IFN i media

I en ledare skriver BLT om lokala förhandlingar inom bostadssektorn som strandat. Tidningen hänvisar till en artikel av Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, i Ekonomisk Debatt. BLT skriver att "regleringarna måste ses över i stort som smått och det måste lanseras ett tidsenligt sätt att förhålla sig till hyresmarknaden".

Behöver svenskar mer utbildning för att bli anställningsbara – eller främst en intensivkurs i vett och etikett med Magdalena Ribbing, undrar Expressens ledarredaktion. Skribenten hänvisar till att bland andra Magnus Henrekson, IFN, skrivit om vikten av att skolan lär ut "icke-kognitiva färdigheter":

I en replik i Skolvärlden skriver Gabriel Heller Sahlgren, som är affilierad till IFN, och Nima Sanandaji, ECEPR, om ett blogginlägg som behandlar deras rapport om hur elever från kommunala skolor och friskolor presterade i Pisa-mätningen. "Vår studie stödjer också tidigare nationalekonomisk forskning som finner att friskolorna på systemnivå om något har bidragit till att minska fallet i Timss."

"Det är tydligt att människor med låg utbildning ställs utanför på grund av den svenska modellens höga trösklar" skriver MUF:s ordförande i en replik på Dagens Arena. Dousa anser att "den svenska modellen verkar segregerande" och förklarar att effekten noterades av Assar Lindbeck [IDFN] redan på 80-talet.

På en del skolor får nästan samtliga elever högre ämnesbetyg än resultaten på de nationella proven. På andra skolor är det nästan ingen som får det, skriver Skolvärlden som granskat frågan. "Olika skolor och olika lärare är mer eller mindre benägna att sätta höga betyg" förklarar Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN.

Den kanske viktigaste nyheten i EU kommissionens ekonomiska höstpaket var att kommissionen vill att de euroländer som har överskott i sina budgetar använder dessa för att investera under nästa år, skriver Europaportalen. Lars Calmfors, IFN, tillskrivs fakta om EU:s stabilitets- och tillväxtpakt: "Mellan 1999 och 2008 bröt euroländerna mot pakten i minst 45 av 177 fall."

DI skriver att "företagsledare och kommunpolitiker är mest korrupta. Det tror svenskarna, enligt en ny rapport från organisationen Transparency International". Presentationen av rapporten följdes av en paneldiskussion där Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, ingick. ”Jag är orolig att den svenska uppfattningen om att vi har en stabilt låg korruptionsnivå leder till att man inte har en probleminsikt” sa Bergh.

Lars Oxelheim, Lunds universitet och IFN, intervjuas av Ekonomiekot om den lågt värderade kinesiska valutan och Donald Trumps hot att införa höga importtullar för kinesiska varor.

I en krönika i Affärsvärlden skriver Jonas Elofsson att "välfärdsutredningen bör slängas i papperskorgen innan den ens hamnar i riksdagen". Han hänvisar till rapporten Friskolorna och Pisa av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, och Nima Sanandaji.

Elever i friskolor presterade 10-18 poäng bättre i PISA 2013 jämfört med elever i kommunala skolor. Den förklarar Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, i en ny rapport, skriver Altinget. "Analysen indikerar att friskolornas relativa prestationer ökat över tid" säger Sahlgren. Altinget hänvisar även till kritik av rapporten.

Mårten Blix, IFN, skriver i ett debattinlägg i SvD om den svenska modellen att  "det är paradoxalt att en modell vars uttalade syfte är att skydda de svaga i samhället snarare ­direkt förstärker inkomstklyftor och cementerar fattigdom i utsatta områden". Blix förklarar att "det avgörande kommer att vara att tillåta låga löner för att nyanlända ska ­komma in på arbetsmarknaden".

Till Ekot säger Lars Calmfors, IFN, att Donald Trump "rimligen måste leverera skattesänkningar, eftersom han talat så mycket om det". Calmfors säger att det man då kan vara orolig för är att "man inte drar ner offentliga utgifter, vilket kan leda till stora budgetunderskott".

I ett debattinlägg under vinjetten Perspektiv i Dagens Samhälle skriver Henrik Jordahl, IFN, och David Sundén, om den nya granskning av välfärdsutredningen som de gjort: "Regeringen har tillsammans med Vänsterpartiet målat upp en bild av att hög lönsamhet är liktydig med bristande kvalitet. Det är dags att konstatera att denna bild är falsk och övergå till en faktabaserad diskussion".

