Tvärtom tycks det vara som upplagt för det när regeringen kräver ”jämställdhetsintegrering” och genusperspektiv i alla verksamheter vid universiteten och landets lärosäten rättar sig in i ledet."

Martin Andersson (affilierad till IFN), Johan P Larsson och Özge Öner (IFN) har studerat hur egenföretagande bland invandrare från Mellanöstern påverkas av den etniska enklaven där man bor. Forskarna har funnit en stark trend att människor blir entreprenörer om många medlemmar av den lokala diasporan är företagare. Invandrarna tycks påverkas betydligt mindre av människor från andra etniska grupper. Det verkar dessutom som att det inte i första hand är gruppens storlek utan sammansättning/kvalitet inom den etniska gruppen på en viss ort som påverkar viljan att bli entreprenör.

IFN anordnar varje år en rad seminarier som är öppna för allmänheten. Ämnen för dessa är hämtade från IFN:s forskningsfält. Under det gångna året har flertalet  seminarier filmats. Har du en lugn stund under helgdagarna? Titta då gärna på någon av dessa filmer.

Det bör nog även skrivas en annan rapport i ämnet, sa Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, när han kommenterade ESO-rapporten Inspiration för integration, av Patrick Joyce, Ratio. I rapporten jämförs integrationspolitiken i Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna och Tyskland. Joyce konstaterar att Tyskland är det land som både på kort och lång sikt bäst klarar integration på arbetsmarknaden. Men, sa Andreas Bergh, det hade varit bättre att diskutera arbetsmarknaden i Storbritannien, USA, Kanada och Nya Zeeland. Han förklarade att dessa länder på ett bättre sätt kan fungera som inspirationskällor. Bland annat så kan earned income tax credit vara ett alternativ till subventioner till arbetsgivare för att anställa nyanlända.

IFN-forskarna Martin Olsson och Joacim Tåg skriver i senaste numret av Ekonomisk Debatt om att riskkapitalinvesteringar inte har leder till en generellt ökad risk för de anställda att bli arbetslösa. De finner dock att de som har rutinmässiga arbetsuppgifter och arbetsuppgifter som är lätta att flytta till utlandet i större utsträckning har har förlorat jobbet. De konstaterar en viss ökad produktivitet efter investeringarna.
 

Magnus Henrekson, IFN, ingick på fredagen i en panel tillsammans med gymnasieminister Anna Ekström och företagaren Carl Bennet. Ämnet var utbildning och arbetsmarknad. Vi satsar stort på komvux eftersom de som har en ofullständig gymneasieexamen har små chanser att få jobb, sa Anna Ekström. Carl Bennet berättade om en svensk satsning på yrkes/läringsutbildning efter tyskt mönster. En verksamhet som nu finns på 340 svenska arbetsplatser. Magnus Henrekson berättade vad som krävs för att skolan i grunden ska ge eleverna de kunskaper de behöver för arbetsmarknaden. Han tog boken Kunskapssynen och pedagogiken som utgångspunkt och kunde mot slutet av diskussionen konstatera att han och Anna Ekström var överens i mycket om vad som gått fel i skolan och om vilka åtgärder som behövs.

Bryssel | Magnus Henrekson, IFN, presenterade rapporten Institutional Reform for Innovation and Entrepreneurship: An Agenda for Europe (Project Fires) vid ett seminarium på Sveriges ständiga EU representation. Seminariet var ett samarrangemang av Svenskt Näringsliv och IFN. I studien föreslår forskarna en rad åtgärder för att få ett mer produktivt företagande vilket skulle höja EU-medborgarnas livskvalitet och samtidigt stärka EU:s konkurrenskraft på den globala marknaden. Panelen var överens om att medlemsstaterna är olika och att samma recept inte kan ordineras till alla. Gunnar Hökmark, MEP (M), klargjorde dock att vissa målsättningar passar alla medlemsstater, till exempel mindre reglering och ökad konkurrens.

Hur viktigt är det politiska regelverket för ekonomisk tillväxt? Ny forskning på IFN visar att förändringar i politiska institutioner kan vara centrala för den ekonomiska tillväxten. Björn Tyrefors Hinnerich (IFN), Erik Lindgren och Per Pettersson-Lidbom har studerat effekterna av att Sverige 1862 förändrade rösträtten att i större utsträckning omfatta industriidkare (1862 års kommunallagar). De finner att reformen var en avgörande faktor för att sätta igång den ekonomiska tillväxten, eftersom industriidkarna fick mer att säga till om i politiken.

