IFN i media

TT redovisar Centerns förslag att arbetsgivaravgifterna slopas på lönesummor upp till 16 000 kronor under de två första åren. Lars Calmfors, IFN, sa på C:s seminarium att "det är svårt att på kort sikt se vad som skulle kunna minska motståndet inom LO". Han tror inte att arbetsmarknadens parter förmår att förhandla fram avtal som öppnar för enklare jobb med lägre lönenivåer än de existerande avtalen.

I en krönika i Sydsvenskan skriver Ingrid Runsten från Almedalen om "utanförskap eller innanförskap" på arbetsmarknaden. Lars Calmfors, IFN, citeras: "Han hävdar att utan en reglerad form av enkla jobb till lägre löner så kommer de i alla fall, som ett resultat av att utbudet av outbildad arbetskraft ökar, men då till svarta löner."

Tidningen Psychology Today skriver om hur väljare ser till kandidaters utseende när de bedömer deras kompetens, karaktär och kvalifikationer. Tidningen refererar till en artikel av Niclas Berggren, Henrik Jordahl (båda IFN) och Panu Poutvaara: ”The Looks of a Winner: Beauty and Electoral Success.”

I en sommarkolumn skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, om Brexit. Han förklarar "att stängas ute från den inre marknaden är knappast ett reellt alternativ. Men tillgång till den kräver att landet godtar fri rörlighet och EU-regleringar, vilket Brexitörerna har lovat att avskaffa. Det kräver också EU-betalningar, som de har lovat att spendera på annat. Det blir därför svårt att ta sig ur detta utan full reträtt eller en dålig uppgörelse."

Ledarsidorna skriver att Sverige för närvarande har en skev könsfördelning, särskilt i åldersspannet 15 – 19 år, "något som har accelererat kraftigt genom det senaste årets mottagande av ensamkommande barn och ungdomar". Skribenten hänvisar till ett debattinlägg om av Özge Öner, IFN: "Självfallet har de flesta män, som är uppvuxna i länder där konsensus råder att det är kvinnornas och inte männens skyldighet att undvika sexuella övergrepp, en helt annan syn på hur man bör bete sig mot kvinnor än de flesta svenska män."

Jonathan Haidt är en akademisk superstjärna förklarar Svensk Tidskrift. Peter J Olsson skriver utförligt om Haidt anförande men även om paneldiskussionen: "Det intressantaste sades nog av gymnasie- och kunskapslyftsministern Aida Hazialic." "Hon talade om den svenska modellen som en där vi hade säkerhet genom omfördelning, men som också byggde på att det finns ett samband mellan rättigheter och skyldigheter." Peter J Olsson fortsätter: "Hon noterade att en majoritet tyckte att landet gick åt fel håll. Det gäller att hitta en ny nationell identitet – och en som inkluderar svenska värden som demokrati, trygghet och jämställdhet."

I en ledare skriver Dagens industri: "Många tunga ekonomer, bland andra Lars Calmfors och Assar Lindbeck, IFN, anser att överskottsmålet på 1 procent är obsolet, eller för högt." DI anser att kompromissen är bra och innebär "ännu en seger för regeringen, efter uppgörelserna om energin och försvaret".

En blocköverskridande uppgörelse har träffats om ett nytt ramverk för finanspolitiken. Överskottsmålet sänks och det införs ett skuldankare, ett nytt riktmärke för statsskulden, skriver TT. Lars Calmfors, IFN, förklarar att "man gör det lite tydligare att regeringen ska motivera avvikelser från målet och ha en plan för hur man ska återgå. Sedan tillkommer skuldankaret. Det kan man se som en skärpning."

Lsrs Calmfors, IFN, intervjuas i DI tv om uppgörelsen om ett nytt ramverk för finanspolitiken där överskottsmålet sänks och det införs ett skuldankare. Calmfors säger att det viktigaste är att man fått en överenskommelse om ett mål och att det är bra att ett skuldankare införs.

