IFN i media

Mårten Blix, IFN, medverkade som opponent då en rapport om digital vård presenterades. Tidningen Läkemedelsvärlden skriver  att Mårten Blix framhöll att rapporten bidrar till kunskapsutvecklingen på området men att han var kritisk till att den lämnar omdebatterade frågor utan belysning.

– En viktig fråga är om den digitala vården leder till hjälpe för människor som behöver vård men annars inte slulle få det, alltså att den tillgodoser ett annars ouppfyllt vårdbehov Det vore en jättevinst om det vore så och detta perspektiv finns inte med i rapporten, sa Mårten Blix.

Skribenten Lovisa Bergdahl hänvisar till Johan Wennström, IFN, i en text om konservatism och liberalism i Signum.

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i  Arbetsmarknadsnytt  om arbetslösheten bland utrikes födda. Han säger bland annat:

– Vi har en större andel utrikes födda i befolkningen och ett större sysselsättningsgap till inrikes födda än de andra nordiska länderna. Det hänger förstås ihop med att vi har haft en så pass stor invandring av flyktingar som många gånger har en mycket låg utbildningsnivå. Det ställer enligt min mening större krav på omfattande reformer.

Henrik Horn, IFN, har tillsammans med André Sapir skrivit om att handel och klimatåtgärder inte nödvändigtvis är motsatser. Artikeln publicerades ursprungligen på Bruegel.org och finns nu även på nätplattformen Natural Gas World.

Assar Lindbeck, IFN, hänvisas till i en debattartikel i Dagens industri där  medlemmar i S-föreningen Reformisterna argumenterar för att staten ska låna till negativ realränta för att finansiera samhällsnödvändiga investeringar.

Johan Wennström, IFN, medverkade i ett samtal om alliansens framtid i Studio Ett på Sveriges Radio. Samtalet handlade mycket om Centerpartiet och Johan Wennström sa bland annat:

 – Jag tror att Centern helt enkelt gjort analysen att de tjänar rätt bra på att samarbeta med Socialdemokraterna i ekonomiska frågor och sen vara nån sorts kulturradikal motpol till Sverigedemokraterna i andra frågor. 

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en artikel i Dagens Nyheter  om den stundande avtalsrörelsen och industrimärkets roll.

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas i en TT-artikel om anhöriga till arbetskraftsinvandrare. Andreas Bergh menar att det finns en "potentiell kostnadsrisk" när arbetskraftsinvandrare tar med sig stora familjer men han säger också att det finns en potentiell uppsida om de anhöriga hittar jobb.

Johan Wennström, IFN, skriver om liberalismens moraluppfattning under vinjetten Under Strecket i Svenska Dagbladet. Han frågar sig hur väl den sekulära välfärdsstaten, den fria marknaden och den teknologiska utvecklingen svarar mot liberalismens ideal.

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas av SVT Nyheter Helsingborg om att Helsingborgs kommun anställt en lobbyist som ska verka i Stockholm. Andreas Bergh ser ingen stor ekonomisk risk i att kommuner satsar mer på lobbying och marknadsföring. Däremot ser han att risken finns i att fokus flyttas från kommunernas kärnverksamheter:

 – Uppmärksamhet är en bristvara idag. Så om vi lägger mer uppmärksamhet på kommunala lobbyister så lägger vi mindre tid på skola infrastruktur, barn-och äldreomsorg, säger Andreas Bergh till SVT.

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, kommenterar höstbudgeten och menar att stora skillnader i beskattning av arbetsinkomster och kapitalinkomster kvarstår, trots att värnskatten avskaffas.

– Skillnaden gör att det lönar sig att på olika sätt skatteplanera för att omvandla löner till kapitalinkomster. Detta är det större problemet som måste hanteras, skriver han i ett uttalande.

Andreas Bergh, IFN, omnämns i en ledare i Dagens Nyheter.  De skriver att Andreas Bergh utförligt visat att skillnader i kapitalinkomster drivit på inkomstspridningen mest.

Anderas Bergh, IFN och Lunds universitet, omnämns i en ledare av Sakine Madon i Uppsala Nya Tidning. Hon hänvisar till intervjun i tisdags med Andreas Bergh i Sveriges Radios Ekot, om hur kommuner väljer att satsa pengar på event.

"Som nationalekonomen och välfärdsforskaren Andreas Bergh säger till Ekot borde kommunerna i stället lägga kraft och energi på vård, skola och omsorg.", skriver Sakine Madon.

Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, intervjuas om höstbudgeten i Dagens Nyheter. Hon säger bland annat att ett sätt att på samma gång åstadkomma stabila skatteintäkter och minska klyftorna är att återinföra fastighetsskatten.

