IFN i media

John Norell skriver i Svenska Dagbladet om att "ekonomiska incitament kan vara viktig del i att hantera lokalt motstånd mot vindkraft", och hänvisar till en studie utförd av Erik Lundin, forskare vid IFN.

Sverige har ovanligt många lågutbildade arbetslösa; personer som inte ens skulle hamna i statistiken i andra länder. Paradoxen på svensk arbetsmarknad handlar om lågutbildade, säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till Dagens Nyheter.

Försvarsmakten lade nästan dubbelt så mycket pengar på beställningar av nya vapen och annan materiel förra året, jämfört med året innan. "När det går fort finns en risk att man betalar för mycket", säger Magnus Henrekson, forskare vid IFN, till SVT. 

Många anklagar Riksbanken för den sjunkande kronan, men Sveriges penningpolitik har inte varit mer expansiv än andras och det finns inget stöd för tesen att centralbanker kan ”prata ner” eller ”prata upp” en valuta. Det skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, i Dagens Nyheter.

56 procent av ukrainska flyktingar i arbetsför ålder i Sverige uppger att de har ett jobb, det visar en ny FN-undersökning enligt TT. Det är väldigt mycket, säger Mats Hammarstedt, affilierad forskare vid IFN, till Omni. 

Den pressade kronan har fått i gång debatten kring euron igen. Lars Calmfors, forskare vid IFN, säger till Omni Ekonomi att han inte ändrat sig i frågan, det är ekonomin som har ändrat sig.

Sveriges välstånd är extremt beroende av vår utrikeshandel. En ökad protektionism kommer därför att slå särskilt hårt mot svensk ekonomi. Det skriver bland annat Magnus Henrekson, forskare vid IFN, i Dagens Industri.

Den försvagade svenska kronan gör att allt fler näringslivstoppar och ekonomer anser att Sverige borde ansluta sig till euron. Lars Calmfors, forskare vid IFN, uttalar sig i kronans framtid i Sveriges Radio.

606 forskare - däribland Olle Hammar, forskare vid IFN - skriver i Expressen att dra in anslagen till utvecklingsforskning är förödande. 

I en ny rapport analyserar Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, hur den svenska skolans likvärdighet har utvecklats i Pisaundersökningen. Men resultaten stödjer inte den negativa bild som målas upp i debatten, det skriver skriver Heller Sahlgren i Svenska Dagbladet.

Mer och mer av de statliga pengarna till forskning fördelas via forskningsråd och myndigheter. Allt oftare ställer de också särskilda krav för att ge finansiering. "Detta kan missgynna forskningen", säger Roger Svensson, forskare vid IFN, till Offentliga Affärer. 

Den svaga kronan gör att räntehöjningarna inte biter. Lars Calmfors, forskare vid IFN, var med och utredde införandet av euron i Sverige på 90-talet. Då var hans inställning avvaktande – nu är han en av förespråkarna för den gemensamma europeiska valutan rapporterar SVT.

Kinas utveckling framöver har lika uppenbara som stora implikationer för svenska företag. Nu gäller det att anpassa sig till de föränderliga globala förutsättningarna för att säkerställa långsiktig framgång, skriver bland annat Fredrik Sjöholm, vd och forskare vid IFN, i Dagens Industri.

Efter rapporter om utbredda problem med glädjebetyg tillsätter regeringen nu en utredning som ska se över hur betygssystemet kan förändras. Till utredare har regeringen utsett Magnus Henrekson, forskare vid IFN, vilket SVT uppmärksammar. 

Har globaliseringen vänt? Och finns det någon vinnare på det? Fredrik Sjöholm, vd och forskare vid IFN, talar i Skattebetalarnas podd Uppskattat om globalisering och dess effekter på företagande, tillväxt och sysselsättning.

Det behöver inte vara ett problem att en centralbank går back. Värre är att förlusterna är resultatet av en illa avvägd penningpolitik. Lars Calmfors, forskare vid IFN, skriver i en ledare i Dagens Nyheter att Riksbanken förlorar miljarder – på grund av sina egna räntehöjningar.

