Nyheter

Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson, IFN, beskriver på en blogg vid University of Chicago Booth School of Business en studie som visar att eftersom kvinnorna har större hinder att övervinna på arbetsmarknaden så blir bara de allra skickligaste chefer. Detta innebär att kvinnliga chefer klarar sitt jobb bättre när företaget de leder är utsatt för intensiv konkurrens. Forskarna finner att denna konkurrens leder till relativt högre löner för kvinnliga chefer och att andelen kvinnliga chefer är högre i företag i mer konkurrensutsatta branscher.

Henrik Jordahl, IFN, tror att socialdemokraternas vallöfte om en extra ledig vecka för föräldrar kan ge partiet en boost i valrörelsen. Jordahl, som studerat effekterna på valutgången 1998 när (S) lovade maxtaxa i förskolan, menar att de två förslagen kan jämföras kostnadsmässigt. En skillnad är dock att maxtaxan uppmuntrade till mer arbete och den lediga veckan till mer ledighet. I denna podd berättar Henrik Jordahl om hur vi röstar på det parti vars politik är mest gynnsam för den egna privatekonomin.

Timbro har för första gången presenterat Sharing Economy Index (TSEI), en rapport över delningsekonomins globala storlek. Indexet har tagits fram under två års tid av en grupp forskare, bland andra Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet. Forskarna har analyserat hur mycket webbtrafik företag med  delningsekonomitjänster har. De har även räknat antalet annonser som ligger uppe över hela världen för företag som Airbnb och HomeAway. Totalt har 286 företag kartlagts.

Justin Wolfers, professor vid University of Michigan skriver en krönika i New York Times om forskning av David Cesarini, New York University och affilierad till IFN, Erik Lindqvist, Handelshögskolan i Stockholm och affilierad till IFN, samt Robert Ostling, Stockholms universitet. De har kommit fram till att lotterivinnare lever ett lyckligare liv, i motsats till vad många tidigare trott. Cesarini förklarar att det är en "utbredda missuppfattningen att forskningen visat att lotterivinnare blir olyckliga". Wolfers skriver att effekten är anmärkningsvärt konstant och kan noteras flera decennier efter en stor seger.

Anonymt rättade tentor ger kvinnor mer höjda betyg än män. Det visar en studie av forskarna Björn Tyrefors, IFN, och Joakim Jansson, Stockholms universitet och IFN. Och den totala effekten av anonymiseringsreformen kan endast delvis förklaras av den manliga dominansen bland universitetslärare.

Mårten Blix var på onsdagen inbjuden att tala om digitalisering och ekonomin på ett lunchmöte som arrangerades av Sveriges Finansanalytikers Förening. Intresset var stort för ämnet. Hans presentation handlade i första hand om hur digitaliseringen påverkar arbetsmarknaden. Han berättade om den jobbpolarisering som är på gång, dvs att jobben på mellannivå försvinner och de på vardera sida därom blir fler. Han förklarade också vad gigarbete är för något och gav ett flertal exempel på olika digitala plattformar och hur dessa fungerar.

När människor ser i sociala medier att deras vänner röstar så blir de lite mer benägna att gå och rösta, förklarar Richard Öhrvall som doktorerar i statsvetenskap och är verksam vid IFN. Richard kommer på valnatten i år att finnas med i studion i TV2 för att diskutera valet ur lokala perspektiv. I en ny podd berättar han om vad det är som får människor att gå till valurnorna. Han säger att de flesta av oss kommer att rösta i årets val. Men ”är man en ung man, 20–21 år, utrikesfödd och bor i ett område med lågt valdeltagande så är sannolikheten betydligt mindre att man röstar än en person som är 60-70 år, högutbildad och bor i ett välbärgat område”.

När Alexander Ljungqvist och Lars Persson började arbeta med att skapa nätverket Nordic Initiative for Corporate Economics, NICE, så myntade de samtidigt begreppet corporate economics. Ett samlingsnamn för ett brett forskningsområde. Vid öppnandet av konferensen den 17 augusti förklarade Ljungqvist att "vi studerar alla näringsliv och företagande inom ramen för våra olika ekonomiska discipliner. Vårt mål för denna konferens är att skapa en gemensam bas för våra olika specialiteter. Det är det vi kallar corporate economics. Han påpekade att genom samverkan och att forskarna blir lär sig om varandras perspektiv så kommer studier om näringsliv och företagande förhoppningsvis att berikas.

Databearbetning är en stor och central del av en forskares vardag. Det har Helena Hernnäs och Viking Waldén lärt sig under sommaren när de arbetat som forskningsassistenter på IFN. Båda är nöjda med tiden på IFN. De talar om att stämningen är öppen och välkomnande och att de fått en god inblick i vad det innebär att vara forskare.

Hittills har forskning om företagande och näringsliv skett relativt isolerat inom flera olika discipliner. Avsaknaden av ett samlat grepp och en organisation för interaktion, där man kan lära av varandra, har varit ett hinder för utvecklingen inom forskningen. "Vi hoppas kunna förändra detta med hjälp av det nygrundade nätverket Nordic Initiative for Corporate Economics, NICE ", säger professor Lars Persson, IFN, som tillsammans med professor Alexander Ljungqvist, Handelshögskolan i Stockholm och affilierad till IFN, har initierat den nya plattformen för samarbete. Under processens gång har de myntat begreppet Corporate Economics.

