IFN i media

I en ledare skriver Avesta Tidning om att LO kallat M:s förslag att reformera LAS en “en krigsförklaring”. Tidningen citerar Per Skedinger, IFN, som skriver i sin forskningsgenomgång att Las innebär att “[arbetsmarknaden] förändras till förmån för personer med redan stark ställning på och till nackdel för marginalgrupper, främst ungdomar”.

I en ledare skriver Dagens Arena om en AER-rapport, med Lars Calmfors (IFN) som ordförande: "Om receptet från rådet ska följas är det följaktligen främst kollektivavtalen för arbetare och i synnerhet på den privata sidan som bör tunnas ut." Tidningen avslutar: "Det handlar också om att försvara normen att det är oanständigt att vägra kollektivavtal, det vill säga att behärska den ideologiska hegemonin."

I en ledarkrönika skriver Skånska Dagbladet att valår kan vara skadliga för vårt lands ekonomi. Tidningen hänvisar till Lars Calmfors, IFN, som förklarat "att skatterna måste höjas med 45 miljarder för att den offentliga sektorn ska kunna rekrytera personal inom". Skribenten avslutar: "Den dystra slutsatsen är att det blir ett obehagligt uppvaknande på andra sidan valdagen."

Peter J Olsson har läst och skriver i Svensk Tidskrift om Andreas Bergh nya bok Två filter: "Andreas Bergh har skrivit en insiktsfull och tankeväckande bok som innehåller mycket som är värt att begrunda." Olsson skriver också att det hade varit intressant om Bergh hade diskuterat Jonathan Haidt, som skrivit böcker i ämnet och engagerat sig för ett bättre debattklimat.

Allt färre går med i facket. Hotar det den svenska modellen?, undrar Borås Tidning i en ledare. Skribenten hänvisar till AER och dess ordförande Lars Calmfors, IFN, som nyligen släppte rapporten Hur fungerar kollektivavtalen?.

Friskolereformen uppnådde inte sitt huvudsyfte: att höja undervisningens kvalitet. Det säger Magnus Henrekson, IFN, i en intervju i en podd för tidskriften Kvartal. Henrekson är redaktör för och medförfattare till boken Kunskapssynen och pedagogiken.

I en ledare av William Sander, professor vid DePaul University, i Crain's Chicago Business citeras Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet. Lindbeck menar att “utöver bombning så är hyreskontroller det mest effektiva sättet att förstöra en stad”.

I en nyhetsartikel skriver DN om betygsättning: "I genomsnitt fick en friskoleelev i landet 247 meritpoäng, medan en elev i en kommunal skola i genomsnitt hade 220 poäng." Jonas Valchos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, att en skolas goda resultat inte säger mycket "om hur mitt barn kommer att lyckas på den skolan".

Direkt skriver att Tobias Baudin säger bestämt nej till att Kommunal själva skulle gå över till sifferlösa avtal. Lars Calmfors, IFN och ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet, sa tidigare i veckan att Kommunals medlemmar skulle kunna tjäna på sifferlösa avtal eftersom det är en sådan stor arbetskraftbrist i offentlig sektor.

I en nyhetsartikel skriver Kommunalarbetaren om en paneldiskussion som anordnades i samband med att en ny AER-rapport presenterades. Lars Calmfors, IFN, talade om "fripassagerarproblemet": "Tobias Baudin håller med om att detta är en utmaning också för Kommunal."

Lars Oxelheim, Lunds universitet och affilierad till IFN, intervjuas i DI tv. Han förklarar att det kan bli problem när centralbankerna ska "komma ur dagens gigantiska penningpolitiska experiment".

Arbetsliv skriver om en AER-rapport om kollektivavtal: "kollektivavtalen upprätthålls i dag av arbetsgivarna. Och då blir det allt viktigare att arbetsgivarna upplever kollektivavtalen som attraktiva" säger Lars Calmfors, IFN.

Under vinjetten Perspektiv i Dagens Samhälle skriver bl.a. Lars Oxelheim, Lunds universitet och affilierrad till IFN, om boken Europaperspektiv 2018 – EU i en världsordning under omvandling. "Det är hög tid för våra politiska partier att börja diskutera dessa frågor och få igång en välbehövlig debatt om vilket EU som Sverige bör sträva att forma i närtid."

