Nyheter

På ett seminarium i Bryssel den 14 november lanserades boken Europaperspektiv 2024: The Depth and Size of the EU in a Time of War.

Inledningstalare var Stefan Olsson, biträdande generaldirektör på DG Employment, EU-kommissionen, samt Karin Eckerdal, biträdande ambassadör för Sveriges ständiga representation vid EU. Lars Oxelheim, en av redaktörerna för bokserien Europaperspektiv samt SNEE (Svenska nätverket för Europaforskning i ekonomi, och IFN, presenterade boken.

Tre av bokens författare, Ann-Christine Hartzén, Lunds universitet, Pehr-Johan Norbäck, IFN, och Mats Öhlén, Dalarnas och Örebro universitet) presenterade sina respektive kapitel.

Presentationerna kommenterades av Charlotte Andersdotter, chef för Svenskt Näringslivs Brysselkontor, och Carl-Albert Hjelmborn, chef för LO:s Brysselkontor, under ledning av Sara Keusen, pressråd.

Lars Oxelheim summerade dagens diskussion och tog upp de problem som nu väntar på en lösning. Han byggde därmed en bro till Europaperspektiv 2025 som kommer i februari med rubriken "Den nya geopolitiska kartan och EUs vägval".

På den Nationella konferensen i nationalekonomi medverkade bl.a. Gabriella Massenz och Daniel Waldenström och presenterade aktuell forskning. 

Nationella konferensen i nationalekonomi 2024 är ett samarbete mellan Nationalekonomiska Föreningen och Lunds universitet, med Therese Nilsson, forskare vid IFN och Lunds universitet, som en av arrangörerna. 

Den 12 november medverkade Fredrik Sjöholm i Skandinaviska Policyinstitutets webbinarium. Fredrik diskuterade konkurrensfördelar och komparativa fördelar med anledning av och i samband med att Tobias Persson, Tillväxtanalys, presenterade den nya rapporten "Stålindustrins val av teknikspår – statens roll". Samtalet leddes av Lars Pettersson, forskningsledare vid Skandinaviska Policyinstitutet.

Den 7 november deltog Magnus Henrekson i ett av Almega Utbildning arrangerat seminarium där han berättade om sina slutsatser i betygsutredningen. I den efterföljande diskussionen medverkade Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, och Lars Trägårdh, Uppsala universitet. Moderator var Aaron Israelson, Almega Utbildning.

"Designa ditt arbetsliv" var temat på Akaviadagen den 15 oktober. En av deltagarna var Malin Gardberg, forskare på IFN, som deltog i en paneldiskussion kring "Framtidens arbetsliv – gör AI-transformationen oss till kentaurer nu?". 

På ett seminarium den 17 oktober som arrangerades av Pluskommissionen och Skandia presenterade Per Skedinger sin rapport "Fler seniorer på arbetsmarknaden – ett plus för Sverige?".

IFN håller kontakt med forskningsassistenter och doktorander, såväl de som är knutna till institutet som de som gått vidare till andra organisationer och företag. Den 16 oktober träffades ett drygt 10-tal av dessa på IFN. De fick bl.a. lyssna till en presentation av IFN:s forskare Jacob Lundberg, med titeln "Making an impact as an economist: The intersection between policy and academia". Det fanns även tid för nätverkande och fortsatta diskussioner.

2024 firar IFN 85 år som forskningsinstitut i nationalekonomi. Jubileet högtidlighölls vid ett seminarium i Stockholm den 10 oktober, med paneldiskussioner kring två högaktuella forskningsteman. Dessutom presenterades boken Ett forskningsinstitut konsolideras – IUI från 1967 till 1972, den tredje volymen om institutets historia.

Nu finns den tredje volymen i serien om IUI:s (numera IFN) historia. I den nya boken redogör Benny Carlson och Mats Lundahl för hur IUI konsoliderades åren 1967–72. Under denna period leddes institutet av Lars Nabseth.

