IFN i media

I en ledare skriver Expressen att "inget annat land på jorden betraktar skolan som en marknad bland andra. [...] Det är en investering för livet som är en central uppgift för varje stat." Skribenten hänvisar till Jonas Vlachos, affilierad till IFN, som på Twitter skrev: varför inte privatisera även försvar, skatteverk, domstolar och polis i så fall?

Ett Letter to the editor av Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, publiceras i Financial Times. Det handlar om att använda s k helicopter money. Oxelheim förklarar att stater redan lånar från utlandet eller använder biståndspengar för att ge invandrare en anständig standard. Detta är i princip helicopter money, skriver han och tillägger att detta är det sista verktyget i den penningpolitiska verktygslådan.

Varför har Luleå kommun öppnat kontor i staden Austin i den amerikanska delstaten Texas, undrar Andreas Bergh, IFN, i en kolumn på SvD:s ledarsida. "Motiven som anges är så genomskinliga att invändningarna blir tramsigt uppenbara" skriver han och avslutar: "Om ett kontor i Austin är motiverat, varför stanna där? Ska Luleås företagare lämnas vind för våg av sin kommun i Europas finansiella centrum London, i Indiens IT-huvudstad Bangalore eller för den delen i Bogotas myller av gatuförsäljare? Det här kan bli hur stort (och dyrt) som helst."

Gymnasieminister Aida Hadzialic (S) kommenterar att friskolorna rättar de nationella proven mer generöst än de kommunala. Hon säger att när skolan görs till en marknad urholkas kunskaperna och glädjebetygen tilltar. Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, intervjuas och förklarar att "systemet gör på något sätt att man kan hamna i situationen: Ska mina barn gå på en skola där de lär sig mest eller där de får högst betyg?"

Robin Smith, styrelseledamot för Lärarnas Riksförbund, skriver i ett inlägg att "staten bör reglera och finansiera skolan – vinsten ska återinvesteras i verksamheten". Smith hänvisar till Jonas Vlachos, affilierad till IFN som ska ha förklarat att "friskolor, i större utsträckning än kommunala, anpassar sig efter vad eleverna vill ha".

Jonas Valchos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, kommenterar förslaget att fler nyanlända elever ska kunna ges plats på landets friskolor. Vlachos kritiserar detta undantag från dagens kösystem. Han menar att kötid som urvalsgrund är en historisk relik.

Hur kan föräldrar minska sannolikheten för att deras barn kommer att lida av depression och ADHD, frågar Vox och hänvisar till forskning av Petra Persson, affilierad till IFN, och Maya Rossin-Slater. I en ny studie finner forskarna att mödrar med en nära släkting som dör under graviditeten löper större risk att få barn som senare i livet använder ångestdämpande medicin.

I en huvudledare skriver DN om forskning av bl.a. Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN. Det handlar om gymnasiefriskolornas provrättning som DN menar att det "först sker en glädjerättning, därefter sätts betyg i överkant". DN avslutar: "Lösningen borde vara hårdare tillsyn och [...] centralt rättade nationella prov. Att prov inte anonymiseras, och att de fortfarande rättas av elevernas egna lärare, är omöjligt att begripa."

I en ledare om glädjebetyg och fusk skriver Expressen om forskning av bl.a. Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, som visar "att gymnasielärare på friskolor gör generösare bedömningar av provsvaren. Sett till alla gymnasister är skillnaden liten, motsvarande 0,2 meritpoäng i betyget - där rikssnittet är 13,8. Men för elever som hade dåliga grundskolebetyg är skillnaden större - 0,5 poäng".

Lars Calmfors, IFN, skriver i en krönika på DN:s ledarsida att "europrojektet tycks vara fångat i en fälla. Medborgarna vill behålla euron men är inte beredda att acceptera de förändringar som kan krävas för att få valutaunionen i sin nuvarande form att fungera bättre". Calmfors föreslår att "klausul i EU-fördraget som förbjuder hjälp till krisande medlemsstater som hotas av statsbankrutt återupprättas. Det skulle tvinga privata långivare att bli mer försiktiga med sina lån och därmed minska riskerna för statsfinansiella kriser. Om sådana ändå uppstår, bör stater tillåtas gå i konkurs och en fördjupad bankunion användas för att hantera följderna".

Enligt en rapport författad av bl.a. Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, görs det även en generösare provbedömning på friskolorna än i kommunala skolor. En intervju med Vlachos i SR citeras: "Fristående och kommunala skolor erbjuder samma program och de har samma finansiering. I princip kan man tycka att de åtminstone borde prestera ungefär lika bra".