Arbetsvärlden skriver om en AER-rapport. Lars Calmfors och Per Skedinger, IFN, citeras. "Studien kan inte visa på en tydlig generell ökning av månadslönen under de här åren, snarare är effekten en ökad lönespridning." Per Skedinger säger: "Det verkar som att marknadskrafterna har påverkat lönerna för sjuksköterskorna".

I en ledare skriver Arbetet att "Lars Calmfors [IFN] har rätt, lönerna i offentlig sektor måste höjas". Så varför löser inte arbetsmarknadens parter problemet med "arbetet i välfärden " undrar skribenten: "Jo, för att den offentliga lönekakan bakas av de politiska partierna. Och de har lovat varandra att aldrig låta offentlig sektor växa snabbare än den övriga ekonomin. Inte ens när det är ekonomiskt motiverat."

E-tidningen LiveMint skriver att "Mumbai är ett skolexempel på alla de dåliga sätt som hyreskontroll påverkar beboligheten i en stad”. Skribenter citerar Assar Lindbeck, IFN, “utöver bombning så är hyreskontroller på många sätt det mest effektiva sättet att förstöra en stad. ”

Publikt, som ges ut av fackförbundet ST, skriver om en AER-rapport med Lars Calmfors, IFN, som ordförande. Publikt hänvisar till en intervju med honom i DN: Sifferlösa avtal leder till ökad lönespridning, och i viss mån till högre löner och arbetstidsförkortning, visar en rapport från Arbetsmarknadsekonomiska rådet. Modellen kan därför användas i offentlig sektor för att gynna bristyrken.

Metro skriver om en ny AER-rapport och förklarar att andelen personer som är anslutna till ett fackförbund har sjunkit från 85 procent 1993 till 69 procent 2016. "Det handlar alltså om en nedgång med 16 procentenheter – och det är ganska mycket", säger Lars Calmfors, IFN.

Andreas Bergh, IFN, skriver i en krönika på DN:s ledarsida att "det är synnerligen svårt för oss i Sverige att avgöra vad som är en rimlig löneökning för fabriksarbetare i Bangladesh eller Kina. Däremot kan vi bidra till att de som faktiskt vet – arbetarna själva – får mer att säga till om". Han avslutar: "Nästa gång du köper en billig skjorta, fråga gärna vad textilarbetarna har i lön - men fråga ännu hellre om de har rätt att bilda fackföreningar."

I en ledare I SvD skriver Per Gudmundson att nackdelarna med den svenska (arbetsmarknads)modellen är uppenbara. Han hänvisar till Lars Calmfors, IFN, som är ordflörande för AER: "Rådet pekar på Tyskland. Där sjönk kollektivavtalens täckningsgrad med nära en tredjedel på tre decennier. Det kan hända också här."

I en nyhetsartikel i DI med flera förklaras att Arbetsmarknadsekonomiska rådet "har hittat den svaga punkten på svensk arbetsmarknad. Nu varnar nationalekonomiprofessor Lars Calmfors [IFN] facken för att inte lyssna på de små företagen.

Hotellrevyn skriver om en AER-rapport med Lars Calmfors, IFN, som ordförande: "Företagare i hotell- och restaurangbranschen är mer positiva till kollektivavtal än företag i andra branscher." Calfors citeras: "På företag där det finns en lokal fackklubb tycker man att det underlättar kommunikationen med de anställda och att det är lättare att förankra olika beslut."

TT skriver i en nyhetstext om en AER-rapport med Lars Calmfors, IFN, som ordförande att "storföretag är generellt positiva till kollektivavtal, medan mindre företag inte är lika förtjusta. Det tyder på de fackliga avtalen med arbetsgivarorganisationerna är bättre anpassade till storföretag".

DI skriver att "sifferlösa avtal gör att marknadskrafterna slår igenom mer på lönerna och fler sifferlösa avtal kan därför vara ett sätt att minska den arbetskraftsbrist som i dag finns i bland annat offentlig sektor. Det säger Arbetsmarknadsekonomiska rådets (AER) ordförande Lars Calmfors [IFN]."

Arbetsvärlden (TCO) skriver i en ledare att Lars Calmfors, IFN, och AER presenterat "företagens önskelista på mer attraktiva kollektivavtal. Men facken har andra bevekelsegrunder." Skribenten förklarar att "fackföreningsrörelsens intressen måste givetvis vara att se till medlemmarnas anledningar till att gå med i facket".

