Nyheter

Nyligen arrangerades seminariet ”Offentliga samtal – vad händer när de rika blir rikare?" av Vetenskapsrådet och Institutet för Framtidsstudier. En av de medverkande var IFN-forskaren Daniel Waldenström som talade om svenska förmögenheters tillväxt och fördelning samt implikationerna för kapitalskattningen. Waldenström visade att nationalförmögenheten har ökat markant under senare decennier och att hela ökningen skett inom privat sektor. Han förklarade att på grund av osäkerheter i mikrodata "kan vi ännu inte kan uttala oss säkert om huruvida förmögenhetsojämlikheten har ökat i Sverige", men preliminära uppskattningar antyder att ingen större förändring skett".

Mikael Elinder, Uppsala universitet och affilierad till IFN, och Johannes Hagen, Jönköpings internationellla handelshögskola, presenterade på tisdagen rapporten Den komplexa tjänsterapporten (SNS). Spararna upplever tjänstepensionen som svår att förstå sig på, förklarade Elinder. Få är de som har mycket kunskap om denna del av pensionen. Var fjärde person vet inte ens om de har någon tjänstepension. I rapporten presenterar Elinder och Hagen sju idéer hur pensionssystemet kan förenklas, bland annat vill de att Minpension.se vidareutvecklas.

Konsumtionsskatter har historiskt dominerat de skatter vi betalar. Men det är inte frågan om dagens moms utan i första hand skatt på alkohol och socker. Det berättar Mikael Stenkula, IFN, i en podd som baseras på ett kapitel i Näringslivets Skattedelegations antologi Näringslivet och skattefrågorna: konkurrenskraft, legitimitet, välstånd. Sofia Bildstein-Hagberg, Svenskt Näringsliv, leder samtalet.

Per Håkan Börjesson, grundare, vd och huvudägare i investmentbolaget Spiltan, besökte på måndagen IFN. Han gjorde det inom ramen för IFN:s serie med näringslivskontakter. Börjesson berättade hur allt började med familjeföretaget Börjessons Bil och en koncern där bl.a. Spiltans i dag ingår. Per Håkan Börjesson har skrivit böcker om Warren Buffetts strategier för att bygga upp sin förmögenhet. Han har även kallats för Sveriges svar på Buffett med tanke på att han vurmar för exempelvis långsiktiga investeringar. På IFN berättade Börjesson om sina investeringsstrategier och filosofin bakom Börjessons Bil och Spiltans uppbyggnad. Och forskarna hade många frågor.

Länder med lägre immateriella investeringar har lägre tillväxt, sa Henrik Jordahl på ett seminarium om rapporten "Tjänstesektorns produktivitet står stark" (Almega). På lång sikt finns inget så viktigt för ekonomin som hur produktiviteten utvecklas, påpekade Jordahl och Elisabeth Svantesson, ordförande för Riksdagens Finansutskott (M), som också deltog i seminariet, gladdes åt hans entusiasm för ökad produktivitet. "På längre sikt är kompetens det viktigaste för tillväxten. Och vi måste komma ihåg att kvalitet i utbildningen är avgörande" förklarade Henrik Jordahl.

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, var en av talarna när tankesmedjan Timbro firade 40 år på Moderna museet i Stockholm. Ämnet var den växande delningsekonomin. "Delningsekonomins storlek i ett land beror mest på internets snabbhet," förklarade Bergh som är en av forskarna bakom Sharing Economy Index (TSEI), en rapport över delningsekonomins globala storlek.

Det är helt annorlunda i dag mot när jag började min karriär, sa Magnus Henrekson, professor och vd för IFN, när han på måndagen höll ett Brown bag-seminarium. Han syftade på att antalet som doktorerar i nationalekonomi ökat mångfalt och att många unga forskare koncentrerar sitt arbete på att få artiklar publicerade i någon av de fem mest välansedda akademiska tidskrifterna, de så kallade topp-fem. Han varnade unga nationalekonomer för att satsa allt på sådan publicering eftersom chanserna är oerhört små.

Richard Öhrvall, IFN, har doktorerat i statsvetenskap på Linköpings universitet. "Det är roligt att få presentera vad jag har ägnat en stor del av min tid åt de senaste åren."  I avhandlingen Growing into voting – Election turnout among young people and habit formation drar han slutsatsen att det inte är så viktigt för framtida valdeltagande om en ung person deltar i det första valet efter 18-årsdagen, vilket hävdats i tidigare forskning. Detta betyder att sänkt rösträttsålder troligen inte skulle ge ett högre valdeltagande, inte ens på längre sikt.

IFN:s nyhetsbrev på svenska publiceras sju gånger per år. Syftet är att berätta om ny forskning och nya publikationer på institutet, forskarnas externa engagemang och när något nytt händer på personalfronten. I det senaste nyhetbrevet – nr 6/2018 – kan man bland annat läsa om två forskare som studerar klimat/miljö ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Här finns också en rad studier som accepterats för publicering i vetenskapliga tidskrifter.

"Digitalisering och välfärdsstaten" var ämnet för en presentation som Mårten Blix, IFN, höll för DNB Bank under Stockholm Open. Mårten Blix beskrev hur digitaliseringen kan stärka den ekonomiska polariseringen i samhället. Han avslutade med att ge perspektiv på Sveriges förmåga att sjösätta stora strukturreformer: Klarar Sverige av detta när det inte är akut kris? Det återstår att se, sa Blix och visade en jämförelse mellan 90-talet och i dag vad gäller möjligheter att reformera samhället.