"Såväl i USA som i Europa leds vänstern av en ombonad medelklass som endast står i fiktiv kontakt med väljarbasen", skriver Smp i en ledare. Tidningen förklarar att efter Göran Persson har "socialdemokraterna djupdykt och Sverigedemokraterna exploderat i opinionen. Vill vänstern dra de rätta slutsatserna för framtiden bör de bereda marken för sådana som Aida Hadzialic" (som talat på ett IFN-seminarium).

Varför visade inte opinionsundersökningarna att Trump hade medvind i USA-valet? Richard Öhrvall, IFN, intervjuas: "En stor faktor är att folk inte vill svara på undersökningar och de som svarar inte är representativa för alla. Sedan kostar det att göra bra undersökningar, och media och andra har inte råd eller vill inte lägga pengar på det. Så det är många mätningar ute med tvivelaktig kvalitet."

Folk vill inte ställa upp på opinionsundersökningar, säger Richard Öhrvall, IFN som en delförklaring till att få v ar de som föruspådde att Donal Trump skulle vinna USA-valet. "Dessutom finns det mycket som tyder på att de med obekväma ståndpunkter är mindre benägna att berätta om dem i undersökningar", säger han.

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i Svenska Dagbladet efter valet av Donald trump till USA:s nästa president. Han talar om en kris för demokratin. Först röstade britterna för att lämna EU. Nu blir Donald Trump USA:s nästa president. Samtidigt gör Marine Le Pen allt hon kan för att bli nästa president i Frankrike. "Jag är inte förvånad. Jag tycker att det har lutat åt detta under de senaste dagarna."

Hur kunde prognoserna ha så fel, undrar DN om USA-valet. Richard Öhrvall, IFN, intervjuas och säger att en viktig lärdom är att vara mer försiktig i tolkningarna av prognoserna. DN förklarar att fokus har legat på sammanvägningar av opinionsmätningar. "Incitamenten att göra dyra och bra opinionsmätningar blir inte lika stora. Det blir allt färre opinionsmätningar med bra kvalitet" säger Öhrvall.

"På handelsområdet kan Donald Trump styra mycket, [...]. Nya handelshinder, tullmurar och brutna avtal kan leda till att tillväxten i landet stannar av" skriver Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad.  Maria Persson, Lundsuniversitet och affilierad till IFN, intervjuas. Hon förklarar att "på kort sikt så blir finansmarknaderna inte glada om Trump vinner, det har vi sedan sett tecken på under valrörelsen".

Ulf Jakobsson förklarar i en krönika i Affärsvärlden att forsknings- och utvecklingsarbete i yttersta världsklass kräver "personal som i varje fall ligger i närheten av världstoppen inom sina kunskapsområden". Han skriver om en studie av professor Magnus Henrekson, IFN, och doktorand Sebastian Jävervall.

"Vinstutredningens betänkande bör ignoreras. I stället behöver en riktig expertgrupp med uppgift att utifrån rigorös forskning analysera hur välfärdsmarknaderna bäst kan regleras för att säkra högst kvalitet till lägst kostnad tillsättas." Det skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, i en krönika i Dagens Samhälle.

"Flera fristående gymnasieskolor ger systematiskt eleverna högre betyg i matematik jämfört med resultatet på nationella proven" skriver Dagens Arena. Jonas Vlachos, affilierad till IFN, kommenterar: "Den enklaste förklaringen är att friskolor har starkare incitament att sätta högre betyg. De är mer beroende av elevunderlaget än vad kommunala skolor är."

Det är sant att människor inte bara läser och lyssnar, de ser också, konstaterar The Huffington Post när slutspurten i det amerikanska presidentvalet kommenteras. En studie av Niclas Berggren och Henrik Jordahl, IFN, samt Panu Poutvaara, citeras: "attraktionskraft är mer kopplad med valframgångar än både pålitlighet och upplevd kompetens".

"Ekonomiprofessorn Assar Lindbeck [IFN] är starkt kritisk till att placera det nya Nobelhuset på Blasieholmen" skriver Veckans Affärer. Han menar att ur innovationssynpunkt är Hagastaden överlägsen Blasieholmen som plats för det nya Nobelhuset. VA publicerar en filmad intervju med Lindbeck.

Andreas Bergh, IFN, skriver i en krönika på SvD ledarsida om nyanländas chanser att få jobb. Han förklarar att en av de största villfarelserna i svensk politik är att "systemens politiska försvarare tror att frånvaron av marknad gynnar samhällets svagaste". " I en fungerande marknadsekonomi innebär flyktingmottagande att enkla jobb och bostäder växer fram på marknadsmässiga villkor."

