IFN i media

I en krönika på DN:s ledarsida skriver Lars Calmfors, IFN, att i regel sköter arbetsmarknadens parter lönebildningen bäst på egen hand. Men för att låsningarna om enkla jobb ska kunna brytas kan staten behöva träda in."Svenskt Näringsliv och LO har misslyckats med att inleda förhandlingar för att underlätta lågutbildades etablering på arbetsmarknaden."

Personaloptioner är ofta en nyckelfaktor för små tillväxtföretag som vill rekrytera topptalanger, skriver Entreprenör och intervjuar Magnus Henrekson, IFN. Han förklarar att i de nystartade företagen tar nyckelpersonerna en lägre lön samtidigt som det finns en risk att företaget inte blir något. Får du inte ens komma in och bli delägare med vettiga villkor så blir det inte attraktivt".

Magdalena Andersson (S), Per Bolund (MP) och Ulla Andersson (V) har på DN Debatt föreslagit att den avgift som bankerna betalar till den statliga resolutionsreserven ska höjas."Förslaget kan beskrivas som en illa dold skattehöjning". skriver Henrik Jordahl, IFN, i en replik.

I ett debattinlägg i dagens Industri skriver Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, och Andreas Bergström, Fores, att "höghastighetsjärnvägen är sannolikt ännu mer olönsam än kalkylerna visat". Det ställer ett antal frågor till infrastrukturminister Anna Johansson, och undrar bl a om regeringen kan tänka sig att delfinansiera järnvägen med fastighetsskatt på områden nära de föreslagna stationerna.

Byggindustrin skriver i en nyhetsartikel att Fores har släppt en rapport om de planerade höghastighetstågen. Tidningen refererar tillI ett pressemeddelande där Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, säger att "Trafikverkets kalkyl överskattar sannolikt nyttorna och underskattar kostnaderna".

I en krönika i Jönköpings-Posten skriver professor Charlotta Mellander om en utredning författad av henne och Johan Klaesson, affilierad till IFN. Det handlade om "huruvida det är rimligt att behålla en flygplats som går med förlust".

Forskning & Framsteg skriver om forskning av Johanna Rickne, affilierad till IFN, och Olle Folke: "Kvinnor som gör karriär bryter fortfarande mot normen, det framgår av en ny studie som visar att kvinnors karriärsprång medför en tydlig ökad risk för skilsmässa."

Ekot rapporterar att den amerikanska administrationen försöker hitta sätt att runda WTO-reglerna och införa handelssanktioner på eget initiativ mot till exempel Kina. Henrik Horn, IFN, intervjuas. Han säger: "Jag kan inte se annat än att det rör sig om okunskap. Det går inte att införa egna sanktioner utanför WTO-systemet, utan att bryta mot WTO-reglerna."

Cherwell, studenttidning på Oxford University, skriver att "trots 'sjabbigt' utseende, ses vänsterakademiker som mer attraktiva än deras välklädda motsvarighet på  högerkanten, säger psykologer". Författaren argumenterar mot en studie av Niclas Berggren, IFN, med flera som slår fast att "politiska kandidaters attraktionskraft korrelerade med deras politik, och att högerpolitiker ses som mer attraktivt att deras motsvarigheter på vänsterkanten".

"Kvinnor som befordras till toppjobb skiljer sig oftare än män som får motsvarande jobb, visar en studie. Skilsmässorna blir fler när en befordran går emot de roller, eller ansvarsföredelning, som makarna tidigare haft" skriver TT. Studien är gjord av Johanna Rickne, affilierad till IFN, och Olle Folke och presenteras i Ekonomisk Debatt.

Studio Ett, SR, presenterar ett inslag om att Ingemar Hansson, Skatteverkets generaldirektör, tvingas avgå. Detta bland annat efter att han agerat juridiskt ombud åt sin särbo. Andreas Bergh, IFN, kommenterar: "Talar vi om att missbruka offentlig ställning så vet vi att det förekommer en hel del."

I webbportalen Arbetsmarknadsnytt kommenterar Lars Calmfors, IFN, en studie som visar att för lågkvalificerade danskar har flyktinginvandringen resulterat i mer komplexa arbetsuppgifter och högre löner. ”En slutsats är ju att facken kan ha överskattat risken för att lägre minimilöner för nyanlända och andra lågkvalificerade ska pressa ned andra löner”, säger Calmfors.

Dagens Arena skriver i en nyhetsartikel om forskning som presenteras i Ekonomisk Debatt av Johanna Rickne och Olle Folke. ”Familjen blir ett stöd i mäns karriär men en källa till stress för kvinnor, vilket gör att samhället misslyckas med att fördela de bästa talangerna till samhällets toppjobb” citerar Dagens Arena forskarna Folke och Rickne.

