IFN i media

I ett debattinlägg i VLT skriver finansminister Magdalena Andersson m.fl. att "moderaternas öppning för att införa marknadshyror riskerar att leda till kraftigt höjda hyror i stora delar av landet." De förklarar att Ulf Kristersson "manar folk att lyssna till nationalekonomen Assar Lindbeck [IFN], Sveriges främste förespråkare av marknadshyror".

Henrik Jordahl, IFN, och Gabriel Heller Sahlgren, LSE och affilierad till IFN, skriver i ett debattinlägg i Dagens Samhälle att lönsamhet och kvalitet verkar gå hand i hand bland friskolorna.

I en ledare skriver Norrbottens-Kuriren om en rapport från Lars Calmfors, IFN, för tankesmedjan Fores att det kan skapa problem ifall Arbetsförmedlingen avskaffas i ett slag. Tidningen drar slutsatsen: "Det finns anledning för en eventuell alliansregering att noga utvärdera konsekvenserna av en radikal omstöpning."

DI skriver att Sveriges nitiska gnetande med statsskulden är på gränsen till dumsnålt, varnar Nordeas chefsekonom Annika Winsth och får medhåll av tunga kollegor. Men professor Lars Calmfors håller inte med. Calmfors svarar på frågan "Kan inte långsiktiga investeringsbehov behöva gå före målet om ännu lägre skuldsättning?" ”Vi har redan i en omgång justerat ned överskottsmålet utifrån sådana hänsynstaganden. Det nya målet är en rimlig avvägning, tycker jag.”

Alltför många män prenumererar på makten med hjälp av gamla kompisband och sega strukturer, skriver Birgitta Ohlsson (L) i Arbetsvärlden. Hon hänvisar till Magnus Henrekson som sagt  att ”när det bildas en rangordning som bygger på kunskap och kompetens accepteras den. Det syns i de bästa företagen och i de mest framgångsrika idrottslagen”.

I en ledare skriver Norrköpings Tidningar att drömmen om Alexanderhugget för att lösa svåra problem lever bland annat i den svenska debatten kring Arbetsförmedlingens framtid. Men enligt Lars Calmfors [IFN] kan en drastisk förändring lätt gå snett. I tankesmedjan Fores regi har Calmfors lett ett projekt om framtidens arbetsförmedling.

Med anledning av en bok med Lars Calmfors som redaktör skriver Expressen i en ledare att "forskningen ger inget stöd för att privatiserad arbetsförmedling sparar pengar eller ger fler jobb. Alliansen borde backa om sitt vallöfte".

I en krönika på DN:s ledarsida skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, om att låg inkomst inte automatiskt leder till kriminalitet. Han resonerar om forskning som "talar emot att bostadsområde och tillfälliga inkomstsvängningar under uppväxten har en kraftig effekt på brottsligheten".

En replik till en tidigare ledare skriver läraren Johan Anderson att "Jonas Vlachos, Stockholms universitet och Institutet för Näringslivsforskning, har presenterat en rapport om att vissa friskolor sätter för höga betyg."

Lars Calmfors intervjuas i SR/Studio Ett om boken Framtidens arbetsförmedling. Enligt denna finns det inte stöd för att privata utförare är bättre på att förmedla jobb än Arbetsförmedlingen. Men, säger Calmfors, man ska komma ihåg att privata utförare i olika länder arbetar väldigt olika och är därmed svåra att jämföra.

Nyhetsplattformen Omni skriverom en ny bok med Lars Calmfors, IFN, som redaktör: Framtidens arbetsförmedling. "Den liberala tankesmedjan Fores ser risker med den omfattande förändring av Arbetsförmedlingen som Alliansen föreslår, rapporterar Ekot."

I en nyhetsartikel skriver Arbetet om  en ny bok med Lars Calmfors, IFN, som redaktör: Framtidens arbetsförmedling. "Alliansen vill se privat arbetsförmedlande där enskilda aktörer tar över Arbetsförmedlingen viktigaste tjänst. Lars Calmfors menar det saknas stöd för idén i forskningen."

Smålandsposten skriver i en ledare om förslag från Lars Calmfors, IFN, m fl, att "det är vanskligt att lägga ned Arbetsförmedlingen, det är inte säkert att privata aktörer gör jobbet billigare och bättre, men att systemet ändå borde liberaliseras". Smp undrar: "Har ni hört det förut? Förslagen låter precis som det som redan genomförs, något som i sin tur talar för Alliansens idé om att lägga ned Arbetsförmedlingen."