Mer köp av privat välfärd, asylmottagande, bostadsbrist och digitalisering lyfter åtskilliga bolag, skriver Dagens Samhälle som intervjuat Henrik Jordahl, IFN: "Det är en naturlig utveckling att marknader som mognar alltmer domineras av större aktörer. Större bolag gynnas ofta av hårdare krav vid till exempel tillståndsprövning och på dokumentation" förklarar Jordahl.

I ett debattinlägg i branschtidningen Market skriver Matilda Orth och Florin Maican, IFN, att en allt för restriktiv tillämpning av plan- och  bygglagen ger sämre produktivitetsutveckling. De menar att "tillgången till stora datamängder, som butiker ofta redan samlar in, behöver användas för att analyserna ska bli djuplodande och heltäckande. Google, Amazon och Walmart är exempel på företag som redan drar nytta av denna möjlighet".

DN Ekonomi skriver om att "tre miljoner amerikanska män tittar på tv i stället för att jobba. Osäkra jobb ökar, inte fasta. Löneökningarna har gått till de rikaste". Lars Calmfors, IFN, är en av de som intervjuas: "På kort sikt gynnar möjligen handelshinder dem, men Trumps skattepolitik är inte inriktad på dem med lägst inkomster, snarare tvärtom."

För få flyktingar i Europa, inte för många, har ett arbete, förklarar The Economist. Tidningen skriver vidare om Sverige att "farhågorna växer för de sociala konsekvenserna av den tudelad arbetsmarknaden". Tidningen har samtalat med Magnus Henrekson, IFN. Han "fruktar ytterligare ghettobildning och utanförskap".
 

I Respons nr. 5/2016 rapporteras från ett seminarium med Deirdre McCloskey: "McCloskey menar att den moderna världen byggdes med idéer". Skribenten efterfrågar en djupare paneldiskussion om detta: "Hon har har gjort historiedebatten en god gärning med en underbyggd men tydlig tankefigur".

Hideo Hayakawa, Fujitsu Research Institute, skriver i East Asia Forum Quarterly att "Japan verkar vara långt från att uppnå sitt mål på 2 procent inflation". När förklararden långsamma löneökningen och hänvisar till Assar Lindbeck, IFN, som på 1980-talet introducerade insider-outsider teorin.

I ValueWalk som skriver om investeringar frågar sig Michael Edesess om "Nobelpriset i ekonomi bidragit till de globala ekonomiska problemen under de senaste 20 åren". Han menar att författarna till boken The Nobel Factor i alla fall delvis bevisar detta. Edesses hänvisar till Assar Lindbeck, IFN, som var med om att skapa priset.

I en debattartikel i Kvällsposten skriver Andreas Bergh, IFN, och Tove Mellgren, Fores Syd, att Malmö har på många sätt ett försprång frmför resten av landet: "mångfalden och brokigheten är i många avseenden redan etablerad i staden. Ingenstans i Sverige finns så bra förutsättningar för ett svenskt Chinatown eller Little Italy. Men det krävs politisk vilja för att nå dit."

TT citerar Özge Öner, IFN, i en intervju i Jönköpings-Posten där hon förklarar att stora kedjor lämnar stadskärnor men detta behöver inte vara ett problem.

Dagens Handel skriver om en intervju som Jönköpingsposten gjort med Özge Öner, IFN. Ämnet är farhågor för stadskärnans framtid. Hon förklarar att "med små butiker med annorlunda utbud kompletterar stadskärnan externa shoppingcenter".

Handeln i Östersunds centrum och externa köpcentra så som Lillänge behöver inte konkurrera om kunderna. Snarare bör de komplettera varandra, menar Özge Öner, IFN, i en intervju med P4Jämtland. Hon säger att "de flesta stadskärnor som försöker efterhärma köpcentra misslyckas".

Özge Öner, IFN, intervjuas i Jönköpings-Posten om "stadskärnans framtid". Öner förklarar att små butiker i stadskärnan med annorlunda utbud kompletterar externa shoppingcenter. "I ett köpcentrum fixar man allt snabbt och rationellt medan man vill strosa runt, fika eller äta i stadskärnan och hitta den där annorlunda presenten man är ute efter."

I en krönika i Dagens Samhälle skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, att "ny forskning visar att elever i fristående skolor presterade bättre än elever i kommunala skolor i Pisa-undersökningen 2012". Han menar dock att när det gäller pedagogik kan friskolorna lära av de kommunala.