Louise Andrén Meiton SvD skriver om gårdagens blocköverskridande uppgörelse om ett nytt ramverk för finanspolitiken: "Calmfors [IFN] riktar ljus på en riktigt öm tå. Varken den nuvarande eller den tidigare regeringen har nått överskottsmålet. 'Strävan är rätt och de är motiverat att ändra målet men allt hänger på att de nya målen tas på allvar'."

I ett debattinlägg i Göteborgs-Posten skriver Nima Sanandaji och Gabriel Heller Sahlgren, den senare är affilierad till IFN, att personaloptioner behövs för att fler ska vilja bli entreprenörer i Sverige. De hänvisar till en studie av Magnus Henrekson, IFN, och Tino Sanandaji, HHS, som visar "ett nära samband mellan entreprenörskap och nivån på personaloptionsskatten".

"Mycket tyder på att en lag om kvotering i bolagsstyrelser är på väg. Vi är starkt emot detta" skriver bland andra Jenny Lindén Urnes, ledamot i IFN:s styrelse på DN Debatt. Artikelförfattarna anser att med en kvoteringslag äventyras: "... ägarnas rätt att utse styrelser i sina företag och förutsättningarna för att uthålligt öka mångfalden och jämställdheten i bolagens ledningar."

I en krönika på ledarstiden i Dagens Nyheter skriver Erik Helmerson om en föreläsning av Jonathan Haidt som gästat IFN. En lärdom som Helmerson drar från Haidt är att "företrädare som Donald Trump, Nigel Farage och Vladimir Putin kommer med 'fakta' som är lätta att motbevisa men tycker sig ha rätt att göra det eftersom de för en existentiell kamp för vad de håller för heligt."

I en intervju i SvD förklarar Lars Calmfors, IFN, att britterna efter Brexit "vill ha full tillgång till den inre marknaden men inte fri rörlighet av arbetskraft. Men det kommer EU aldrig att acceptera. De riskerar att hamna i samma situation som Norge, Island och Liechtenstein där man får acceptera EU:s regler utan att kunna påverka dem."

Dagens Industri skriver i en ledare från ett IFN-seminarium med Jonathan Haidt att "vi måste acceptera att människor, även intellektuella, i stor utsträckning fattar beslut, inte bara politiska, baserat på moral, känsla och erfarenhet. Det är inte nödvändigtvis dåligt." Skribenten förklarar hur Haift förklarar att väljare resonerar: "Psykologi och moral slår ekonomi när det gäller politiska val."

PJ Anders Linder, Axess, skriver på Axess blogg om det IFN-seminarium där Jonathan Haidt bl.a. förklarade orskarena till Brexit. "Ska man verkligen få fart på opinionen mot det mångkulturella samhället ska man lägga sitt krut på att predika om att mångkulturalism är det enda förnuftiga och att dess motståndare är veritabla troglodyter."

Janerik Larsson skriver på SvD:s ledarsida om ett seminarium som arrangerades av IFN med Jonathan Haidt. Larsson förklarar: "Föredraget kommenterades på ett intressant sätt av statsrådet Aida Hadzialic som varnade för identitetspolitiken och underströk att den politiska ambitionen måste vara att göra alla som lever i landet till svenskar som förr. Generella reformer som omfattar alla, som omfattar hela landet och som bygger på den nationella identiteten."

Den avgörande faktorn bakom britternas vilja att lämna EU tycks vara motvilja mot arbetskraftsinvandringen från fattiga EU-länder. Det var inte främst fördjupningen utan utvidgningen av EU som utlöste Brexit, skriver Lars Calmfors, IFN, i en krönika på DN:s ledarsida.

Niclas Berggren, IFN, skriver på SVT Opinion om Brexit att det finns fler risker än de ekonomiska:politiska kostnadern (populistiska partier vädrar morgonluft) samt social eller kulturell kostnader: "Forskning som jag har bedrivit tillsammans med Henrik Jordahl och Therese Nilsson de senaste åren tyder på ett positivt samband mellan den typ av politik som i många stycken har förts inom EU och viktiga sociala attityder som tolerans mot människor som är annorlunda och tillit människor emellan."

Ganriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i en krönika i Dagens Samhälle om Brexit: "Arma land! Det var min första tanke när resultaten från folkomröstningen började rullade in. Snart stod det klart att de verkliga vinnarna är populistiska krafter som gärna ser protektionismen breda ut sig i Europa. Bevare oss väl för vad som komma skall."

Chefstidningen skriver om bonusar och intervjuar bland andra Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet. Han förklarar att "företagsledare har en tendens att inte vilja ta några risker så bonusen är tänkt att få dem att ändra sin riskprofil. Baksidan är förstås att en del tar för stora risker". Tidningen förklarar att "som de flesta bonussystem är utformade i dag anser Lars Oxelheim att den risken är stor".
 

I en nyhetsartikel skriver Ingenjören om ESO-rapporten “Digitaliseringens dynamik” författad av IFN-forskarna Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson. "Digitalisering och automatisering tycks ha lett till högre produktivitet, men också en större polarisering på den svenska arbetsmarknaden, enligt en ny rapport."

Henrik Jordahl, IFN, diskuterar med Karin Svanborg-Sjövall, vd Timbro, frågan om studieavgifter med anledning av att en amerikansk studenten nyligen vann ett uppmärksammat mål mot Mälardalens högskola, som tvingades betala tillbaka 170 000 i studieavgifter. Den matematikutbildning som studenten hade gått saknade i praktiken värde, enligt tingsrätten.

Regleringar är orsaken till dagens problem – inte lösningen till bostadskrisen skriver åtta akademiker i Svenska Dagbladet Näringsliv. En av dessa är Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN: "Marknaden bör få ett större spelutrymme, där exempelvis hyror tillåts förändras i större grad efter utbud och efterfrågan. De negativa aspekter som ändå uppstår, exempelvis ökad inkomstsegregation, kan motverkas av mer effektiva politiska åtgärder, såsom riktade bostadsbidrag till resurssvagare hushåll."

David Cesarini, New York University och affilierad till IFN, är en av författarna till en studie om lotterivinster och vinnarnas hälsa. Cesarini förklarar: "Våra resultat tyder på att i rika länder, med omfattande sociala skyddsnät, är de kausala effekterna av rikedom inte någon central förklaring till sambandet mellan inkomst och livslängd."
 

Om Storbritannien lämnar EU får det negativa ekonomiska effekter, också för unionen. Men ännu mycket viktigare är riskerna för hela Europaprojektet. Det skriver Lars Calmfors, IFN, i en krönika på Dagens Nyheters hemsida.

I en notis från TT, som publiceras i en rad tidningar, presenteras forskning av Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson, IFN. De skriver i ESO-rapporten Digitaliseringens dynamik: "Automatiseringen innebär att vissa typer av jobb försvinner. Utbildning fungerar som ett skydd mot arbetslöshet – personer med enbart grundskola har en avsevärt högre risk att förlora jobbet jämfört med personer som har en akademisk examen".

Statskoll skriver om ESO-rapporten “Digitaliseringens dynamik” författad av IFN-forskarna Fredrik Heyman, Johan Norbäck och Lars Persson."Digitaliseringen har gjort att fler arbetar inom hög- och låglöneyrken medan allt färre arbetar inom yrken med mellanhög lön. Automatiseringen innebär att vissa typer av jobb försvinner."

SIX skriver inför ett seminarium om en ESO-rapport författad av Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson, IFN. "Digitaliseringen innebär både hot och möjligheter för företag och sysselsättning. Om företagen blir mer effektiva och kan erbjuda varor och tjänster till lägre priser, kan digitaliseringen också skapa nya jobb", säger Lars Persson.

IFN-forskarna Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson skriver i ett debattinlägg SvD Näringsliv om sin nya ESO-rapport: "Ytterligare en förklaring till Sveriges gynnsamma ekonomiska utveckling är att det svenska näringslivet framgångsrikt använt digitaliseringen för att driva på strukturomvandlingen" Forskarna förklarar att det "behövs reformer som bibehåller och ökar incitamenten för företagen att finna nya affärsmöjligheter, experimentera och växa" .