Magdalena Anderssons städerska borde få laglig rätt att städa i Sverige. Så att vi även i teorin och inte bara i praktiken accepterar billig arbetskraft i städbranschen. Det skriver Andreas Bergh, forskare vid i IFN, i sin ledare i Svenska Dagbladet.

Kronans kollaps skapar frustration hos många hushåll och företag. Raset är till viss del självförvållat och ett kvitto på att företaget Sverige inte är i rätt skick. Det säger bland annat Andreas Bergh, forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet.

Enligt forskning av Erik Lundin, forskare vid IFN, säger gröna lokalpolitiker nej till vindkraft. Detta är i sin tur är ett trovärdighetsproblem för Miljöpartiet, något som Aftonbladet skriver om i sin ledare. 

På riksnivå lovar Miljöpartiet att vindkraften ska byggas ut, men lokalt är det en annan visa. Nya siffror visar att avslagen ökar i kommuner med MP-styren. "Resultaten höjer en del ögonbryn", säger Erik Lundin, forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet. 

Den senaste tidens rapportering om att barn äter mer i skolan har lett till en debatt om huruvida barnen får ordentligt att äta hemma eller inte. Hör bland annat Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, kommentera detta i Sveriges Radio P1 Morgon.

Vilka politiska och ekonomiska för- och nackdelar skulle ett valutabyte innebära i dagens läge? I SVT Forum sändes ett seminarium där politiker och ledande experter, däribland Lars Calmfors, forskare vid IFN, diskuterade kring vad ett svenskt euromedlemskap skulle innebära.

En växande del av den statliga forskningsfinansiering som går via forskningsråd och myndigheter fördelas genom utlysningar som är riktade i stället för öppna. Det undergräver inte bara den akademiska friheten, utan ger också en rad andra negativa konsekvenser, skriver Roger Svensson, forskare vid IFN, i Dagens Industri.

När Tyskland nu går in i recession kan Sverige drabbas hårt, trots oväntat BNP-lyft.  Andreas Bergh, forskare vid IFN, säger till Tidningen Näringslivet att han bara ser en väg ur krisen. 

I SVT:s Agenda frågar redaktionen ut riksdagspartiernas ekonomisk-politiska talespersoner om hur hushållen och samhället ska klara inflationsutmaningen.  Medverkar i studion gör bland annat Lars Calmfors, forskare vid IFN.

De så kallade gröna industrierna i Norrland slipper kritiska frågor i SVT. Det ger utrymme för smarta riskkapitalister att både höja sitt anseende och åtnjuta offentliga stöd, skriver Magnus Henrekson, forskare vid IFN, med flera i Expressen.

Regeringen borde snabbutreda möjligheterna till statlig förköpsrätt av fastigheter för att kunna använda det i fallet med SBB. Det föreslår Vänsterpartiet. Tidningen Affärsvärlden kontaktade flera svenska finansprofiler, bland annat Daniel Waldenström och Andreas Bergh, forskare vid IFN,  för att samla in reaktioner på förslaget. 

Regeringens stödåtgärder under coronapandemin dämpade den ekonomiska nedgången. Sveriges prioritering av anställdas rätt till heltid även i krislägen innebär dock högre arbetslöshet och inkomstskillnader, skriver Daniel Waldenström, forskare vid IFN, och Nikolay Angelov i Dagens Nyheter.

Betyg har stora fördelar som urvalsprincip för högre studier. Men svenska betyg är inte likvärdiga, och marknadsmekanismer är bara en liten del av problemet. Det skriver bland annat Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, i Dagens Nyheter. 

Hur mycket man har på kontot eller vad man tjänar är för vissa nästan tabubelagda ämnen att tala öppet om, för andra något man gärna delar med sig av. Mindre känsligt verkar det vara att visa upp sin ekonomi med statusmarkörer som dyra bilar, exklusiva klockor eller stilriktiga kläder. Lyssna till bland annat Daniel Waldenström, forskare vid IFN, i SVT:s Ekonomibyrån. 