På torsdagen arrangerades Öppet Hus på IFN för studenter. Besökarna kom från en rad högskolor och universitet, bland andra KTH, Handelshögskolan i Stockholm, Örebro universitet, Stockholm, Uppsala och Lunds universitet samt Södertörns högskola. En rad IFN-forskare presenterade institutet, forskningsprogram och projekt. Därefter var det mingel med IFN-forskare då studenterna fick tillfälle att ställa frågor och diskutera inför kommande studie- och yrkesval.

Edward Lazear från Stanford University gästade på onsdagen IFN och inledde ett publikt seminarium. Lazear har studerat immigration till USA men även till Sverige och funnit att bakomliggande mekanismer är i mycket de samma. Han förklarade att hur det går för nyanlända beror mer på de regler som mottagarlandet satt upp än vilket land de nyanlända kommer ifrån. Definierar man integration som att invandrarna lär sig det nya landets språk så visar det sig att de som bor i områden tillsammans med många från det gamla hemlandet i betydligt mindre utsträckning integreras i samhället i stort.

Per Skedinger, IFN, och Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet, skriver i senaste numret av Ekonomisk Debatt om flyktingars situation på den svenska arbetsmarknaden. De kartlägger vad vi vet om minimilönernas effekter på sysselsättningen och konstaterar att effekterna av sänkningar är större än effekterna av höjningar. De presenterar ett konkret förslag till fältexperiment för att studera minimilönernas effekter.

Mårten Blix, IFN, var en av talarna på Svenska Bankföreningen årliga bankmöte i Stockholm. På mötet belystes bland annat "digitaliseringen som innebär ändrade kundbeteenden och konkurrens från nya aktörer som ritar om spelplanen". Blix förklarade att människor allt högre grad kommer konkurrera med robotar vilket tillsammans med fler miljoner gigarbetare på en global marknad leder till ökad konkurrensen även vad gäller löner. I framtiden, sa han, kommer därmed den lönedrivna inflationen att vara lägre samtidigt som det blir allt svårare att mäta utvecklingen med befintliga mått.

Mårten Blix, IFN, förklarar i en ny podd hur det kommer sig att han studerar digitaliseringens effekter på offentliga finanser. Han jämför digitaliseringen med elektrifieringen och säger att den stora skillnaden mot tidigare tekniksprång är snabbheten med vilken den digitala verkligheten kommer till oss. Den som utvecklas och hänger med i utvecklingen kommer att gynnas, säger han och förklarar att det i första hand inte är jobb som försvinner med teknikutvecklingen utan att det är frågan om nytt innehåll i jobben.

Under senare tid har antalet noterade bolag kraftigt minskat i flera OECD-länder. Detta kan ha negativa konsekvenser för näringslivets utveckling, skriver IFN-forskarna Nikita Koptyug, Lars Persson, Roger Svensson och Joacim Tåg, i Ekonomisk Debatt. De förklarar att aktiemarknaden är central för att tillhandahålla och omfördela kapital. Deras slutsats är att färre noterade företag försvårar möjligheten för privatpersoner att ta del av de värdeökningar som näringslivet skapar. Forskarna skriver att "detta riskerar att minska det politiska stödet för en effektiv näringslivspolitik".

Har växande handel mellan USA och Kina bidragit till polariseringen i amerikansk politik? Kaveh Majlesi, Lunds universitet och affilierad till IFN, har för att ge svar på denna fråga tillsammans med David Autor, David Dorn och Gordon Hanson analyserat resultaten från kongressvalet 2002 och 2010. Forskarna slår fast att en ideologisk förändring skett i områden där utrikeshandel skapat konkurrens om jobben. De slår fast att denna förändring påbörjades före det amerikanska presidentvalet år 2016.

Professor Magnus Henrekson, IFN, presenterade boken Kunskapssynen och pedagogiken (av Magnus Henrekson, Inger Enkvist, Martin Ingvar och Ingrid Wållgren) på Ohlininstitutet. Dagens syn på kunskap saknar stöd i såväl forskning som beprövad erfarenhet, förklarade Henrekson. "Lärarledd – inte elevcentrerad – utbildning fungerar för kunskapsförmedling. Det visar hjärnforskningen" sa han och fick medhåll från många i publiken.

Samhället kan spara stora summor om börshandeln med varor, energi och värdepapper blir mer konkurrenskraftig genom en mindre regeländring. Detta visar ny forskning från Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Även mindre förbättringar i transaktionspriserna skulle spara mycket pengar, säger docent Pär Holmberg, IFN. Forskningen publiceras i den vetenskapliga tidskriften Economic Journal.