Strömmen av avhandlingar, böcker och artiklar skrivna av forskarna vid institutet blev allt stridare under denna period. Flera av de ämnesområden som penetrerats under tidigare år blev föremål för fortsatta och fördjupade studier. Det gäller t.ex. arbets- och kapitalmarknaderna, skogsindustrin och jordbruket, olika industribranscher, reklam och konsumtion, skatter och bostadsmarknad.

IFN har i år haft fyra sommarforskningsassistenter. Syftet med sommarassistenter är att de ska få en god inblick i hur det är att jobba med nationalekonomi och lära känna IFN som en möjlig framtida arbetsplats.

De som har jobbat på IFN i år är Leo Buzaglo Olofsgård, Stockholms universitet, Elin Solfeldt, Göteborgs universitet, Rebecka Thunman, Uppsala universitet, och David Wendle, Lunds universitet. Samtliga läser nationalekonomi på masternivå. 

Den 19–20 augusti arrangerades den sjätte NICE-konferensen, denna gång med Uppsala universitet som värdinstitut och professor Oskar Nordström Skans som ansvarig forskare. Ett drygt 20-tal forskare från de nordiska länderna deltog för att presentera och diskutera aktuell forskning om företagens roll och förutsättningar i samhällsekonomin, denna gång med AI som ett huvudtema.

Lars Calmfors, IFN och Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet, har av Stiftelsen Fritt Näringsliv utsetts till ordförande i en ny utredning om Sverige och valutaunionen.

Karin Edmark, docent vid SOFI, Stockholms universitet, och affilierad till IFN, har invalts som ledamot i Finanspolitiska rådet. 

Vid årets Engelbergsseminarium talade Magnus Henrekson på temat Politikens hybris och ansvarslöshet.

De årliga Engelsbergsseminarierna är en svensk institution med internationella förtecken. Sedan 1999 har Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål samlat världsledande forskare och tänkare för att diskutera historia, samtid och framtid. Temat för Engelbergsseminariet 2024 är Marknaden. 

Nyligen återinförde Danmark en hädelselag, som förbjuder hädelse av religion. Christian Bjørnskov, professor vid Århus universitet och affilierad till IFN, har hamnat i centrum av den politiska debatten, då ny forskning av honom och Lasse Eskildsen visar att det inte går att påvisa något samband mellan hädelselagar och terrorism. Regeringen försvarar lagen, medan flera oppositionspartier finner lagen problematisk utifrån denna nya forskning. Debatten beskrivs i två artiklar i Berlingske.

Niclas Berggren, docent i nationalekonomi vid IFN och Ekonomihögskolan i Prag, är ny medlem av redaktionen för Journal of Comparative Economics.

Den 19 juni deltog Niclas Berggren i ett samtal hos Timbro med anledning av att rapporten Marknad skapar lycka, författad av Rutger Brattström, lanserades. Förutom Niclas Berggren och Rutger Brattström medverkade Catarina Kärkkäinen, Karin Pettersson och Johan Norberg. 

Professor Lars Oxelheim, affilierad forskare vid IFN, ordnade vid European Financial Management Association’s (EFMA) 33:e årliga konferens i Lissabon en avslutande special plenary session den 29 juni på temat Sustainable Finance in an Age of Geopolitical and Economic Instability. Sessionen tilldrog sig stort intresse på denna prestigefyllda konferens som samlat över 500 forskare från hela världen. 

Erik Lundin och Björn Tyrefors har erhållit varsitt forskningsanslag från Konkurrensverket.

IFN:s Skatteforskningsprogram tog den 17 juni emot Skatteakademien, vilken består av en grupp kunniga och skatteintresserade praktiker och forskare från ekonomi och juridik. Daniel Waldenström presenterade IFN:s skatteforskning och Lars Calmfors berättade om sin syn på skattesystemets utformning.