Lag & Avtal, en tidning om ar betsrätt, citerar Lars Calmfors, IFN och ordförande för AER som släppt en ny rapport: "Kollektivavtalen upprätthålls i dag av arbetsgivarsidan". Tidningen konstaterar att "bara 15 procent av de tillfrågade skulle helst slippa kollektivavtal, mest kritiska är man inom byggbranschen".

I Kommunalarbetaren säger Tobias Baudin, Kommunal, att förbundet aldrig kommer tillåta att undersköterskor dra iväg och lämna andra kommunalare på efterkälken när det gäller löneökningar. Han säger det som en kommentar "till Lars Calmfors utspel om att Kommunal borde gå med på sifferlösa avtal för att rädda kollektivavtalen".

Tidningen Fastighet folket skriver om en AER-rapport: "7 av 10 företag i fastighetssektorn är för kollektivavtal även om fackets ställning skulle försvagas, medan 2 av 10 vill slippa." Företagen lyfter fram kollektivavtalets minimilöner som ett mindre problem än vad vi hade trott, sa Lars Calmfors. IFN och ordförande för AER.

Nättidningen Altinget skriver om en ny rapport från Arbetsmarknadsekonomiska rådet med Lars Calmfors, IFN, som ordförande: "Industrin ska ha lägre löneökningar och offentliganställda högre", det anser Lars Calmfors i en ny studie om effekten av sifferlösa avtal på sjuksköterskornas löner.

Lars Calmfors, IFN, uppmanar facken att bli mer flexibla för att rädda kollektivavtalen skriver SvD i samband med att en ny rapport från Arbetsmarknadsekonomiska rådet presenterats: "Många arbetstagare tycker inte att det är lika viktigt längre att vara med i facket, kanske för att man har blivit bortskämd och tar de fördelar som kollektivavtalen innebär för givna".

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i Dagens Nyheter, om Arbetsmarknadsekonomiska rådets senaste rapport. Han förklarar att offentliganställda bör få större löneökningar än övriga arbetsmarknaden: "Varje slags regering kommer att tvingas höja skatterna för att finansiera det."

Andreas Bergh, IFN, framför i tv-programmet Idévärlden att det finns rättvis ojämlikhet. Han argumenterar för att stora inkomstklyftor kan vara både rättvisa och försvarbara. Hans motståndare i diskussionen är författaren Per Molander och filosofidoktorn Katharina Berndt Rasmussen.

Johanna Möllerström, Humboldtuniversitetet och affilierad till IFN, skriver under vinjetten Vykortet på SvDs ledarsida om glädjen över att Berlin inte längre är en stad som delas av en mur: "Och det som har gjort allt detta möjligt är frihet, individualism och marknadsekonomi."

Johan Wennström, IFN, skriver på SvD Kultur om en valfilm från LO. Han "anar en strategi från arbetarrörelsen som knappast handlar om omsorg om svenska arbetare". Wennström skriver att LO "använder ett sverigedemokratiskt bildspråk [...] Ett djävulskt diskursivt verktyg för att, mitt framför näsan på borgerligheten, möjliggöra en S/SD-allians".

I en ledare skriver bl.a. Motala & Vadstena Tidning om LAS. Tidningen hänvisar till forskning av Per Skedinger, IFN som förklarat "att LAS innebär att “[arbetsmarknaden] förändras till förmån för personer med redan stark ställning på och till nackdel för marginalgrupper, främst ungdomar”.

I en ledare i Avesta Tidning med flera slås fast att "vi måste arbeta längre upp i åldrarna för att få hyggliga pensioner när medellivslängden ökar". Skribenten hänvisar till förslag av Lars Calmfors, IFN: Lägre skatt och studiekostnader för den som blir klar med studierna tidigare".

Erik Hörstadius skriver i en krönika i Veckansaffärer om "den skriande bristen på innötning av kunskap". Han hänvisar till boken Kunskapssynen och pedagogiken – varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas (red Magnus Henrekson, IFN).

Lars Calmfors, IFN, skriver i en krönika på DN:s ledarsida: "Förväntningar om högre inflation i USA har ruskat om världens börser. Men det mesta tyder på att de senaste decenniernas låga realräntor är här för att stanna. Politiken måste anpassas till det."