I en krönika i Dagens Samhälle skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, att hotet mot demokratin i väst idag är, "likt så många gånger tidigare i vår historia kommer den från människor som vill köra över dessa institutioner i folkets namn. Och ser vi inte upp är risken stor att de återigen kommer att lyckas".

Den spanska dagstidningen El Pais skriver att förändring bara kan genomföras när människor litar på varandra och sina ledare. Tidningen skriver om forskning av IFN-forskarna Niclas Berggren och Christian Bjørnskov. Det handlar om varför vissa länder avreglera sina ekonomier mer än andra.

"Den slapphänta asylpolitiken var ett misstag. Men det är dags att sluta vältra oss i de problem som har uppstått och istället kavla upp ärmarna" skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, i en krönika på GP:s ledarsida. Han förklarar: "Humankapital är nyckeln till en välfungerande integration; ingenting annat än en storsatsning på utbildning kommer att hjälpa på den fronten."

Arbetet skriver i en nyhetsartikel att Medlingsinstitutet anser att den svenska lönebildningen fortsätter att fungera väl. Tidningen refererar till att Lars Calmfors, IFN och ordförande för Arbetsmarknadsekonomiska rådet varnat för att den här ordningen kan kollapsa. Arbetet skriver att "Medlingsinstitutets experter förnekar inte problemet, men tonar ner riskerna."

I ett svar om hyresreglering hänvisar Sylvia Asklöf Fortell, BLT:s politiska chefredaktör, till en artikel av Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet,  i tidsskriften Ekonomisk Debatt (nr 7 2016). Hon förklarar att Lindbecks skriver "mycket intressant om bristerna på svensk bostadsmarknad, kopplade till reglerade hyror".

I en krönika på ledarsidan förklarar Aftonbladet att "direktörerna som betalar [för AER] hoppades kanske på argument för större löneskillnader och mindre anställningstrygghet. Delvis är det precis så det har blivit, men inte bara". AB skriver om AER:s andra rapport: " ... förklarade Calmfors [IFN] att industrin måste ta hänsyn till andra branscher när lönerna görs upp. Annars förlorar exportindustrin ledarrollen på arbetsmarknaden".

"Den modell där industrin avgör nivån på löneökningarna för hela arbetsmarknaden kan vara historia," skriver Ingenjören. Tidningen citerar Lars Calmfors, IFN: "Om man ser tillbaka har utrymmet för löneökningarna varit större i industrin än i privata tjänstesektorn och den offentliga sektorn. I dag har vi en ny situation med det omvända. Därför finns det på sikt en risk för stora spänningar med samma nivå på löneökningarna inom alla sektorer."

I en ledare i SvD skriver Per Gudmundson om digitalisering och hänvisar till boken Digitalization, Immigration and the Welfare State av Mårten Blix, IFN. Blix visar att "konsumtionen av sjukhusvård har stigit enormt de senaste två decennierna. Vår användning har stigit mer än 35 procent. Antalet arbetade timmar på sjukhusen är dock tämligen stabil".

Dagens Arena skriver i en ledare att med  "lönesänkningar på 10 000 kronor i månaden vill Lars Calmfors [IFN] förbättra integrationen i Sverige. Att kräva att facket ska acceptera en sådan lönediskriminering strider mot parternas fria förhandlingsrätt."

Sverige står inför stora utmaningar säger Mårten Blix i TV4s nyhetsmorgon. Den höga invandringen och den pågående digitaliseringen/automatiseringen av arbetsmarknaden kommer utmana den svenska modellen och Sveriges relativt höga ekonomiska jämlikhet. En av de saker som Blix pekar ut som nödvändigt för att hantera de kommande förändringarna är att man vänjer sig vid ett behov att alltid vidareutveckla sin arbetskompetens för att förbi attraktiv på en föränderlig arbetsmarknad.

"Den rektor och skola som inte fuskar är körd i dagens skolsystem" skriver Värmlands Folkblad i en ledare. Tidningen citerar Jonas Vlachos, affilierad till IFN: "Vi kan inte lita på att rektorerna är oväldiga tjänstemän som inte drivs av egenintresse här."

SVT Skåne skriver om SCB-statistik om antalet förvärvsarbetande i utsnförskapsområden. Texten baseras på en artikel i Dagens Nyheter där Lars Calmfors, IFN, citeras.

ETC publicerar en nyhetsartikel baserad på en artikel i Dagens Nyheter där Lars Calmfors, IFN, citeras.