Joacim Tåg, IFN, presenterade på onsdagen studien "Varför finns det så få kvinnor på toppositioner i näringslivet?" för forskare som arbetar med registerbaserad data. Det var Vetenskapsrådet som arrangerade en konferens  där registerdata hos svenska myndigheter presenteras, liksom vetenskapliga metoder och tillgängligt stöd för forskning. Tåg berättade att det är mindre sannolikt att kvinnor blir vd och får en hög lön. Och detta trots att kvinnor har högre utbildning.

Lars Calmfors presenterade på måndagen en rapport med titeln "Industrins lönenormering kan och bör reformeras", utgiven av 6F inom projektet Lönebildning för jämlikhet. Rapportens innehåll hade redan i förväg diskuterats i media av både facket och näringslivet. I rapporten förklarar Calmfors bland annat att "de senaste årens löneökningar tycks ha styrts mer av löneökningarna i våra konkurrent­länder än av det inhemska arbetsmarknadsläget."
 

I oktobernumret av Journal of Political Economy publiceras en artikel av Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, och Mats Persson, Stockholms universitet, ”Social Norms in Social Insurance”. Tidskriften är en av nationalekonomins fem topptidskrifter där det är utomordentligt svårt att bli publicerad. ”Att vid 88 års ålder publicera originalforskning i någon av dessa tidskrifter är helt unikt”, säger professor Magnus Henrekson, vd för IFN.  Den av nobelpristagarna i ekonomi som hittills varit äldst när hans forskning publicerades i en topp-5-tidskrift är Vernon Smith. Han var då 81 år gammal.

Under Nationalekonomiska föreningens konferens i nationalekonomi, som i år arrangeras av Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, har Assar Lindbeck-medaljen delats ut. Det var Magnus Henrekson, IFN, som överräckte utmärkelsen till Petter Lundborg, Lunds universitet. Assar Lindbeck själv var också närvarade på denna årliga konferens där en rad IFN-forskare deltar med att presentera och kommentera forskning.

Befolkningen vill ha mer vård och vem kan säga att detta är fel utan att förklara varför just dagens nivå är den rätta, undrar Mårten Blix, IFN, och Johanna Jeansson, DI, i en blogg på Forum för Health Policy. De menar att i det perspektivet borde digital vård ses som en positiv innovation: "I den mån patienter väljer digital vård via ett videosamtal istället för att besöka en vårdcentral uppstår flera samhällsvinster. Patienter slipper besväret att resa, läkarens tid kan användas mer effektivt och smittorisken från ett fysiskt besök undviks."

Akademiska seminarier hålls på IFN varje onsdag. Det är forskare från IFN eller andra institut och universitet som presenterar sina aktuella arbeten. Så kallade brown bag-seminarier arrangeras också. Här presenteras forskning på ett tidigare stadium. Detta är mer informella möten som hålls vid lunchtid. Namnet kommer av att deltagare brukar ta med sin egen lunch, ofta i en brun papperspåse (USA). På bilden ses Karin Edmark, Stockholms universitet och affilierad till IFN, som nyligen presenterade forskning från skolans värld på ett brown bag-seminarium.

Roger Svensson, IFN, deltog på fredagen i en panel som diskuterade Anders Gustafssons avhandling ”Industrial Policy: Political Considerations, Payoffs, and Peculiar Incentives”. Seminariet arrangerades av Ratio. "Vi måste dra ner på selektiva program", sa Roger Svensson. Han förespråkade ett underifrån-perspektiv, det vill säga att dagens finansiella stöd ersätts med generella skatteincitament för att fler ska kunna starta innovativa projekt i företag. "Eller ge skatteincitament för privatpersoner att investera i onoterade bolag, som i Storbritannien". 

Ett alumninätverk för doktorander knutna till IFN och forskningsassistenter på institutet har hållit en första träff. Richard Öhrvall, IFN, som doktorerar i statsvetenskap vid Linköpings universitet, presenterade valresultatet och deltagarna diskuterade möjligheter och risker med det jämna valresultatet. Richard var på valdagen del av den grupp experter som i TV2 kommenterade valet ur lokala perspektiv. Träffen med alumninätverket som leds av Simon Ek, doktorand vid Uppsala universitet, inleddes med välkomnande ord av Magnus Henrekson och Lars Persson, IFN. Efter anförandet om 2018 års val fortsatte samtalet och nätverkandet under en middag på institutet. 

Magnus Henrekson och Johan Wennström, IFN, skriver i dag i den populärvetenskapliga nättidningen Quillette att grundorsaken till problemen i den svenska skolan "är den läroplan som avvisar ämneskunskaper, ger elever för stort ansvar och försvagar lärarrollen. När kunskapssynen kombinerades med marknadsreformer skapades incitament att konkurrera med annat än kunskaper". Även Tyler Cowen, professor på George Mason University, skriver om den aktuella studien av Henrekson och Wennström. På Facebook har Quillette-artikeln delats snart 1 500 gånger (19 sept. 2018).

Erik Prawitz, IFN, har tilldelats Alexander Gerschenkrons pris som ges till den bästa avhandlingen inom ekonomisk historia som behandlar ämnen utanför USA och Kanada. Priset delades ut under helgen på Economic History Associations årsmötet i Montreal, Kanada. Erik Prawitz disserterade i oktober 2017 med avhandling On the Move: Essays on the Economic and Political Development of Sweden som bland annat handlar om den stora svenska migrationen till USA. Han är den förste svensken som tilldelas priset.