IFN i media

Thomas Tangerås, IFN, skriver i en replik på DN Debatt att flyget ingår i det europeiska systemet för handel av utsläppsrätter vilket gör att nationella klimatpolitiska åtgärder spelar mindre roll för de totala utsläppen. Han förklarar att "den viktigaste klimatpolitiska åtgärden Sverige kan göra är att arbeta för att sänka utsläppstaket inom EU-ETS".

Jonas Vlachos, Stockholm universitet och affilierad till IFN, skriver en krönika i Arbetsvärlden om intagning och kösystem till populära skolor. Han undrar "hur i hela fridens namn Skolverket har kunnat landa i att kötid ska vara en tillåten grund för urval till fristående grundskolor."

I en nyhetsartikel skriver DI om varför regeringen misslyckats så kapitalt med att Sverige till 2020 ska ha EU:s lägsta arbetslöshet. ”Hade man gjort större insatser för att förbättra integrationen hade man kunnat lyckas bättre. Arbetslösheten bland inrikes födda är i dag otroligt låg och det är svårt att se att den skulle kunna komma ned ytterligare. Utan det är bland utrikes födda problemet ligger”, säger Lars Calmfors, IFN, till DI.

I en nyhetskrönika skriver DN att finansminister Magdalena Andersson säger att ekvationen med allt fler barn och äldre att ta hand om kan lösas utan skattehöjningar. Det är hon ganska ensam om. Skribenten hänvisar bl.a. till Lars Calmfors, IFN, som sagt: ”Jag kan inte se hur någon regering ska kunna undvika en höjd skattekvot med den personalbrist vi ser de närmaste åren för sjuksköterskor, vårdbiträden, lärare, poliser och andra delar av offentlig sektor."

I ett debattinlägg i Avesta Tidning skriver företrädare för Alliansen om etableringen av en friskola: "I forskningsrapporten ”I stället för vinstförbud” (2018) skriver professorn Karin Edmark [affilierad till IFN] att friskolereformen delvis har bidragit till segregationen, men att den stora boven är bostadssegregationen."

Mårten Blix, IFN, och Johanna Jeansson skriver i en slutreplik på DN Debatt att de som är kritiska till nätläkarna tar allt för lätt på frågan om den förbättrade tillgängligheten. Otaliga rapporter visar att svensk sjukvård har tillgänglighetsproblem och därtill är väntetider inom vården är en stor väljarfråga.

6F – fackföreningar i samverkan – har släppt en underlagsrapport om lönenivån, skriver Dagens Arena. Men. argumenterar Dagens Media, 6F är inte de enda som vill se en modernisering av industriavtalet. Bland annat Lars Calmfors [IFN] har argumenterat för att möjliggöra högre löneökningar i de sektorer som skriker efter arbetskraft, som bygg, offentlig sektor och privat tjänstesektor.

David Ahlin. Ipsos, skriver i en krönika i DN om nystartade partiers chanser att komma in i riksdagen. Han ger lästips: "Forskaren Richard Öhrvall [IFN] skrev nyligen ett inlägg på bloggen Politologerna med fyra förslag för hur rapporteringen kring väljarbarometrar och andra politiska undersökningar skulle kunna förbättras."

I en ledare skriver Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad om att Alliansen vill avskaffa Arbetsförmedlingen. "Mycket kan vara vunnet om satsningen lyckas." På tala om etableringsjobb referar skribenten till Lars Calmfors, IFN: "... blir bara ännu en form av statligt subventionerad sysselsättning, framhåller ekonomiprofessorn Lars Calmfors."

Mårten Blix, IFN, deltog i en diskussion tillsammans med Ola Pettersson, chefekonom LO, i Agenda. Ämnet var digitaliseringen av näringslivet. Blix förklarar att man bör vidareutbilda och satsa på kunskap för att människor i framtiden ska kunna utföra de jobb som digitaliseringen i företag innebär.

Professor Einar Lie skriver i Aftenposten om behovet av att unga kommer snabbare ut i arbetslivet: "Mens vi bruker enorme summer på å forlenge arbeidskarrièren i den sene enden av arbeidslivet, er vi, som professor Lars Calmfors [IFN] nylig påpekte i et foredrag, lite opptatt av hva som skal til for å få vår utdannede arbeidskraft tidligere i arbeid."

SvD publicerar en läsarkommentar apropå ledaren av Per Gudmundson ”Hellre enkla jobb med låga löner än inga alls” (SvD 27/3). Gudmundsonhänvisar å sin sida till att Lars Calmfors, IFN, rekommenderar "fler enkla permanenta jobb med låga löner" i en rapport från Arbetsmarknadsekonomiska rådet.

