IFN i media

I ett debattinlägg i Norra Västerbotten från Centerns ungdomsförbund menar skribenterna att "regeringen måste inse att det är kraftfulla förändringar av arbetsmarknaden och företagens villkor som behövs för att säkra tillväxten för vår ungdomsgeneration". De hänvisar till en IFN-forskare: "Den svenska arbetsmarknadens strukturella problem, som nationalekonomen Assar Lindbeck pratade om för redan 30 år sedan, med insiders och outsiders, kvarstår."

"Kvotering innebär att kompetenta kvinnor tar medelmåttiga mäns plats. Det kommer tre forskare fram till efter att ha analyserat socialdemokraternas satsning ”Varannan damernas” inför valet 1994 då partiet satte varannan man och kvinna på valsedlarna." Detta skriver Civilekonomen om forskning av bl.a. Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN.

I en ledare i Norrtelje Tidning skriver Reidar Carlsson, Mittmedia, att mycket talar för att könskvotering skulle vara bra för företagen. Det vore bra att få fler kvinnor i styrelserna och få färre medelmåttiga män. Trots det vore det helt fel att könskvotera bolagsstyrelserna. Han hänvisar till forskning av Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN, med flera.

I en krönika på DN:s ledarsida skriver Lars Calmfors, IFN, att det tidigare men inte längre är bra att industrin sätter märket för löneavtalen. Calmfors anser att det finns skäl att "försöka reformera avtalsmodellen så att den bättre speglar nya förutsättningar samtidigt som man bevarar den tradition av rationella överväganden som industrimärket har representerat".

Frankfurter Allgemeine Zeitung skriver om forskning av Niclas Berggren och Henrik Jordahl, IFN samt Panu Poutavaara. Det handlar om utseendets betydelse i politiska val. Det gäller särskilt när väljarna inte känner till så mycket om politikerna, skriver tidningen. "Även statsvetare bekräftar att utseendet inte är så viktigt för mer välkända politiker".

I en ledare skriver Aftonbladet om SNS-rapporten ”Könskvotering, kompetens och karriär” författad av bland andra Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN. AB: "Studien visar att när Socialdemokraterna valde att varva sina listor rensades mindre kompetenta kandidater bort."

Johan Schuck, DN, intervjuar Hernando de Soto, vinnare av årets Global Award for Entreprenurship Research. De Soto menar att många av världens fattiga inte är utblottade, men deras tillgångar finns inte registrerade. Det rör sig om fem miljarder människor som vill hävda sin rätt, skriver Schuck.

Mikael Elinder, Uppsala universitet och affilierad till IFN, intervjuas i UNT:s Uppgång om näringslivet. Om kopplingen mellan höjda räntoor och prisfall på bostadsmarknaden säger han: "En fördubbling av räntorna är en liten ökning – det rör sig om att gå från 1,5 till 3 procent. Men även om det är en liten ökning skulle det kunna leda till mycket kraftiga prisfall för framför allt bostadsrätter."

Erik Lindqvist, Handelshögskolan i Stockholm och affilierad till IFN, skriver i en replik i SvD "att bli utmålad som intellektuellt ohederlig är bland det värsta en forskare kan råka ut för" Han syftar på att Lööf och Martinsson kritiserat Tino Sanandaji för boken  ”Massutmaning”. Lindqvist menar att Lööf och Martinsson "inte har grund för sin anklagelse".

Personal & Ledarskap skriver om SNS-rapporten ”Könskvotering, kompetens och karriär” författad av bland andra Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN: "Kvotering av kvinnor kan leda till högre kompetens bland män och fler kvinnor på ledande positioner."

Ingenjören skriver om SNS-rapporten ”Könskvotering, kompetens och karriär” författad av bland andra Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN. Tidningen citerar Rickne: "Vår forskning visar att om man inför kvotering så är de här farhågorna om att kompetensen skulle försämras och kvinnors karriärmöjligheter skulle försämras, väldigt överdriven. Inom politiken hittar vi snarare det motsatta."

Skolportalen Skolporten skriver om en studie som visar att "familjebakgrund och familjens utbildningsnivå är de tyngsta faktorerna" för elevernas betyg. Jonas Vlachos, affilierad IFN, är kritisk till studien på sin blogg, vilket noteras och citeras: Det går "inte att säga att studien fångar effekterna av skolsegregation, varken på kort eller på lång sikt”, skriver Vlachos.