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver en krönika om britternas  omröstning om att vara kvar i EU eller ej: "Rapport efter rapport som har släppts under våren finner alla samma sak: att lämna EU skulle sannolikt ha negativa effekter på ekonomin i både Storbritannien och resten av unionen i stort. Geopolitiskt är det troligtvis bara Ryssland som skulle gynnas." Heller Sahlgren förklarar att Sverige sannolikt skulle drabbas hårt vid ett nej. "Storbritannien är vår fjärde största exportmarknad".

I en ledare skriver Barometern om bostadspolitik. Tidningen hänvisar till senaste numret av Ekonomisk Debatt och att Niklas Bengtsson och Niclas Berggren, IFN, skriver: "Ofta verkar den politiska debatten utgå enbart från förhållandena i Stockholms innerstad, vilka inte är typiska för stora delar av landet i övrigt".

Siten Bullfax.com skriver om forskning av David Cesarini, Erik Lindqvist (båda affilierade till IFN), Robert Ostling och Björn Wallace. Forskarna har studerat förhållandet mellan hälsa och lotterivinnare och deras barn. "Effekter på vuxna är nära noll" skriver Bullfax. "Möjligtvis kan de bli frågan om en liten minskning av förbrukningen av medicin."

Offentliga Affärer skriver från ett seminarium i riksdagen: "Regeringen frångår den klassiska socialdemokratiska välfärdspolitiken med förslaget om att företagen ska betala samhällets nota för långtidssjukskrivna, varnar professor Magnus Henrekson. De generella välfärdssystemen urholkas samtidigt som arbetsmarknaden brutaliseras."

Daniel Löfstedt skriver på Second Opinion om en studie av Thomas Tangerås, IFN, om vilka effekterna kan bli av kapacitetsmekanismer och vilka de konkreta följderna blir mellan två länder. "Slutsatsen är att kapacitetsmekanismens effekter på den ena marknaden påverkar den andra. Priset dämpas och marknadsintegrationen försvåras." Thomas Tangerås ser ett tilltagande problem med mer och mer väderberoende kraft i systemet och han ser en fara i att länder i större utsträckning skyddar sin egen kraftbalans genom att hindra handel över gränserna.

Aftonbladet skriver om en ESO-rapport författad av Nikolay Angelov och Karin Edmark, Stockholms universitet och affilierad till IFN. Studien visar att friskolor etablerar sig i större utsträckning i områden med många högutbildade. Men de öppnar skolor i högre utsträckning också i invandrartäta områden. "Resultatet är överraskande, men måste tolkas försiktigt" säger Karin Edmark till TT.

Friskolor etableras både i områden med högre socioekonomisk status – och i mer utsatta områden, skriver Karin Edmark, Stockholms universitet och affilierad till IFN, och Nikolay Angelov i Dagens Industri. De förklarar att bristande information om skolpengens utformning i olika kommuner försvårar förståelsen av varför friskolor etableras i vissa områden och inte i andra: "Därmed saknas underlag för välgrundade politiska beslut. Det är anmärkningsvärt, särskilt i ett land med världens kanske mest långtgående skolpengssystem."

Henrik Höjer skriver i Modern Psykologi om skolbetyg och refererar forskning på området. Vad gäller betygsinflation och att det sätts mer generösa betyg i friskolor hänvisar Höjer till Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, som säger att "problemet är att betygen inte förankras i en likvärdig utvärdering av kunskapsmålen, som resultaten på externt rättade nationella prov".

I ESO-rapporten ”När skolan själv får välja” konstaterar Nikolay Angelov och Karin Edmark, affilierad till IFN, att friskolor startas i både områden med hög utbildningsnivå liksom i mer socioekonomiskt utsatta områden med många utrikes födda. Karin Edmark citeras från Dagens Industri och en TT-intervju.

Dagens Nyheter skriver om bostadsmarknaden. En av de experter som intervjuas är Lars Calmfors, IFN. han förklarar att hushållens ökade skuldsättning och de stigande bostadspriserna bidrar till en osäkerhet i den finansiella ekonomin. "Det här är ett problem som centralbanken och finansinspektionen brottas med och det finns ingen riktig enighet kring hur farlig eller om situationen ens är farlig."