I en ledare som publiceras i Avesta Tidning sägs "att det finns problem i den framväxande branschen av internetdoktorer innebär inte att virtuella vårdcentraler är något dåligt". Skribenten hänvisar till ett debattinlägg i DN av bl.a. Mårten Blix, IFN.

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, är en av gästerna i DI Ekonomistudio. Bergh förklarar att synens på medborgarlön egentligen inte skiljer vänster- och högersidan så mycket åt: "de flesta är beredda att ge bort. Så grundfrågan är vad man ska göra med den som kan men inte vill försörja sig av egen maskin, ska man sätta den i tvångsarbete eller låta den svälta ihjäl."

I en ledare/krönika skriver Skånska Dagbladet att "det är en alarmerande läsning som presenteras av den bostadspolitiska situationen". Skribenten syftar på att DN fram till valet gör en genomgång av några av valets viktigaste frågor, "med hjälp av två ledande nationalekonomer, Laura Hartman och Lars Calmfors [IFN]. Upplägget syftar till att ta fram så tydliga fakta som möjligt om de olika ämnesområdena".
 

I en ledare skriver Barometern att "Diskussionen om Arbetsförmedlingen riskerar att ta fokus från det som verkligen stänger ute människor från arbetsmarknaden: Sveriges höga ingångslöner. På tal om privata arbetsförmedlare hänvisar tidningen till Lars Calmfors, IFN: inte heller internationella utvärderingar ger stöd för att privata aktörer generellt fungerar bättre.

Modern Psykologi skriver om utseendets betydelse. I detta sammanhang intervjuas Niclas Berggren, IFN, om sin forskning om vad utseendet betyder i politiken: "Jämför vi två personer med bara en skönhetspoäng i skillnad, så resulterar det i 20 procent fler röster för den som ser bättre ut. Det är en ganska stor och tydlig effekt, säger Berggren till Modern Psykologi.

I en ledare skriver Joakim Broman, LNB, om skolans problem: "I boken Kunskapssynen och pedagogiken redogör bland andra professor Magnus Henrekson [IFN] för den postmoderna kunskapssyn som under decennier präglat den svenska skolan. Det är ett pedagogiskt paradigm som innebär att elever ska lära sig ”samtala om” och ”uttrycka och värdera” åsikter i stället för objektiv fakta."

TT skriver om tullbråket mellan USA och Kina. Henrik Horn, IFN, intervjuas. Han förklarar att risken är stor att kriget eskalerar och slutar med ett isolerat USA: "Det är uppenbart att vi befinner oss i en situation där det är väldigt svårbedömt vad som ska hända och att det finns en ganska stor risk att det hela kommer att eskalera."

I en ledare skriver Borås Tidning om Alliansens löfte att lägga ner Arbetsförmedlingen och hur jobb kan skapas. Skribenten skriver att "mycket talar dock för att etableringsjobben inte blir någon framgång, vilket Lars Calmfors [IFN] samma dag förutspår på DN:s ledarsida. En hel del tyder på att reformens konstruktion motverkar sitt syfte."

Den spanska nättidningen El Confidencia skriver om skolan i Finland och Gabriel Heller Sahlgrens (affilierad till IFN) studier i ämnet. "Heller Sahlgren förklarar att det var traditionen i det finska utbildningssystemet med lärarledd undervisning och centraliserad organisation som bar Finland till toppen i de pedagogiska rankningarna".

Johan Berg, Arbetsförmedlare, skriver i GP att "en tredjedel av de arbetslösa som får jobb anger att den hjälp som de fått från Arbetsförmedlingen har bidragit till att de fått jobbet". Han skriver vidare att "även professor Lars Calmfors [IFN] har uttryckt att Arbetsförmedlingens anseende delvis är oförtjänt".

Det finns strukturproblem i den digitala orivarat vården som behöver åtgärdas, skriver Mårten Blix IFN, och Johanna Jeansson, skribent, på DN Debatt: "Nätläkare tillgängliga via en app i telefonen är en positiv innovation som tydligt förbättrar primärvårdens envisa tillgänglighetsproblem."

Offentliga Affärer skriver om ett debattinlägg i DN av bl.a. Mårten Blix, IFN. Tidningen citerar SKL och från inlägget i Dagens Nyheter: "Det är ersättningssystemen som ska reformeras, inte patienternas efterfrågan på vård, slår debattörerna fast."

Lars Calmfors, IFN, skriver i en krönika på DN:s ledarsida att det är svårt att se uppgörelsen om så kallade etableringsjobb som en stor framgång för den svenska modellen. Åtgärden är alltför bekväm för parterna. Den är senkommen och därtill otillräcklig.