I en ledare skriver Allehanda att "avigsidorna med vinstdrivna skolor har blivit tydligare under våren": "Rapporter från Institutet för näringslivsforskning och Skolverket visar att der stora skolkoncernerna ger glädjebetyg för att öka attraktionskraften." Den åsyftade rapporten från IFN är ett working paper av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN.

Lars Calmfors är en av redaktörerna till antologin Framtidens arbetsförmedling (Fores). I en intervju i Ekot förklarar han att det i samband med stora svenska myndighetsreformer uppstått en mängd problem. "Det här är ett arguyment för att man ska gå fram försiktigt".

Socialdemokraterna går till val på att stoppa vinstjakten i skolan och vill införa en gemensam antagning till kommunala skolor och friskolor och att skolpengen ska fördelas mer efter elevernas behov, skriver Dagens Arena. Tidningen hänvisar till att Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, förklarar i en studie att lärare på fristående skolor rättar mer generöst.

I en ledare i Norrköpings Tidningar sägs det att debatten om det fria skolvalet har tappat både sansen och balansen. Magnus Henrekson, IFN citeras: "Skolans misslyckande har lett till att hela idén med vinstdriven verksamhet i välfärden kan ifrågasättas. Men felet är snarare att elevernas prestationer inte utvärderas korrekt". 

I en intervju i Stanford Business förklarar Petra Persson, Stanford University och affilierad till IFN, att marknaderna för sjukförsäkring som skapades inom ramen för Obamacare kan komma att raseras eftersom människor av strategiska skäl väljer att ansluta sig och utträda ur försäkringssystemet. "Resultatet kan bli en total underminering av denna marknad", säger Petra Persson.

Socialdemokraterna trappar upp sin kampanj för att stoppa vinstjakten i svenska skola, skriver Altinget. Gymnasieministern Anna Ekström nämner Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, rapport om att friskolorna är i topp när det gäller glädjebetyg. 

Dagens Arena skriver att Skolinpektionen stänger ner Thorén Innovation School på Östermalm på grund av allvarliga brister i utbildningen, samtidigt gör företaget vinst. Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, menar att " det troligtvis inte är undervisningskvalitén som lockat eleverna till de svaga skolorna, utan helt andra faktorer". 

Piteå-tidningen skriver i en ledare att Socialdemokraterna lovar att sätta stopp för vinstdrivna friskolor. I detta sammanhang nämns en rapport av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, som enligt skribenten visar på att "de stora skolkoncernerna ger glädjebetyg för att öka attraktionskraften". 

På den digitala nyhetsplatformen Flygtorget.se citeras Johan Klaesson, Jönköpings Internationella Handelshögskola och affilierad till IFN. Han säger till NWT "Vi kan konstatera att flygplatsen har stor ekonomisk betydelse för regionens ekonomi och tillväxt där hela Värmland tjänar på flygplatsen".

På Dagens Arena skriver Jakob Amnér, förbundsordförande i Sveriges elevråd -SVEA om rätten att överklaga betyg. I detta sammanhang Jonas Vlachos, Stockholms Universitet och affilierad till IFN: "Jonas Vlachos presenterat en rapport som visar att fristående skolor sätter betyg som framstår som väldigt generösa".

I ett debattinlägg i Dagens Industri skriver Michael Treschow, ordförande IFN:s styrelse, att socialdemokratins förhållande till företagande och entreprenörskap har historiskt sett varit kluvet. "Ardalan Shekarabi går nu till val på att socialisera verksamheter som har 100.000-tals nöjda användare och medarbetare som själva väljer att anlita eller att jobba i dessa verksamheter."

DN skriver om en studie från SCB som visar att de som inte når gymnasiebehörighet fortfarande inte har fått jobb många år senare. I detta sammanhang nämns Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN: "Nationalekonomen Jonas Vlachos har argumenterat för att betyget F får för stora konsekvenser och borde avskaffas."

Tidskriften Entré presenterar Olav Sorenson, årets vinnare av  Global Award for Entrepreneurship Research. "Vi möter en blygsam amerikan med skandinaviskt namn och ett cv som kan göra nobelpristagare avundsjuka" skriver Entré och förklarar att "hans mest omfattande forskning handlar om hur sociala nätverk påverkar olika former av transaktioner och därmed hela branschers geografi och utveckling".