I en ledare i Arbetet hänvisar skribenten till Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN. "Vlachos är känd från debatten om den svenska skolans problem och undrar varför inte motsvarande forskning som pågår i skolsektorn sker för rättsväsendet. Det är en bra fråga."

Den norska nättidningen Shifter intervjuar bl.a. Joacim Tåg, IFN, om att Sverige ofta ligger i topp vad gäller entreprenörskap. Tåg säger: "Jeg tror det har vært ganske avgjørende at Sverige åpnet opp for utenlandsk kapital og arbeidskraft". För norsk del anser han att "den norske oljebransjen har stått for veldig mye teknologisk innovasjon. [...] burde skape insentiver for å bygge konsentrerte oppstartsmiljøer rundt de største industriene i landet".

Efter Ikea grundaren Ingvar Kamprads bortgång, citeras Magnus Henrekson, IFN, av nyhetsbyrån AFP, ”Ikea har ingen ledare” varnade näringslivsforskaren Magnus Henrekson [...] och antydde att företaget kunde tappa sin riktning utan ledare, efter Kamprads frånfall.

Höjda kapitalskatter skulle motverka de stadigt stigande inkomstklyftorna, anser några ekonomiprofessorer. En av de av TT intervjuade är Lars Calmfors, IFN. Han säger: "Kapitalinkomster är lågt beskattade." Han menar att arvsskatt och ingen fastighetsskatt skulle kunna införas igen i någon form.

Göran Greider skriver i ETC om Ikeas grundare Ingvar Kamprad som gått bort. Han menar att "borgerligheten vill ha växande klyftor". I sammanhanget nämner han Magnus Henrekson, IFN som sägs konstatera att ”forskningen om entreprenörskap har formligen exploderat under de senaste 15 åren".

Yahoo! UK & Ireland publicerade en artikel om “en studie av Institutet för Näringslivsforskning i  Sverige  att högerpolitiker upplevs som mer fysiskt attraktiva än vänsterpolitier.” IFN forskarna som är anvariga för studien är Niclas Berggren och Henrik Jordahl.

Att USA inför tullar på kinesiska solpaneler och tvättmaskiner "har ytterligare retat upp EU-företrädare som varnar för att USA:s hårdföra retorik undergräver både den globala världshandeln och landets egen ställning internationellt" skriver DI. Henrik Horn, IFN, intervjuas: "Det handlar om att signalera till Donald Trump att det här kan bli kostsamt."

I en krönika på ledarsidan i UNT skriver Sebastian Sundel om medborgarlön och en antologi (Timbro) där Mårten Blix [IFN] "räknar med att det skulle kosta staten 525 miljarder kronor att ersätta befintliga trygghetssystem med medborgarlön". Sundel skriver att det "allvarligaste problemet med att ersätta dagens trygghetssystem med medborgarlön är dock att principerna för den generella välfärdspolitiken skulle utmanas i grunden".

Canberra News skriver att Australien “är fast i en gammal myt att Finland är en utbildningsutopi som Australien bör efterlikna”. Artikeln refererar till en studie av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, et al: "Policy och pedagogik i Finland innan PISA 2000 var mer traditionell och involverade tester och prov. Finlands förändring mot en mer progressiv utbildningsmodell föregick Finlands fall i PISA".

Sakine Madon skriver i en ledare i bl.a. Sala Allehanda om medborgarlön. Hon hänvisar till Andreas Bergh, IFN "Han [...] menar att steg mot det inte behöver vara särskilt radikalt. Bergh påpekar att dagens välfärdsstat dras med de problem som medborgarlönens kritiker varnar för."

Dagens PS skriver om att Magnus Henrekson, IFN; i samband med Ingvar Kamprads bortgång höjt "ett varningens finger och befarade att Ikea riskerar att bli ”herrelöst” med ett bolag positionerat bakom stiftelser utomlands och drivet av anonyma tjänstemän."

I en artikel i The Mail on Sunday bland andra citeras en studie av Niclas Berggren: “Högerpolitiker ser bättre ut [än vänsterpolitiker] i Europa, USA och Australien. Förklaringen kan vara att vackra människor tjänar mer vilket gör dem mindre intresserade av att stödja omfördelning.”