I en intervju i Svenska Dagbladet förklarar Gabiel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, "Finland är inne på fel spår med sin nya läroplan. Redan i Pisaprovet 2009 började Finland sjunka från den absoluta topplacering landet låg på vid millennieskiftet".

Özge Öner, IFN, skriver i en krönika på SvD:s ledarsida om integration att det är skillnad mellan hur den politiska eliten och deras väljare tänker i frågan: "Att ge fördelar till nyanlända utan några uttryckliga förväntningar är kontraproduktivt för deras integration. I värsta fall kan detta leda till att det sociala kontraktet och därmed välfärdssamhället kollapsar."

Henrik Jordahl intervjuas i Realiaposten. Han berättar om sin forskning och svarar bl.a. på frågan om man kan förvärva kunskaper, som social smidighet, eller är de resultat av arv och tidigt familje miljö? Han beklagar att betyg i ordning och reda tagits bort i skolan.

I en ledare skriver bl.a. Kristianstadsbladet att "skolföretagen gör vinst på verkar inte kvaliteten. Ändå försöker regeringen stoppa dem." Skribenten härnvisar till en rapport av Henrik Jordahl, IFN, och Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN. Från rapporten skriver tidningen att det inte finns ett tydligt samband mellan lönsamhet och kvalitet, även när man tar hänsyn till risken för betygsinflation.

Allehanda publicerar en ledare som refererar till ett working paper som bland andra Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, författat. Skribentebh skriver om studien att "det finns stora demokratiproblem kopplade till just framväxten av alla dessa kommunala bolag som nu för tiden sköter om allt ifrån kommunalt varumärkesbyggande till sopor och avlopp".

Tycka går ju alltid, om frågor som skolval. Och, skriver Andreas Bergh, IFN, i en krönika på DN:s ledarsida "för att få svar kan man vända sig till forskarna". Bergh förklarar att "det är ett vanligt misstag vid utvärdering av reformer att utgå från att det som sker efter en reform, också sker på grund av reformen. Det stämmer så gott som aldrig".

Henrik Jordahl, IFN, och Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i ett debattinlägg i DI att det inte finns en enda undersökning som visar att lönsamma välfärdsföretag skulle vara sämre än olönsamma. "Vår undersökning tyder på att lönsamhet och kvalitet går hand i hand på svenska grundskolor".

I en ledare skriver SvD att "en avskaffad arvsskatt tycks öka jämlikheten. Det visar forskarna Mikael Eliner [affilierad till IFN], Oscar Erixson och Daniel Waldenström [IFN] i studien “Arvens betydelse för förmögenhetsfördelningen” som presenteras i tidskriften Ekonomisk Debatt.

I en ledare skriver Dagens Arena om en rapport från AER med Lars Calmfors, IFN, som ordförande: "Arbetsmarknadsekonomiska rådet hävdar i sin sista rapport att visstider är en språngbräda till fasta arbeten. Rådet har en poäng, men argumenten är ändå svaga och flera aspekter av analysen fattas."

I en ledare i SvD skriver per Gudmundson om en rapport från AER, lett av Lars Calmfors, IFN. "Länge har det förespeglats att arbetsmarknaden genomgår ett skifte. Fasta jobb ut, flexibla anställningar och korta gig in. Men AER visar att dessa anställningsformer bara har ökat marginellt [...]. Tyvärr, eftersom visstidsanställningar samtidigt visas fungera som språngbräda till fasta jobb, särskilt för invandrare."

I en replik till ett debattinlägg av bland andra Magnus Henrekson, IFN, skriver forskaren Bengt Johannisson att "forskarna gör det dock lätt för sig genom att teckna en ofullständig bakgrund till sitt resonemang". Johannisson skriver att "globaliseringstrategin är här alltså defensiv. Den globaliseringsstrategi för ”born global” som IFN-forskarna lyfter fram är den rakt motsatta, alltså direkt offensiv."

Lars Calmfors, IFN, är faktakollare av en artikel om arbetslöshet. "För fem år sedan lovade Stefan Löfven att Sverige skulle ha lägst arbetslöshet i EU till år 2020. Han har en bra bit kvar till målet." DN förklarar att sysselsättningen i Sverige ökar och arbetslösheten sjunkit under hela 2000-talet men att det är stora skillnader i sysselsättning mellan utrikesfödda och inrikesfödda.