Statskoll skriver om en rapport författad av bl.a. Jonas Vlachos som är affilierad till IFN. Enligt rapporten rättar fristående gymnasier de nationella proven generösare än de kommunala. "Vi vet inte vad det beror på, men resultatet att fristående skolor gör generösare bedömningar är konsistent med att fristående skolor i högre grad än kommunala anpassar sig efter olika elevgruppers efterfrågan" säger Vlachos till Statskoll.

I en ledare skriver Allehanda om en betygsrapport författad av bl.a. Jonas Vlachos som är affilierad till IFN. Vlachos citeras från en radiointervju: "Elever som går på studieförberedande program efterfrågar högra studieresultat, och det får de också om man tittar på de interna rättningarna av proven. I slutändan är det sannolikt att det översätts i högre betyg."

Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN intervjuas i Lärarnas Tidning om en betygsrapport. Han säger bland annat: "Ju svagare resultat man har med sig från grundskolan desto större är skillnaden i resultat mellan elever på fristående och kommunala gymnasieskolor."

ETC skriver om att jämställdheten ökar i europeiska bolagsstyrelser men färre än 10 procent är vd:arna är kvinnor. Johanna Rickne, IFN, intervjuas och säger:  "Debatten om kvotering fastnar ofta i typ att kvinnor i styrelser måste leda till att företag presterar bättre på börsen, eller att kvinnor i politiken måste ta upp kvinnofrågor. Men man har ju kvotering för att få en jämlik maktfördelning, det ska inte spela någon roll vad man gör med makten."

Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, intervjuas i P1 morgon om en rapport som visar att gymnasieelever på friskolor presterar sämre på de nationella proven än elever på kommunala skolor. Samtidigt görs sedan en generösare bedömning av proven på friskolorna. Är det är lättare att få bra betyg i friskolor? Vlachos säger att så kan det vara.

Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, intervjuas om en studie som visar att gymnasieelever på friskolor presterar sämre på de nationella proven än elever på kommunala skolor. Vlachos säger att en tolkning kan vara att fristående gymnasier anpassar sig efter vad eleverna vill ha.

Johanna Möllerström, George Mason University och affilierad till IFN, skriver på ledarsidan om valet av populistiska politiker i USA så väl som i Europa. Hon ger råd till Hillary Clinton: låt bli att försöka uppfostra Trumps väljare. "De politikerskeptiska Trumpsympatisörerna ogillar att bli uppfostrade av en medlem av det politiska etablissemanget – och än värre lär det bli om denna också råkar vara kvinna."

Sverige har alla chanser att bli en champion på vårdexport. Men det kräver en hel del reformer, skriver Nima Sanandaji i Entrepenör. Sanandaji arbetar tillsammans med Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, med tankesmedjan European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform (ecepr.org).

Stupstocken mellan E och F slår ut allt fler elever. Nu vill tongivande forskare och Skolverket skrota eller mjuka upp godkäntgränsen, skriver Lärarnas tidning. Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, förklarar att "Godkäntgränsen leder till onödiga misslyckanden eftersom eleven kan ha andra styrkor som kan vara av stort värde för andra. Man bör inte hindra elever med F från att få en god fortsatt utbildning".

Standard-Examiner, i Utah, skriver om forskning av bland andra Petra Persson, Stanford University och affilierad till IFN. Forskarna har funnit att ofödda barn där en släkting dör under graviditeten är 25 procent mer benägna att senare ta ADHD-medicin. Som vuxna är de 13 procent mer benägna att ta receptbelagda läkemedel för ångest och 8 procent mer benägna att ta droger för depression.

På Washington-Posts Wonkblog skriver Carolyn Y. Johnson om forskning av Petra Persson, affilierad till IFN, and Maya Rossin-Slater. Det handlar om hur barn påverkas redan i moderslivet. Tidningen förklarar att forskningen tyder på att "kvinnor och beslutsfattare bör vara mer uppmärksam på stress under graviditeten, i allmänhet, och i synnerhet kronisk stress som en följd av fattigdom".

Kan prospect theory förklara stödet för Brexit i Storbritannien och Donald Trump i USA, undrar bloggaren Chris Dillow och hans resonemang åtges i Bullfax. Dillow hänvisar till forskning av bland andra Henrik Jordahl, IFN: "som visat att ojämlikhet föder misstro. Att även när eliten har rätt tror många väljare inte på dem."

Magnus Henrekson Intervjuas i Dagens Eko med anledning av att franska åklagarmyndigheten utreder Googles skatteplanering i landet. Magnus henrekson förklarar: "Man ska betala skatt där vinsten uppkommer. Men it-företagen bygger ofta på immateriella rättigheter och så tar man betalt för användning av dem. Tar man då väldigt mycket betalt kan en vinst omvandlas till i princip ingen vinst alls. Då blir ingen skatt".