"Jonas Sjöstedt har rätt att skatterna är orättvisa. Tyvärr drar han fel slutsats" skriver Per Gudmundson i en ledare i SvD. Gudmundsom hänvisar till en rapport av Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN: ”Vad kostar beskattning – analys av den samhällsekonomiska kostnaden av beskattning”.

Thomas Gür skriver i en krönika på Svenska Dagbladets ledarsida om rapporten Svenska skolresultat rasar – vad vet vi? av Magnus Henrekson, IFN, och Sebastian Jävervall. Gür skriver: "Svensk samhällsdebatt är nedlusad med bortförklaringar av fakta som kan störa självbilden av förträfflighet. Henrekson och Jävervall krossar en av dem."

Economist skriver om private equity och hänvisar till en studie av Alexander Ljungqvist, Lars Persson och Joacim Tåg, IFN, “Private Equity’s Unintended Dark Side: on the Economic Consequences of Excessive Delistings”. I sin studie visar de att ett minskat aktieägande kan minska stödet för en näringslivsvänlig politik, vilket kan leda till färre investeringar och sämre produktivitetsutveckling i näringslivet.

I ett debattinlägg av nationalekonomen Thomas Franzén hänvisas till Lars Calmfors, IFN, som "tar upp frågan om ekonomernas kollektiva skuld. Den består i att ekonomerna inte förutsåg och inte såg hur ekonomierna hamnade i en finanskris och extrem politik".

"Vi närmar oss full sysselsättning för födda i landet, samtidigt som arbetslösheten ligger kvar runt 16 procent för utrikes födda. Siffran är ännu högre för födda utanför Europa", skriver Carl Johan von Seth på DN:s ledarsida. Han hänvisar till forskning av  bl.a. Per Skedinger, IFN, som visar att tidigare lägstalönelyft har påverkat flyktingars jobbchanserna negativt.

I en krönika på ledarsidan i DN undrar Lars Calmfors, IFN, hur Donald Trump kunde bli presidentkandidat och hur kan han fortfarande kan ha 35–40 procents stöd? Calmfors förklarar att "Roten till Trumps framgång är ekonomisk-politiska misslyckanden. Ett sådant är den låne- och fastighetsprisbubbla i USA som ledde fram till den finansiella härdsmältan 2007–2008."

I en ledare skriver Bohuslänningen om att "regeringen fortsätter att dutta ut miljoner till traineeplatser, jobbsprång, tekniksprång och så kallade moderna beredskapsjobb". Tidningen hänvisar till Lars Calmfors, IFN och ordförande AER, som "sågar de flesta insatser jäms med fotknölarna".

Sofia Nerbrand skriver i en ledare, som publiceras i flera tidningar, om dels rapporten ”Svenska skolresultat rasar – vad vet vi?” av Magnus Henrekson, IFN, och Sebastian Jävervall, dels en artikel av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, i tidskriften Kvartal. Slutsatsen i ledaren är att "svensk skola måste återigen sätta kunskap i första rummet".

I en ledare skriver BLT om samtalen på arbetsmarknaden, för att få snabbspår för nyanlända på plats.Två LO-förbund vill inte delta: Handels och Byggnads. Tidningen hänvisar till att Lars Calmfors, IFN, vill ha "både mer utbildning av arbetskraften och lägre ingångslöner på den svenska arbetsmarknaden".

I en ledare skriver SvD om kunskapsraset i den svenska skolan – även bland de mest högpresterande. "Svenska skolresultat rasar – vad vet vi?”, av professor Magnus Henrekson, IFN, refereras. SvD avslutar: "Svensk skoldebatt har ofta utgått från att de duktiga barnen alltid klarar sig. Och visst klarar de sig, i alla fall bättre än snittet. Men klarar sig samhället om inte de duktiga får uppfylla sin potential?"

I en krönika på ledarsidan i SvD skriver Janerik Larsson som förklarar att Gabriel Heller Sahlgren och Nima Sanandaji har en intressant artikel i GP. Larsson skriver: "Min uppfattning är att konkurrensen leder till bättre kvalitet. Att avskaffa valfrihetsreformen vore djupt destruktivt."

"Både fristående och kommunala skolor har något att lära sig av varandra. Oavsett driftsform bör skolor säkerställa en god studiemiljö, läxor och aktiva lärare. Samtidigt bör de minska den elevorienterade undervisningen, som växt fram sedan 1990-talet" skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, och Nima Sanandaji i ett debattinlägg i GP.