I en ledarei ETC sägs att den svenska skolan inte är likvärdig. "Friskolorna lockar de resursstarka med högre betyg. Betyg som inte alltid är förankrade i vad eleverna faktiskt kan", enligt en ny studie gjord av Jonas Vlachos, Stockholms univ ersitet och affilierad till IFN.

Dagens Arena publicerar ett avsnitt av podden Pengar & Politik med Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN.  Det handlar om skola och utbildning och de omdiskuterade glädjebetygen.

I en krönika på ledaresidan i Svenska Dagbladet skriver Paulina Neuding om svenk utbildning. I detta sammanhang nämner hon boken Kunskapssynen och pedagogiken med Magnus Henrekson, IFN, som redaktör. Hon skriver att i boken visas att kreativitet och kritiskt tänkande inte står i konflikt med varandra. Utan att ämneskunskaper och förmåga till kritiskt tänkande hänger samman.

I en debattartikel i Aftonbladet skriver bland andra finsnsminister Magdalena Andersson att de som bor i hyresrätter "riskerar chockhöjda hyror på tiotusentals kronor om året om Moderaterna får bestämma". De skriver vidare att M "manar samtidigt folk att lyssna till nationalekonomen Assar Lindbeck, Sveriges främste förespråkare av marknadshyror" (IFN och Stockholms universitet).

SVT Värmland presenterar en studie av Johan Klaesson, Internationella handelshögskolan i Jönköping och affilierad till IFN. Det handlar om Karlstad flygplats vara eller inte vara. "Betydelsen är stor väldigt nära Karlstad, men minskar i de kommuner som ligger längre ifrån och kanske har egna flygplatser", säger Klaesson.

Arbetsvärlden skriver i en ledare om den nyligen avhållna partiledardebatt i Riksdagen. Det handlade bl a om skolan: "Löfven röt också till och kallade skolsystemet för korrumperat, efter den rapport av professor Jonas Vlachos (Stockholms universitet och affilierad till IFN) som visat att privata skolor i större utsträckning ger glädjebetyg.

Lars Calmfors, IFN, skriver på DN:s ledarsida att  "den tillträdande italienska regeringen, bestående av två populistiska och eurokritiska partier, har skapat oro på finansmarknaderna. Det väcker frågan om en ny kris för euron är under uppsegling". Calmfors förklarar att "Italien är eurons svagaste länk".

I en krönika på ledarsidani Barometern skriver Louise Bringselius att det i dag finns en levande debatt om debatten: "Rädslan motverkas av att allt fler forskare och debattörer påpekar hur omotiverad alarmismen ofta är. Hans Rosling var en av dessa. Andreas Bergh vid [IFN och] Lunds universitet är en annan."

Erik Lindqvist, HHS och affilierad till IFN, intervjuas av TT om en studie som visar att "personer som vinner pengar inte uppger att de är lyckligare än andra. Inte heller mår de bättre, rent psykiskt. Däremot är de nöjdare med livet än andra."

Det var lite synd att Jonas Vlachos rapport [om glädjebetyg] kom mitt i den politiskt febriga uppmarschen för riksdagens Reepalu-omröstning. Jonas Vlachos är en skicklig forskare och ekonometriker och hans analyser är värda seriös begrundan, skriver Barbara och Hans Bergström i en slutreplik på DI Debatt. "Den del där IES ser anledning att skärpa kvalitetskontrollen mot bakgrund av rapporten gäller betygsättningen i de ämnen som saknar nationella prov och därmed ankare: bild, musik, slöjd, idrott och hemkunskap. Direktiv om detta har gått ut våra rektorer". skriver Bergströms.

Torbjörn Carlsson skriver i en krönika i Piteå-Tidningen om en studie av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN: "Han slår fast att alla friskolegrupper sätter glädjebetyg jämfört med kommunala skolor och att Engelska skolan och Kunskapsskolan är 'värst'."

I en artikel om Barbara Bergström, grundare av Internationella Engelska Skolan (IES), skriver Fokus om en studie om glädjebetyg på friskolor författad av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN: "[...] som visade att de två största friskolekoncernerna – IES och Kunskapsskolan – låg i topp när det gäller betygsinflation".