Ett antal landsortstidningar har i dagarna publicerat en ledare från Liberala Nyhetsbyrån (LNB). I ledaren hänvisas till ett debattinlägg av Mårten Blix, IFN, i Dagens Industri: "Penningpolitiken måste utvärderas utifrån mer än att inflationen hålls låg. Nationalekonomen Mårten Blix har påtalat att den snabba tekniska utvecklingen gör att det inte går att med precision vara nära inflationsmålet utan att penningpolitiken blir ryckig och oförutsägbar."

Economist skriver om välfärdsstaten och konstaterar att kritiken växt, både från höger och vänster: "Till höger anklagar kritiker den för att suga dynamiken ur både kapitalismen och individen. [...] Från vänster [...] hävdas att välfärdsstaten är en vänsterskapelse, under ständigt hot." Economist förklarar att "det är inte så mycket en vänsterskapelse som en produkt av en intellektuell allians, där liberalismen var avgörande". I artikeln hänvisas vid ett tillfälle till IFN-forskning.

På Almedalsveckans fjärde dag debatterade Magnus Henrekson, IFN, kunskaper i skolan med utbildningsminister Gustav Fridolin (MP). Det fungerar inte att eleverna själva söker kunskap, sa Henrekson. Eleverna måste första få baskunskaper genom lärarledd undervisning. Gustav Fridolin höll med Magnus Henrekson om att det måste stå tydligare i läroplanerna vad elevrna ska lära sig. Båda enades om att datorer inte får vara alenarådande i undervisningen. Det behövs även "papper och penna".

Forskare från IFN bjuds in till paneler och samtal hos externa organisationer som arrangerar seminarier i Almedalen. Under politikerveckans tredje dag deltog bland andra Henrik Jordahl i ett seminarium om skolan. Ämnet var "Obligatoriska skolval – så kan vi få alla föräldrar att välja skola". Panelen diskuterade huruvida skolval ska vara ett val eller obligatoriskt för alla elever och föräldrar. Seminariet arrangerades av Almega Tjänsteföretagen. Läs debattinlägg av Henrik Jordahl och Gabriel Heller Sahlgren.

Forskare från IFN bjuds in till paneler och samtal hos externa organisationer som arrangerar seminarier i Almedalen. Under politikerveckans andra dag deltog bland andra Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, som deltog i ett seminarium som arrangerades av Fondbolagens förening. Det var i första hand pensioner och det obligatoriska valet som stod i centrum. Andreas Bergh förklarade att denna  valfrihet är något positivt.

"Den svenska kunskapssynen – beror utbildningsproblemen på hur kunskap värderas?" diskuterades på måndagen på ett fullsatt seminarium i Almedalen. Panelen var enig om att skolan har stora problem. "En av fem grundskoleelever går ut utan behörighet," sa Erik Bengtzboe (M). Helene Hellmark Knutsson, högskoleminister (S), sa sig vara rädd för allt för stora reformer och pekade bland annat på hur andra länder värderar exempelvis svenskt grupparbete högt. "Skolan i dag är en ojämlikhetsmaskin," förklarade Magnus Henrekson, IFN. Elever med högutbildade föräldrar har ett stort försprång bland annat vad gäller kognitiva förmåga, något som är viktigt på arbetsmarknaden.

Först ut bland IFN-forskarna i Almedalen var Magnus Henrekson som på söndagen deltog i en ekonompanel i regi av Västsvenska Handelskammaren. Ämnet var "Hur länge står sig den svenska urstarka ekonomiska tillväxten?". I panelen ingick även chefsekonomerna Andreas Hatzigeorgiou, Stockholms handelskammare, Katarina Lundahl, Unionen och Annika Winsth, Nordea. Deltagarna var ense om att bostadsmarknaden är ett av de största hoten i dagens ekonomi. Inte minst spekulationer på den kinesiska fastighetsmarknaden, påpekade Magnus Henrekson. Han pekade även på lågräntepolitikens avigsidor och kraften bakom urbaniseringen som driver utvecklingen framåt.

Professor Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet, är ny affilierad forskare till IFN. "Jag är affilierad främst därför att jag arbetar tillsammans med bland andra Per Skedinger i ett projekt om flyktingars integration på arbetsmarknaden. Projektet finansieras av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse," säger Mats Hammarstedt. Hammarstedts forskning är främst inriktad på utrikes föddas sysselsättning, inkomster och egenföretagande. Om samarbetet med Per Skedinger säger han: "Jag hoppas att flera resultat som är av intresse för integrationspolitiken ska komma fram i projektet. Dessutom hoppas jag kunna bidra till IFNs forskning, och kanske kan min affiliering leda till start av nya projekt." Hammarstedt studerar även entreprenörskap.

För första gången är IFN arrangör av ett seminarium i Almedalen: "Den svenska kunskapssynen – beror utbildningsproblemen på hur kunskap värderas?" hålls måndagen den 2 juli kl 10.00–11.00. Seminariet anordnas i samarbete med Entreprenörskapsforum.  I panelen ingår Helene Hellmark Knutsson, högskoleminister, Erik Bengtzboe, (M), Johan Eklund, Entreprenörskapsforum, Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, och Magnus Henrekson, IFN. Under Almedalsveckan deltar dessutom en rad IFN-forskare i samtal och debatter som arrangeras av externa organisationer.

Lars Calmfors, IFN, är en av redaktörerna för antologin Framtidens arbetsförmedling (Fores 2018). Boken presenterades på måndagen med Calmfors som moderator. Ett budskap i boken är att politikerna bör avhålla sig från att jaga "det stora klippet", det vill säga en genomgripande reform som genomförs i ett slag. Istället bör man studera vad som fungerar bra och stegvis genomföra mindre förbättringar på enskilda områden. En av kommentatorerna var Björn Tyrefors, IFN.