 E-entré skriver om 2016 års vinnare av Global Award for Entrepreneurial Research Philippe Aghion. "Företag är som folk är mest. När konkurrensen ökar är det några som kommer att anstränga sig mer för att ligga i framkant, medan andra kommer att sacka efter" förklarar Aghion.

"Alliansen får inte gömma sig bakom överskottsmål och statsskuldsregler" skriver BLT i en ledare. Tidningen hänvisar till en rapport av bland andra Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet: "Sverige in i dimman - ett obehagligt sannolikt krisscenario",

I Forbes skriver Tim Worstall om hyresreglering. Han hänvisar till Sverige och ett citat av Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet: "I många fall tycks hyresreglering vara den mest effektiva tekniken att förstöra en stad – bombning undantagen."

IPWatchdog skriver om att "patent är valutan i innovationssystemet. Skribenten hänvisar till forskning av Alexander Ljungqvist, NYU och affilierad till IFN. Titeln på studien är "A New View of the Skew: A Quantitative Assessment of the Quality of American Entrepreneurship".

Expressen skriver om ökande vd-löner och citerar Daniel Waldenström, Uppsala universitet och affilierad till IFN, från en intervju i Dagens Industri.

Linda Nordlund skriver på SvD:s ledarblogg om planerade kejsarsnitt i Stockholm i sommar. Nordlund hänvisar till en intervju med Petra Persson, Stanford University och affilierad till IFN, i Dagens Industri. Persson forskar om hur stress och oro under gaviditeten kan få konsekvenser för både barnet och modern.

Dagens Industri intervjuar Daniel Waldenström, Uppsala universitet och affilierad till IFN, om vd-löner. Enligt honom har rörliga ersättningar till vd:ar blivit allt vanligare sedan 1990-talet: "Enligt Daniel Waldenström är kontentan av forskningen att fokus bör ligga på den fasta lönen."

Att skolan måste bli ”roligare” för att höja kunskaperna är totalt nonsens. Det är som att skolvärlden befinner sig i en masspsykos: man ignorerar all empiri och fortsätter att driva på i en riktning som leder oss längre och längre ner i avgrunden. Det skriver Gabriel Heller Sahlgren, LSE och affilierad till IFN, i en krönika i Dagens Samhälle.

Skolkommissionen föreslår obligatoriskt skolval för att minska segregationen. "All forskning visar att det fria skolvalet har lett till ökad segregation, oavsett hur man mäter", säger Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, i en intervju. dagens Arena skriver: "Jonas Vlachos är övertygad om att styrningen måste skärpas för att få bukt med den ökande segregationen och skiftande kvaliteten. Friskolorna bör göras lika tillgängliga för alla genom att lotta ut platserna".

Ekonomen Paul Romers har föreslagit fristäder där människor ges möjligheten att testa nya sätt att leva på. Yves Zenou, som är affilierad till IFN, kommenterar förslaget på DN Ekonomi. Han förklarar att "jobben måste komma först". Han säger även att "ingen regering kommer att genomföra en sådan policy".

I en ledare skriver Elektrikern om årets avtalsrörelse att den gamla ordningen med ett normerande industriavtal inte längre fungerar. "Den är den största boven till att löneklyftorna ökar." Tidningen förklarar: "Till och med borgerliga ekonomer som Lars Calmfors [IFN] menar att denna ordning knakar i fogarna."

Johan Schück, DN, skriver i en krönika om Finanspolitiska rådet.I historieskrivningen förklarar Schück: " Finanspolitiska rådet inrättades av Anders Borg under hans tid som finansminister. Han blev sedan irriterad när rådet kritiserade honom och fick en spänd relation till dess ordförande Lars Calmfors [IFN]."

Janerik Larsson skriver på SvD.s ledarsida om politisk osäkerhet. Han hänvisar till IFN: !I december arrangerade IFN ett mycket intressant seminarium om politisk osäkerhets effekt på ekonomisk tillväxt." Janerik Larsson konstarerar att "Just nu är listan lång på politiska och andra osäkerhetsfaktorer."

I en replik till ett inlägg av Anna Ekström och 2015 års skolkommission skriver Ola Andersson, IFN, och Tommy Andersson, Lunds universitet, att en gemensam kö för intagning till skolor och gemensamma urvalskriterier skulle lösa flera problem. "Vi vet att det finns ett relativt enkelt sätt att effektivt datorisera skolvalsprocessen. 2012 års Nobelpris i ekonomi delades ut för denna upptäckt. Systemet har använts i bland annat New York som med mycket goda resultat varje år placerar cirka 100 000 elever."