I en ledare skriver SvD om en SNS-rapport av bland andra Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN. SvD skriver bland annat: "Hur kan det som anses vara fel vid rekrytering av män, att de får uppdrag och jobb främst för att de är män, bli rätt när det används för kvinnor?"

Tvärt om vad många tidigare trott så leder könskvotering inte till lägre kompetens. Tvärt om, skriver Kvalitetsmagasinet och hänvisar till en forskarrapport från SNS författad av bland andra Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN. "Våra resultat indikerar att farhågorna om kvotering är överdrivna", säger Rickne i tidningen.

TT intervjuar Johanna Rickne om en ny rapport från SNS om könskvotering, kompetens och karriär som hon är medförfattare till. "Könskvotering är inte alls av ondo och bland förlorarna finns inte kompetenta män utan snarare de medelmåttiga" förklarar TT. Rickne säger: "Våra resultat indikerar att farhågorna om kvotering är överdrivna."

Ekot intervjuar Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN, om en forskningsrapport författad för SNS. "Det viktigaste vi har kommit fram till är att kvotering kan hjälpa snarare än skada kvinnors tillgång till inflytande och höga positioner i organisationer", säger hon.

Kvotering kan leda till högre kompetens bland män och fler kvinnor på toppositioner, skriver Dagens Arena i en nyhetsartikel och hänvisar till en forskningsrapport författad för SNS av Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN, med flera.

Under vinjetten Perspektiv i Dagens Samhälle skriver Özge Öner, IFN, att "vi föreställer oss gärna att nätverk och kontakter bidrar till etablering i ett nytt hemland. Men starkt socialt kapital har också negativa sidor". Hon förklarar att "människor riskerar att bli fast i spelregler utformade av ett släktnätverk".

Med digitalisering och automatisering kommer skatt på arbete att skapa allt större snedvridningar i ekonomin, vilket hotar välståndet, skriver Mårten Blix, IFN, i ett debattinlägg i Dagens Industri. "Om skatt på arbete inte sänks kommer den teknologiska utvecklingen att driva fram ett allt kraftigare fall i löneandelen."

Susanna Popova skriver i ett debattinlägg i GP om populism. Hon hänvisar till en studie av Johan Wennström, IFN, som studerat Timothy Snyders resonemang om att Förintelsen kunde verkställas bara där stat och statsmakt destruerats. "Nej, jag sade inte att vi sett statsförstörelse i Sverige. Men jag tror att de flesta vuxna kan se att samhällskontraktet är under omförhandling, och att det finns många för vilka det är djupt oroande", skriver Popova.

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas i en notis som publiceras i bla.a Dala-Demokraten, om att antalet svenskar med över en miljon i inkomst har ökat under senare år. Waldenström förklarar: "I Sverige har inkomstskillnaderna ökat ganska tydligt de senaste tjugo, trettio åren om man tar med kapitalinkomsterna, men ligger fortfarande på en rätt låg nivå internationellt."

Magasinet Inside Investor Relations skriver att antalet mindre företag som börsnoteras har minskat signifikant. Magasinet refererar till forskning av Alexander Ljungqvist, New Yorks universitet och affilierad till IFN, et al: “Börsnotering av mindre bolag har minskat framför allt under de senaste två decennierna".

K-G Bergström skriver i Expressen om Finanspolitiskrådet som inrättades av finansminister Anders Borg 2007. "Det ska göra en oberoende granskning av regeringens ekonomiska politik. Det skedde också under Lars Calmfors [IFN] ledning. Så oberoende att Anders Borg blev upprörd." Bergström anser att rådet "borde vara medborgarnas bästa vän".

I en nyhetsartikel skriver Arbetet om modellen för lönebildning i allmänhet och märket i synnerhet. Tidningen förklarar att Lars Calmfors, IFN, varnar för vad som kan komma att hända om Sverige fortsätter med ett lågt industrimärke och detta visar sig inte passa resten av arbetsmarknaden: "Till slut kommer i så fall marknadskrafterna att slå igenom, och då riskerar vi att hamna i en kaotisk situation."