– Slopad värnskatt ökar klyftorna. Jag tolkar det som att de ska göra något annat också i den här skattereformen som att införa en fastighetsskatt som kanske är progressiv och slår hårdare mot högre taxerade fastigheter. Man skulle också kunna kompensera med skattesänkningar på annat håll, till exempel genom ett utökat grundavdrag, säger Åsa Hansson. 

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av SVT angående höstbudgeten. Han är kritisk till att regeringen och politiker använder sig av begreppet "reformutrymme" för att förklara hur mycket pengar staten har råd att lägga på olika reformer.

– Jag tror att det är otroligt viktigt för politikens legitimitet på lång sikt att politikerna verkligen förklarar vad som sker, säger Lars Calmfors.

Andreas Bergh, IFN pch Lunds universitet, intervjuas i tidningen Offentliga Affärer om Ekots enkätundersökning om kommuner som satsar pengar på event. Han berättar bland annat att han nyligen färdigställt en artikel tillsammans med statsvetaren Gissur Elingsson.

"/../Vi konstaterar att det finns en betydande risk att kommuner hamnar i en osund konkurrenssituation gentemot varandra där varje kommuns marknadsföringsåtgärder försvårar för andra kommuners liknande åtgärder. Den kommer i ett nummer av Ekonomisk Debatt under hösten, nr 7 närmare bestämt."

Lars Calmfors, IFN, sammanfattar argumenten för och emot värnskatt i en artikel i Dina Pengar/ Expressen.

Lars Calmfors, IFN, intervjuas om värnskatten  i Dina Pengar/Expressen. Han menar att slopad värnskatt på sikt skulle kunna bidra till en bättre fungerande samhällsekonomi. – Men jag vill se slopad värnskatt i ett sammanhang där man samtidigt skärper kapitalskatterna och återinför en fastighetsskatt värd namnet, säger Lars Calmfors.

Andreas Bergh,IFN och Lunds universitet, intervjuas i Sveriges Radios Ekot. En tredjedel av alla svenska kommuner tagit ekonomiska risker i samband med olika slags event under 2019, det visar en enkät som Ekot gjort. Andreas Bergh har kartlagt hur kommuner försöker sätta sig själva på kartan via event. Han menar att det är problematiskt att kommunerna tar ekonomiska risker i kampen för att synas, även om kommunerna inte går med förlust.

"Även om det är ganska billigt i kronor räknat, så kan det vara en hög kostnad i form av att vi inte lägger energi och uppmärksamhet på skola, vård och omsorg. För det är det som kommunerna borde lägga mest kraft på och det är det de borde tävla om att vara bäst på",  säger Andreas Bergh.

I en ledare i Dagens Nyheter, refereras till Lars Calmfors, IFN.  Martin Liby Troein skriver

"Ekonomen och DN-kolumnisten Lars Calmfors har utförligt argumenterat för att det är dags att ompröva industrins lönenorm: den utgör en priskontroll som innebär att lönerna inom tjänstesektorn, i synnerhet den offentliga, inte är marknadsmässiga, vilket leder till arbetskraftsbrist."

Andreas Bergh, IFN, omnämns i en krönika i Svenska Dagbladet  av Lisa Irenius.

I en artikel om politikers skönhet, publicerad i El Mundo, hänvisas till forskning av Niclas Berggren och Henrik Jordahl, IFN.  Forskarna  har undersökt vilken roll politikers skönhet spelar för att nå framgång i ett val.

I en debattartikel om skattepolitik  i Svenska Dagbladet, hänvisar debattörerna Christian Ekström och Nima Sanandaji till  forskning av IFN:s Andreas Bergh och Magnus Henrekson:

" De svenska ekonomerna Andreas Bergh och Magnus Henrekson har visat att det finns ett samband i rika länder där en ökning av den offentliga sektorns storlek med 10 procentenheter av BNP är länkad till en lägre tillväxttakt på 0,5-1 procentenheter per år."

Nils-Eric Sandberg hänvisar till Assar Lindbeck, IFN, i en gästkrönika  i Kristianstadsbladets fredagsupplaga och en ledare i Trelleborgs Allehanda och Ystads Allehandas söndagsupplaga.

Johanna Möllerström, affilierad till IFN, kommer under hösten skriva kolumner på ledarsidan i Svenska Dagbladet.

Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet, intervjuas av P4 Jönköping om avhoppen från kommunfullmäktige i Jönköpings län. 

Lars Calmfors, IFN, omnämns i Sakine Madons ledare i Uppsala Nya Tidning som tar upp höstbudgeten och värnskatten.

Roger Svensson, IFN, skriver i en slutreplik i Ekonomisk Debatt  till Fredrik Andersson om hur den statliga forskningsfinansieringen till universiteten bör fördelas.