Arbetsmarknadsekonomiska rådet och dess ordförande Lars Calmfors, IFN, har föreslagit lägre löner för enklare jobb. Unionens tidning Kollega skriver att Unionen "säger tvärt nej till förslaget om att inrätta jobb med särskilt låga löner för nyanlända. "Jag tror inte på idén inom vårt organisationsområde", säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert till tidningen.

TCO-Tidningen/Arbetsvärlden skriver om en rapport från AER där Lars Calmfors och Per Skedinger, IFN, ingår: "Näringslivets arbetsmarknadsekonomiska råd vill att parterna i framtiden använder industriavtalet mer flexibelt som märke för lönebildningen. Annars kan lönebildningen på sikt kollapsa."

Om utvecklingen i landets mest utsatta förortsområden skriver TT att allt fler har jobb och allt färre lever på bidrag. "En förklaring är troligtvis att det har varit en allmän uppgång av sysselsättningsgraden bland utrikesfödda, kraftigare än bland inrikesfödda," säger Lars Calmfors, IFN.

Dagens Arbete skriver i en nyhetsartikel att varken IF Metall, Teknikföretagen eller Kommunal håller med professor Lars Calmfors, IFN, när han ifrågasatt hur hållbart det är att i längden låta industrins förutsättningar avgöra löneökningarna på svensk arbetsmarknad.

I ett debattinlägg i Dagens Samhälle skriver Siri Steijer, Timbro, att LO försöker hålla borta främst arbetslösa invandrare från arbetsmarknaden. Steijer tror att det är fler än var femte invandrare som är arbetslös. Hon hänvisar till Lars Calmfors, IFN, som konstaterat att "krävs det inte mycket för att räknas in i statens sysselsättningsstatistik".

DN skriver om statistik från SCB om att fler har jobb i utanförskapsområden. Lars Calmfors intervjuas och säger att "en förklaring är troligtvis att det har varit en allmän uppgång av sysselsättningsgraden bland utrikesfödda". Han fortsätter: "Utrikesfödda arbetar i betydligt större utsträckning deltid eller har visstidsanställningar än inrikesfödda."

Allehanda skriver en ledare om uppgifter att lärare och rektorer är inblandade i fusk i samband med de nationella proven. Jonas Vlachos, affilierad till IFN, säger "vi inte kan lita på att rektorerna är oväldiga tjänstemän som inte drivs av egenintresse här." Ledarskribenten tycker att det är logiskt att "plocka bort hela drivkraften för fusket – vinstdriften – från ekvationen".

I en ledare skriver DI om att LO och S anser att "lagen om arbetskraftsinvandring för icke-européer är för generös". Tidningen hänvisar till Lars Calmfors, IFN, som enligt skribenten sagt "att låglönejobben kan utformas som ett arbetsmarknadsprogram, och då behöver det inte vara tillgängligt för EU-migranter."

DI skriver i en nyhetsartikel om AERS:s årsrapport 2017 att "bägge parter på arbetsmarknaden avfärdar bestämt professor Lars Calmfors [IFN] expertråd för att styra undan en kollaps i lönebildningen och öka jobbchanserna för utrikes födda".

I en ledare refererar Norra Skåne och Laholms Tidning till en rapport från AER med Lars Calmfors, IFN, som ordförande: "Bristen på ar­bets­kraft både inom den of­fent­liga sek­torn och i pri­vata tjänster gör att in­du­strins 'mär­ke' i lö­ne­för­hand­lingarna ris­kerar att kol­lapsa." Tidningen avslutar: "Men fram­för­allt måste de struk­tu­rellt fel­avlönade, främst många yr­ken i of­fent­lig sek­tor, få höja sitt re­la­tiva lö­ne­lä­ge."

I en ledare kommenterar Arbetet Arbetsmarknadsekonomiska rådets rapport 2017 och dess ordförande Lars Calmfors, IFN. "Det finns en stor paradox i rapporten. För trots många lovord över anställningsstöden föreslår man – som så ofta från arbetsgivarhåll – fler enkla jobb med låga löner, utan att egentligen kunna presentera hur det skulle vara en bättre väg än de anställningsstöd man just lovordat."

Landet blir allt tydligare kluvet. Det visar Arbetsmarknadsekonomiska rådet (AER) i sin årsrapport, skriver SvD i en ledare. "Gränsen går mellan dem som har jobb, och dem som inte har." Per Gudmundson skriver att "omkring 5 procent av arbetskraften sysselsätts inom den lägsta kvalifikationsnivån. Tyvärr har andelen lågutbildade växt till 11 procent av arbetskraften. Som det ser ut nu kommer det aldrig att finnas jobb åt dem".