I en ledare skriver Sydsvenskan och HD att "det är olyckligt om V är det enda parti som tar upp frågan om samhällsklyftorna". Skribenten hänvisar till att Daniel Waldenström och Åsa Hansson, IFN, kommer att studera detta i nästa års SNS konjunkturrapport. "Det blir spännande läsning. I slott och koja," anser tidningarna.

Ett antal tidningar publicerar en notis från TT om Riksbanken: "Stefan Ingves ryker och ersätts av statssekreterare Karolina Ekholm som riksbankschef, enligt en TT-enkät med experter." En av de tillfrågade expetrterna är Lars Calmfors, IFN.

I ett debattinlägg i Göteborgs-Posten skriver Johan Eklund, Entreprenörskapsforum samt Magnus Henrekson och Mikael Stenkula från IFN, om Global Award for Entrepreneurship Research som 2017 tilldelas Hernando de Soto. Författarna skriver att de Soto "visar vägen för hur alla länder, fattiga som rika, kan få fördelar av globaliseringen".

I ett debattinlägg i bl.a. Avesta Tidning skriver Peter Santesson, Demoskop, om behovet av bättre brottsstatistik. Han refererar bland annat till ett inlägg av Andreas Bergh, IFN, i DN. Bergh efterfrågar i sin krönika brottsstatistik "för att söka åtgärder".

I en krönika på ledarsidan i Göteborgs-Posten skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, att "Välfärdsutredningen var helt enkelt ett praktfiasko som mest kommer bli ihågkommen för att den undergrävde förtroendet för utredningssystemet i stort". Han anser att utredningen " begrava det i en mörk korridor i riksdagsbiblioteket".

Hufvudstadsbladet skriver från ett seminarium där Henrik Jordahl berättade om svenska erfaranheter av vårdval. "I Sverige där man har haft fritt vårdval redan i åratal har valfriheten gjort att det framför allt i städerna har grundats nya vårdcentraler vilket har gjort det lättare att få tid hos läkaren. Däremot har valfriheten inte gjort att det går åt mindre skattepengar, snarast tvärtom" skriver tidningen.

Dagens Arena skriver om Skolkommissionens förslag om lottning till skolor med antagningskö och att utbildningsministern förklarat förslaget "parlamentariskt dött". Karin Edmark, Stockhiolms universitet och affilierad till IFN, intervjuas. Hon säger sig ha "svårt att se varför lottning inskränker på det fria skolvalet".

I ett debattinlägg i Göteborgs-Posten skriver Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, och Andreas Bergström, Fores att "höghastighetsjärnväg är mycket olönsam, har begränsad nytta och blir klar först om drygt 20 år då annan transportteknik kan ha utvecklats och minskat nyttan ytterligare".

Ylva Johansson (S) börjar låta uppgiven. Hon skulle behöva råd från fritänkande experter om hur nyanlända ska få jobb, skriver Expressen i en ledare. Tidningen hänvisar till att man i Norge utrett invandringens kostnader. Skribenten föreslår: "Det är bara för Ylva Johansson att skriva utredningsdirektiv och utse ledamöter som Laura Hartman, Lars Calmfors och John Hassler."

Tidningen Kommuntorget skriver från en konferens där Henrik Jordahl, IFN, talade om svenska vårdvalet: "Enligt Jordahls undersökningar är svenskarna generellt sett nöjda med valfriheten, men han påpekar att det är svårt att säga om vården blivit bättre eller sämre. Patienter som själva gjort aktiva val är överlag mer nöjda med vården, säger Jordahl."

Henrik Jordahl, IFN, har deltagit i ett seminarium i Finland där valfrihet i en finsk vårdreform diskuterades. Jordahl gjorde jämförelserna mellan Finland och Sverige. "En erfarenhet från Sverige verkar vara att patienter som gör aktiva val är mer nöjda" skriver YLE Nyheter i ett reportage från seminariet.

i ett debattinlägg på Nyheter24 skriver Centerpartiets Ungdomsförbund att "Ung Företagsamhet (UF) är en bra och viktig möjlighet för unga att starta egna företag". Skribenterna hänvisar till forskningsrapporten "Effekter av utbildning i entreprenörskap" med bl.a. Niklas Elert, IFN, som författare.

I en nyhetsartikel från TT kommenterar bland andra Daniel Waldenström, IFN, valet av  Emmanuel Macron till fransk president. Han säger att  avreglering A och O för att Macron ska kunna blåsa liv i den franska ekonomin."Macron måste hitta en linje där han kan justera regelverken och skapa dynamiska effekter utan att skapa för många konflikter".