I ett porträtt presenterar Dagens Industri Petra Persson, Stanford University och affilierad till IFN. Hennes forskning bl a om stress i fosterstadiet och betygsinflation beskrivs. Persson förklarar att "Sverige borde använda sina nationalekonomer mer i utformningen av politiska förslag och beslut. I USA sitter tre nationalekonomiska professorer i presidentens ekonomiska råd."

Finska lärare är oroliga över att landets opäng i PISA föll under 2009 och 2012, påpekar The Economist. Gabriel Heller Sahlgren, Centre for the Study of Market Reform of Education och affilierad till IFN, förklarar att "den viktigaste frågan är vad som ledde till den kraftiga uppgången av finska elevers prestationer mellan 1965 och 2000, inte vad som händer i skolan idag".

I ett debattinlägg i Dagens Samhälle skriver Peter Steinmetz m fl, vd Skavsta Flygplats, att "Skavsta flygplats är en viktig del i lösningen på de infrastrukturella utmaningar som ett växande Storstockholm står inför". Han hänvisar till en rapport av Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid. "I sin rapport visar de bland annat att sambandet mellan tidsavståndet till närmsta flygplats och den ekonomiska aktiviten är starkt."

Affärsmannen Bengt Sjöbergs donation på två miljarder kronor kan bli startskott till att fler förmögna delar med sig, säger Magnus Henrekson, IFN, i en intervju i Svenska Dagbladet. "Det finns ganska många som har över 20 miljarder kronor och vissa som har över 100 miljarder. Om fler ger bort i nivå med Bengt Sjöberg så får det stora effekter och kan påverka jättemycket" förklarar Magnus Henrekson.

Fokus kommunrankning »Här är bäst att bo« 2016 har sammanställts bland annat av Özge Öner, IFN och JIB. Tidningens chefredaktör Johan Hakelius skriver att "det är inte det geografiska, utan det politiska och byråkratiska Sverige som är trångt". Özge Öner svarar för arbetsmarknadsfrågor i undersökningen. 

Lars Calmfors, IFN och ordförande för AER, intervjuas av TT om att högutbildade utrikesfödda har betydligt svårare att få jobb än svenskfödda akademiker. Calmfors förklarar att språkundervisning, kompletterande utbildning, bättre och snabbare validering av betyg från andra länder hör till sådant som skulle hjälpa till att minska klyftorna.

Tim Worstall skriver i Forbes om det omöjliga med att hyresreglera bort höga hyror. I detta sammanhang citerar han Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, som ska ha sagt att “In many cases rent control appears to be the most efficient technique presently known to destroy a city—except for bombing.”

The Atlantic förklarar att närmare 294 000 personer ingår i en studie där forskarna identifierat 74 gener som är associerade med utbildningsnivå. Med andra ord, de som bär flera av dessa gener slutför i genomsnitt fler år av formell utbildning. Bland forskarna återfinns David Cesarini, NYU och affilierad till IFN.

I en ledare som publiceras i bl.a. Ystads Allehanda förklaras att delar av skattesystemet är direkt kontraproduktivt. Skribenten hänvisar till Magnus Henrekson, IFN: "Magnus Henrekson menar att fördelningsprincipen påminner om gamla tiders feodalsamhälle där godsherren får lejonparten av vinsten, medan undersåtarna tackas med småsmulor och en klapp på axeln (Dagens Samhälle 17/2016). Det är tyvärr en träffande bild."

Gabriel Heller Sahlgren  [affilierad till IFN] kallar gärna kritiker av skolans marknadisering ideologiskt färgade och hävdar att de saknar stöd i forskningen. Men hans egen hållning är minst lika ideologisk, skriver doktoranden Gustav Borsgård i Pedagogiska Magasinet.

I en krönika på ledarsidan i Borås Tidning skriver PJ Anders Linder om en rapport författad av Fredrik N.G. Andersson, Andreas Bergh (IFN) och Anders Olshov som ger  "en dyster bild av vad som väntar runt hörnet. Kombinationen av hushållens skyhöga skuldsättning, banksektorns storlek och skenande kostnader för utanförskap i flyktinginvandringens spår löper stor risk att utlösa en djupare kris än 90-talets".

I en krönika på SvD:s ledarsida skriver Andreas Bergh, IFN, att hälsoklyftorna ofta beskrivs genom att grupper jämförs med varandra. "När exempelvis tidningen Dagens Samhälle nyligen gjorde ett reportage om Kommissionen för jämlik hälsa, illustrerades hälsoklyftorna av kurvor som visar att den förväntade livslängden sedan 1986 ökat mer för högutbildade än för lågutbildade." Bergh fortsätter: "Statistiskt sett är detta sätt att visa hur hälsans fördelning ändras inte felaktigt, men det är lurigt."