I en ledare hänvisar Barometern till Arbetsmarknadsekonomiska rådets rapport för 2017. Skribenten citerar Lars Calmfors, IFN, i SvD: "Bara 17 procent av kvinnor födda i Afrika har fast heltidsanställning jämfört med 51 procent av inhemskt födda. Av dem som varit i Sverige under kortare tid än fem år har bara 3 procent fast heltidsarbete".

Johan Schück, DN, skriver att "samtalen mellan arbetsgivare och fack har kört fast. Det tvingar fram en politisk lösning på frågan hur flyktinginvandrarna ska undgå långtidsarbetslöshet". Han förklarar att Arbetsmarknadsekonomiska rådet och Lars Calmfors, IFN, har intressanta förslag: "Främst gäller det om sänkta minimilöner som avgränsas till den grupp som riskerar att fastna i långtidsarbetslöshet."

DN ekonomi skriver om Arbetsmarknadsekonomiska rådets rapport för 2017: "Ändrade anställningsregler skulle förbättra integrationen genom att fler kunde gå från tillfälliga till fasta jobb, enligt en ny rapport. Men det politiska läget är låst." Lars Calmfors, IFN, förklarar att "tittar vi bara på siffror för arbetslöshet och sysselsättning så underskattar vi problemen grovt".

SVT skriver om en undersökning som Uppdrag granskning har gjort via Lärarnas riksförbund. Nio procent av lärarna uppger att det förekommit fusk vid de nationella proven på deras skola. Jonas Vlachos kommenterar: "Rektorerna är ju företagsledare i någon mening. Det är så vi har konstruerat skolsystemet. Det vill säga att vi inte kan lita på att rektorerna är oväldiga tjänstemän som inte drivs av egenintresse här."

I en ledare skriver BLT att "utrikes föddas anknytning på svensk arbetsmarknad har grovt underskattats, det menar Arbetsmarknadsekonomiska rådet. Nu måste LO ge med sig och öppna upp för fler enkla jobb på arbetsmarknaden så att folk kan göra rätt för sig". BLT citerar Lars Calmfors, IFN: "Det är ändå bättre att ha ett jobb med låg lön än ännu lägre bidrag"

I en notis skriver TT om en rapport från Arbetsmarknadsekonomiska rådet (AER), med Lars Calmfors som ordförande och Per Skedinger, IFN, som ledamot. "Arbetslöshets- och sysselsättningssiffror är alarmerande i sig men det underskattar ändå den tudelning som finns på arbetsmarknaden mellan inrikes och utrikes födda, säger rådets ordförande, professor Lars Calmfors, till Svenska Dagbladet," skriver TT.

I ett debattinlägg av Leif Svensson, ordförande i Småföretagarnas riksförbund, refereras till en artikel av Åsa Hansson, affilierad till IFN. i Skattenytt. Hon skriver "att det kan det finnas anledning att fundera på hur man principiellt bör se på beskattning av entreprenörer". Svensson vill skrota 3:12-reglerna.

SvD Näringsliv publicerar en artikel om att Arbetsmarknadsekonomiska rådet (AER) visat att hemmamarknaden går bättre än exportsektorn vilket "kan innebära stora påfrestningar för industrinormen". I artikeln citeras Lars, Calmfors, IFN och ordförande för AER. Han säger att detta kan utsätta industrins märkessättning för "väldigt stora påfrestningar". 

I en notis skriver TT om "det skapas stora lönespänningar på arbetsmarknaden när exportindustrin går relativt svagt samtidigt som företag på hemmamarknaden skriker efter arbetskraft". TT fortsätter: "Lönebildningen kan bryta samman, varnar Arbetsmarknadsekonomiska rådet med professor Lars Calmfors [IFN] i spetsen."

Det sätt som löneökningar bestäms på där industrins avtal blir norm för hela arbetsmarknaden står inför stora svårigheter, det säger Lars Calmfors i ern intervju för Sveriges Radio.

Dagens Arena skriver att "nya låglönejobb med 14 000 kronor i månaden ska integrera utrikesfödda på den svenska arbetsmarknaden, föreslår Arbetsmarknadsekonomiska rådet" (med Lars Calmfors, IFN, som ordförande). Tidningen fortsätter: "Men enligt LO skulle många riskera att fastna i låglönejobben."

Dagens Arbete skriver att "på sikt kan det bli ohållbart att industrins förutsättningar avgör löneökningarna, enligt Lars Calmfors. Nu vill han få parterna att fundera över märkets roll." Tidningen citerar Calmfors: "Det är bättre att anpassa systemen i tid."