I en replik på DN Debatt skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund om utredningsförslaget att begränsa vinster i välfärden. Hamilton hänvisar till forskning av Gabiel Heller Sahlgren, affilierad till IFN: "Resultaten visar på att friskolor och kommunala skolor i princip är lika bra i Pisa, när elevernas bakgrundsfaktorer tas i beaktande."

I en replik på DN Debatt skriver bl.a. tre affilierade forskare – Karin Edmark, Gabriel Heller Sahlgren och Jonas Vlachos – att "bland skollagens många mål kan vi inte finna stöd för en reglering som syftar till att minimera risker för friskoleföretag". Detta med anledning av att Hans Bergström påpekat att det uppstår en planeringsriskom lottning används som urvalsgrund för skolan.

Sydsvenskan intervjuar Björn Hinnerich, IFN, om kvotering till bolagsstyrelser.  I sin forskning har han slagit fast att hot om kvotering ger resultat: "Min första reflektion när jag såg kurvan var att jag blev otroligt imponerad av att ett hot från rätt person vid rätt tidpunkt kan ha så stora effekter" säger Hinnerich till Sydsvenskan.

Maria Persson, Lunds universitet och affilierad till IFN, intervjuas i P4 inför det franska valet. Hon säger att Le Pen står för en protektionistisk syn. och att "om hjulen rullar långsammare i Frankrike så skadar det också skånska företag".

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, är ny krönikör på Dagens Nyheters ledarsida. Han skriver i sitt första inlägg om brottsstatistik för utrikesfödda. "En upplyftande slutsats från Brå-rapporten är att brottsligheten sannolikt kan bekämpas genom utbildning och ökade förvärvsinkomster för utlandsfödda."

I en ledare skriver Karin Pihl, Liberala Nyhetsbyrån, om en artikel i Ekonomisk Debatt av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet. Bergh kritiserar tre böcker av Roland Paulsen och förklarar att vi inte alls jobbat mer än förr. Faktum är att arbetstiden har minskat drastiskt sedan 1800-talets slut.

Lärarnas Tidning intervjuar Per Molander som i en ESO-rapport föreslår att skolan förstatligas och att såväl friskolor som skolval avskaffas. Kritik från Henrik Jordahl, IFN, citeras: ”Rapporten lider av så allvarliga brister att den inte bör ligga till grund för politiska beslut.”

Websidan HBS Working Knowledge citerar forskning av Alexander Ljungqvist, New Yorks universitet och affilierad till IFN, et al i en artikel om ”att vissa patenthandläggare är mindre generösa att bevilja patent”. Titel på den citerade forskningsraporten är “Vad är ett patent värt: resultat från USA:s patent ´lotteri´”.

Boken A Clean House? av Andreas Bergh och Richard Öhrvall från IFN, med fler, "bjuder på en nyanserad analys, även om deras korruptionsbegrepp är problematiskt. Som helhet är boken en ovärderlig källa till empirisk kunskap om korruptionen i Sverige" skriver tidskriften Respons.

Lärarnas Tidning skriver om ett debattinlägg i DN där "20 tunga skolforskare" skriver att "lottning är ett enkelt, rättvist och transparent sätt att fördela platserna på populära friskolor – och bättre än kötid om man vill minska segregationen". Flera av forskarna är knutna till IFN.

Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, intervjuas i Svenska Dagbladet om 1990-talskrisen jämfört med i dag. Han säger att samhället fortfarande behöver reformeras. En fråga värd att diskutera, förklarar han, är om det var rätt att hålla investeringar inom utgiftstaket eller om vissa skulle kunna lyftas ut, t.ex. tågtrafiken. Lindbeck oroar sig för att unga har stora lån och påpekar att instabilitet på finansmarknaden finns kvar.

19 forskare är författare till ett inlägg på DN Debatt. Av dessa är fyra forskare verksamma på eller affilierade till IFN. De skriver att lottning är "en neutral urvalsgrund då alla elever som sökt till en fristående grundskola ges samma chans att komma in, oavsett familjebakgrund eller bostadsområde". Avslutningsvis förklarar de att även lottning behöver diskuteras i ett system med skolval.