Debatten om glädjebetyg fortsätter. Internationella Engelska Skolans Barbara och Hans Bergström skrev tidigare i DI om påstådd betygsinflation inom friskolor. Nu svarar Jonas Vlachos, Stockhiolms universitet och affilierad till IFN: "Skolverkets statistik tar inte hänsyn till skolans resultatnivå och är därför ett missvisande sätt att jämföra skolors betygssättning"

Richard Öhrvall, IFN, intervjuas i TV4 Nyhetsmorgon om opinionsmätningar inför höstens val. Han förklarar att mätningarna är viktiga med tanke 4 %-spärren för partier att komma in i riksdagen. Vad händer med stödröstande när ett part är så litet i mätningar att det finns en risk för att de inte kommer över spärren. När avstår människor från att rösta på ett parti för att deras röst kan bli "bortkastad":  "Forskningen vet inte var den gränsen går", säger Öhrvall.

Susanne Nyström skriver i en krönika i bl a Eskilstuna-Kuriren om en rapport av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, om glädjebetyg. "Det enda sättet att få bort glädjebetygen är att skapa ett regelverk som säkerställer att ingen kan sätta glädjebetyg."

I en ledare skriver Borås Tidning om en studie om glädjebetyg av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN: " [...] den svenska skolan är marknadsorienterad samtidigt som betygssättningen är tillitsbaserad. Det innebär att det skulle ligga i både skolans och elevens intresse att få så bra resultat som möjligt."

Henrik Jordahl, IFN, skriver i en krönika i NWT att "i nästan var femte hemtjänstgrupp tillbringar personalen mer tid någon annanstans än hemma hos de äldre. Samtidigt har 6 procent av hemtjänstgrupperna en tidsandel hos de äldre som överstiger 75 procent. Så produktiva hemtjänstgrupper kan inte förbättra sin tidsanvändning så mycket mer. Men i de flesta fall tyder mätningarna på att hemtjänsten går att effektivisera."

Tove Lifvendahl skriver en ledare inför ett delbeslut i riksdagen om vinst i välfärden. Hon citerar Mårten Blix, IFN, och förklarar att han tillsammans med Henrik Jordahl, IFN, "arbetar med en bok som sammanfattar forskningen om hur privata välfärdstjänster har utvecklats i Sverige. De konstaterar att patienter och brukare inom såväl sjuk- som äldre- omsorg ofta är nöjdare i privat regi."

i en krönika på DN Ekonomi skriver Johan Schück om en ny rapport författad av Fredrik Heyman IFN, och Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och affilierad till IFN. DN citerar: "Globaliseringen har gynnat svenska löntagare. Den har bidragit till högre löner och förbättrad matchning på arbetsmarknaden, säger Fredrik Sjöholm." "Multinationella företag och exportföretag, som har fördel av globaliseringen, ger fler kvalificerade och högbetalda jobb, framhåller Fredrik Heyman."

Dagens Industri publicerar en text av nyhetsbyrån Direkt: "Globaliseringen, som ökat kraftigt de senaste decennierna, har lett till ökade löner i Sverige och även en ökad jobbpolarisering. Efterfrågan på högutbildad och välbetald arbetskraft har ökat, liksom på låglönejobb, medan efterfrågan minskat i mitten av inkomstskalan, särskilt för rutinartade arbeten som också påverkas av automatisering, exempelvis i industrin. Det visar en SNS-rapport skriven av nationalekonomerna Fredrik Heyman [ifn] och Fredrik Sjöholm [Lunds universitet och affilierad till IFN]."

Statskoll.se skriver om en rapport författad av Fredrik Heyman, IFN, och Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och affilierad till IFN: "Den svenska arbetsmarknaden har överlag vunnit på globaliseringen. Arbetskraften har blivit mer kvalificerad och de flesta arbetstagare har fått högre löner".

KvalitetsMagasinet skriver om en rapport författad av Fredrik Heyman, IFN, och Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och affilierad till IFN. I en nyhetstext hänvisas till att "den svenska arbetsmarknaden har överlag vunnit på globaliseringen. Arbetskraften har blivit mer kvalificerad och de flesta arbetstagare har fått högre löner, inte minst högkvalificerad personal i multinationella företag. Samtidigt leder globaliseringen till minskad efterfrågan på rutinjobb och medelinkomstjobb."

I en ledare skriver SvD om glädjebetyg i friskolor och att för nästan tio år sedan uppmärksammade Jonas Vlachos, tillsammans med Magnus Henrekson [IFN], att andelen elever som gick ut med betyget "mycket väl godkänt" (i alla ämnen) hade ökat lavinartat mellan 1997 och 2007 (DN 17/8-09), och att majoriteten av de skolor som toppade ökningen var just friskolor. SvD: "Det borde ha varit en väckarklocka för landets friskolor att göra egna studier, för det ligger i deras eget intresse att komma åt problemet."