Richard Öhrvall, IFN, intervjuas i P4 Jönköping om avhopp från politiken. I Jönköpings län har 31 av 593 fullmäktigeledamöter hoppat av sina uppdrag ett år efter valet. - En klar majoritet av de som hoppar av säger att de hoppar av av privata skäl, skäl som inte har med politiken att göra, säger Richard Öhrvall till Sveriges Radio.

Södermanlands Nyheter skriver om Therese Nilssons, IFN, forskning om reformer i skolan. Tidningen refererar till intervjun i Lärarnas tidning.

Simon Ek, Uppsala universitet och IFN  och Magnus Henrekson, IFN, skriver i Ekonomisk Debatt  om i vilken utsträckning nationalekonomer som publicerar i de fem högst rankade tidskrifterna gör det återkommande och var de är verksamma.

MIkael Stenkula, IFN, mfl skriver om 2019 års pristagare av Global Award for Entrepreneurship Research- Boyan Jovanovic i Ekonomisk Debatt. De skriver bland annat att Jovanovic har biragit till en ökad försåelse av vem som egentligen blir entreprenör.

Assar Lindbeck, IFN, omnämns i en ledare i Svenska Dagbladet. 

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en ledare i Göteborgsposten som kritiserar höstbudgetens förslag om sänkta arbetsgivaravgifter för utsatta grupper.

Henrik Horn, IFN, hänvisas till i en kolumn i Dagens Nyheter. En gränsskatt på koldioxid behöver inte alls stå i motsatsställning till frihandel.

Erik Prawitz, IFN, forskning  om utvandring hänvisas till i en intervju med Erik Bengtsson, ekonomhistoriker vid Lunds Universitet, i Jacobin Magazine.  Erik Bengtsson nämner även Daniel Waldenström, IFN.

Susanne Sjöstedt skriver i en Ledare på Värmlands folkblad mfl ( Mittmedia) om Andreas Bergh, IFN, krönika i Dagens Nyheter om gigekonomin.

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas i Ekonomiekot Extra . I programmet sägs att de 70 000 rikaste personerna i Sverige i snitt har 50 miljoner kronor var. Daniel Waldenström säger att utvecklingen på ett sätt är ett gott betyg på att den svenska ekonomin klarar av att producera stora förmögenheter, men att politiken måste informeras om vad vi kan göra för att hålla ihop samhället.

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av SVT Nyheter och Rapport om regeringens budgetproposition. Han kommenterar den slopade värnskatten:

- Vi tror inte att det kommer att kosta något på sikt. Problemet är att det bidrar till ökande inkomstskillnader och därför är vi många ekonomomer som trycker på att man borde kombinera detta med andra åtgärder som att till exempel höja kapitalskatten.

Assar Lindbeck, IFN, omnämns i en ledare av Olof Ehrenkrona i Svenska Dagbladet.

Lars Calmfors, IFN, omnämns i tidningen Fokus. Bankskatten borde vara startskottet för en större diskussion om en skattereform, skriver Emanuel Sidea.

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, omnämns i en krönika på ledarsidan i Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad. Moa Berglöf skriver att svaren på Andreas Berghs kolumn i DN visar att både högern och vänstern sitter fast i "gamla hjulspår".

Sydöstrans ledarskribent Hans Bülow  skriver att även ekonomerna efterlyser ett återinförande av fastighetsskatten och hänvisar till Lars Calmfors, IFN.

Dagens Arbete skriver att industrins modell för lönesättning är under press. De skriver bland annat om kritiken mot låga löneökningar och hänvisar till Lars Calmfors, IFN.

Den stundande avtalsrörelsen är i fokus för Dagens Arenas podd där bland andra Lars Calmfors, IFN, intervjuas.  

Jonas Vlachos, affilierad till IFN, intervjuas i Tidningen Grundskolan om lärarbristen.

Arbete beskattas högre i Sverige än i omvärlden, säger Åsa Hansson,Lunds universitet och  affilierad till IFN till Di-tv.

Se intervjun

Åsa Hansson, Lunds universitet och IFN om de svenska skattekvoterna i TV4:s Nyhetsmorgon.

Therese Nilsson, Lunds universitet och IFN, intervjuas om en omfattande forskningsstudie om äldre skolreformer i Sverige. Studien är gjord tillsammans med tre andra forskare. Therese Nilsson menar att studien, applicerad på dagens förhållanden, visar att förlängda terminer från skolstarten i förskoleklass ger högre inkomst och pension i vuxen ålder än ett extra skolår i tonåren.

Henrik Horn, IFN, skriver i World Commerce Review att det inte finns någon inneboende konflikt mellan klimatåtgärder och att slå vakt om det mulitlaterala handelssystemet. Men det kräver att vissa kriterier är uppfyllda.