I en ledare skriver Norrköpings Tidningar om att Arbetsmarknadsekonomiska rådet ska läggas ner. "För tre år sedan satte Svenskt Näringsliv upp det Arbetsmarknadsekonomiska rådet, med professorn Lars Calmfors som ordförande. Rådet skulle få verka fritt utan påtryckningar och få komma fram till vilka slutsatser som helst.Ja, så vida man inte råkade tycka annorlunda än Svenskt Näringslivt."

Regeringen startar stödprogram för born globals. Men en snabb internationalisering leder till färre jobb, inte fler, och i värsta fall riskerar regeringens åtgärder att hetsa lovande företag ut i världen innan de är redo, det skriver Shon Ferguson, Magnus Henrekson och Louise Johannesson, IFN, på DN Debatt. Artikeln bygger på studie Born globals – fakta och önsketänkande, utgiven av Karl-Adam Bonniers stiftelse.

Dagens Nyheter skriver i en nyhetsartikel om Arbetsmarknadsekonomiska rådets sista rapport: "Med de lägst avlönade jobben som språngbräda får åtminstone en del av de utrikes födda en ökad chans att lyckas närma sig de svenska medellönerna." Rpdets ordförande Lars Calmfors, IFN, intervjuas.

I en ledare skiver Jönköpings-Posten: "Det LO och regeringen missar är att de ingångsjobb som AER [med Lars Calmfors och Per Skedinger, IFN] förespråkar skulle gynna arbetsmarknaden som helhet. Sveriges höga ingångslöner har tvingat bort många lågkvalificerade jobb, vilket ökar arbetsbördan för anställda med högre utbildning och mer avancerade arbetsuppgifter."

Arbetsmarknadsnytt (Svenskt näringsliv) skriver om AER:s sista rapportpresentation och sammafattar rapporten: "De traditionella anställningsformerna håller sig på stabil nivå, trots tillkomsten av flexibla anställningsformer. Och visstidsanställningar är en viktig språngbräda ur arbetslöshet och in i tillsvidareanställningar – särskilt för nyanlända."

"Det är väldigt dumt att inte utnyttja den effektivaste skatten som dessutom har en bra fördelningsmässig profil", säger Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, till ETC. Den skatt hon syftar på är fastighetsskatten.

Arbetsvärlden skriver om AER:s sista rapport: "Atypiska sysselsättningsformer hotar inte den traditionella anställningen, enligt Arbetsmarknadsekonomiska rådets sista rapport. De senaste tio åren har atypiska sysselsättningsformer ökat i andel med bara ett par procentenheter."

DN skriver i en nyhetsartikel om AER:s sista rapport: "Med de lägst avlönade jobben som språngbräda får åtminstone en del av de utrikes födda en ökad chans att lyckas närma sig de svenska medellönerna," Tidningen intervjuar Lars Calmfors, IFN och AER:s ordförande. 

Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, är en av de som intervjuas i Vetandets värld. SR skriver: "Betygssystemet i skalan A-F fokuserar på elevernas misslyckanden – eftersom en låg prestation i en del av ett ämne inte kan vägas upp av en bättre prestation i andra delar."

Lars Calmfors, IFN och ordförande för AER, intervjuas i Ekot om en ny rapport: Olika vägar till jobb. "Det ser ut att ha gått bättre i termer av arbetsinkomster i framtiden för de som kom in på enkla jobb". Han säger "att komma in på lågkvalificerade jobb, och att få till fler av dem skulle hjälpa till i en svår situation".

Lars Calmfors, IFN, har faktakollat en artikel i DN om de svenska poliserna blir fler eller färre. Tidningen konstaterar att antalet poliser i förhållande till befolkningen har minskat i Sverige sedan 2010 samt att avhoppen från polisyrket fortsatte att öka under förra året.

Partierna behöver en Hasslerkommission för att hitta en reformkonsensus, skriver Gunnar Wetterberg i Expressen. I sammanhanget lyfter Wetterberg fram Assar Lindbeck, IFN och SU: "Assar Lindbeck står inte bara för en framstående vetenskaplig gärning, utan har också tagit ett stort ansvar för att utmana politiken med skarpa analyser. Nationalekonomer har inte alltid rätt, men de kan ofta hjälpa till med att lyfta fram och belysa viktiga val. John Hassler närmar sig helheterna på ett sätt som påminner om Lindbeck."

Avtalssystemets legitimitet och flexibilitet behöver stärkas, skriver Lars Calmfors, IFN, i en kolumn på DN:s ledarsida. Calmfors förklarar att kollektivavtalen är kärnan i den svenska modellen. "Rätt utformat skapar kollektivavtalssystemet balans mellan arbetstagare och arbetsgivare."