Johan Wennström, IFN, skriver i Axess att "man kan höra debattörer som vill upprätthålla ett stort flyktingmottagande ge sken av att varhelst diskussioner om nationalstaten och dess territoriella gränser uppstår, hotar ytterst Förintelsen i modern skepnad". Historikern Timothy Snyder förklarar att det var "förstörelsen av nationella kulturer och institutioner i Östeuropa som gjorde Förintelsen möjlig". Wennström skriver att "förintelsen kunde inte ha utförts var som helst och inte heller av vem som helst, menar Snyder och framhåller, att det var en speciell uppsättning faktorer som producerade Förintelsen. Dess primära förutsättning var Adolf Hitlers exceptionellt rasistiska världsbild, som Snyder skildrar på ett nytt och intressant sätt".

I dagarna kommer får ett par miljoner svenskar tillbaka pengar på skatten. Det är märkligt, skriver Mikael Elinder, Uppsala universitet och affilierad till IFN, i Metro: "Det märkliga med att glädjas åt skatteåterbäring ligger alltså i att pengar lånats ut, i princip räntefritt, till staten genom att människor har betalat in för hög skatt."

Med anledning av ett anförande av oppositionspolitikern Andrew Leigh skriver Labor Herald om en studie av bland andra Alexander Ljungqvist, NYU och affilierad till IFN: "Ekonomerna hittar få tecken på att sänkningar av bolagsskatten ökar den ekonomiska aktiviteten, med undantag för lågkonjunkturer".

Dagens Industri skriver om en Saco-konferens om "integration, välfärdsstaten och framtidens reformer" som tidningen menar "lika gärna kunnat ha ett annat tema – allt är politikernas fel". Lars Calmfors, IFN, var en av talarna: Calfors inledde med att "kritisera regeringens tassande runt överskottsmålet och säger att det i nuläget bara är Finanspolitiska rådets ordförande John Hassler som bryr sig om målet".

Aftenposten skriver om forskning vid Norwegian School of Economics (NHH): Förra året tryckte vi på like-knappen på Facebook ungefär sex miljoner gånger varje dygn. Och vi gillar vad andra gillar. "Det finns flera förklaringar till flockbeteende på Facebook, men konformitet är den viktigaste mekanismen, säger Mathias Ekström, NHH och affilierad till IFN.

I ett debattinlägg i SvD skriver Jonas Vlachos, Stockholm universitet och affilierad till IFN, och Rikard Forslid att "det skulle vara billigare för staten att finansiera en inhemsk fabrik för vaccin än att reservera produktionskapacitet hos de internationella producenterna". Forskarna förklarar att "de starkaste skälen för att bygga en statlig vaccin­fabrik är emellertid inte ekonomiska utan säkerhetsmässiga".

Tvärtemot vad många trodde, så steg inte priserna på bostäder som en följd av den sänkta fastighetsskatten som alliansregeringen införde 2008. Med ett undantag - de mest exklusiva villorna i Stockholmstrakten, förklarar TT i en text om forskning av Mikael Elinder, Uppsala universitet och affilierad till IFN, och Lovisa Persson, IFN.

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i en krönika i Dagens Samhälle om att "lärare kan i princip sätta vilka betyg de vill utan ansvarsutkrävande. Detta kombineras samtidigt med ett antagningssystem till gymnasium och högskola som bygger på just dessa betyg. Detta galna system måste reformeras snarast möjligt." Heller Sahlgren skriver att betygssystemet bör centraliseras.

Norrbotten Kurirens ledarredaktion rekommenderar läsning av Andreas Berghs krönika i gårdagens Svenska Dagbladet. Tidningen skriver: "Berghs krönika är angelägen läsning också för att lusten att bygga att ut offentlig administration i utlandet riskerar att sprida sig till fler kommuner."

Professor Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, skriver tillsammans med professor Finn Østru i Jyllands-Posten om att dagens penningpolitiken sannolikt kommer att skapa en ny skuldkris och en ineffektiv kapitalmarknad.