Sveriges sätt att etikpröva forskning är unikt - och trots goda intentioner har det fått förödande konsekvenser inom samhällsvetenskap och humaniora. "Så här kan vi inte ha det - våra politiker måste agera nu!", skriver tusentals forskare, däribland flera forskare från IFN, i ett upprop i Dagens Nyheter. 

Socialdemokrater upprepar gärna påståendet om att ojämlikheten i Sverige växer på ett oroväckande sätt. Men det stämmer inte, oavsett hur man mäter, skriver Lovisa Lanryd i Smedjan, och hänvisar till en artikeln skriven av Daniel Waldenström, forskare vid IFN.

Flera toppekonomer vill få fart på Sveriges ekonomi och skrota överskottsmålen. Utifrån det säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet att han tycker att regerings reformtempo är för lågt.

Kommunerna behöver mer hjälp och stödet till hushållen borde riktas till de ekonomiskt svagaste. Riksbanken borde i sin tur ta det lite lugnare med räntehöjningarna. Det skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, i en ledare i Dagens Nyheter.

Det har snart gått 20 år sedan euro-folkomröstningen och sedan dess har debatten varit så gott som död - fram tills nu. I SVT Forum diskuteras eurons vara eller icke vara, och medverkar gör Lars Calmfors, forskare vid IFN.

För att nå jämlikhet mellan personer med olika sexuell läggning behöver vi förändra de strukturer som styr mäns och kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden, skriver Mats Hammarstedt, forskare vid IFN, i Smålandsposten.

Paulina Neuding skriver i Svenska Dagbladets ledare att "vi inte ska köpa pratet om ”elitskolor”" och hänvisar till studier av Magnus Henrekson, forskare vid IFN.

Den som pläderar för införandet av ett mått för själv­försörjning har mer att fundera över än enbart vid vilken inkomst­gräns en person kan anses vara själv­försörjande. Det skriver professor Mats Hammarstedt, affilierad forskare vid IFN, i Svenska Dagbladet.

Ledarredaktionen på Svenska Dagbladet har spelat in en podd baserat på en rapport skriven av Andreas Bergh, forskare vid IFN. I avsnittet diskuteras varför dagens politiker inte fortsätta förändringsarbetet när det kommer till reformer och varför man inte klarar av att ta sig an nya problem.

Mödradödligheten i USA är tre till fyra gånger högre än i jämförbara rika länder. Dessutom är den mycket högre för afroamerikanska kvinnor än för vita kvinnor, samt för afroamerikanska kvinnor med låg inkomst. Hur kommer detta sig? Det diskuterar bland annat Petra Persson, affilierad forskare vid IFN, i podden Econofact.

Det finns en hel del motstridig forskning när det kommer till om personer med hög kognitiv förmåga tenderar att ha högre arbetsinkomster eller inte. Nu rapporterar Kvalitetsmagasinet att en ny studie, framtagen av bland annat Spencer Bastiani, affilierad forskare vid IFN, visar att så är fallet.

Hur klarade Sveriges skolelever pandemin? Det finns en risk att prestationerna kommer att falla igen, skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, i Kvartal. 

Det är för oss obegripligt hur de statliga satsningarna på vätgasbaserat stål kan reduceras till en ideologisk fråga där skeptiker etiketteras som nyliberaler eller höger. Det skriver bland annat Magnus Henrekson, forskare vid IFN, i en replik i Dagens Industri.

Daniel Waldenström, forskare vid IFN, anser att diskussionen om ekonomiska klyftor som förs i medierna är tveksam: ”Man vill låta påskina att klyftorna ökar även när de med vedertagna mått inte gör det”, säger han till Tidningen Näringslivet.

Det är möjligt att dra nytta av privata företags innovationer för att få ut mer välfärd för de skattepengar som satsas. Detta visar en ny rapport författad av bland annat Magnus Henrekson, forskare vid IFN, skriver Tidningen Näringslivet. 

Daniel Waldenström, forskare vid IFN, kommenterar regeringens vårbudget i SVT.

Innan regeringen presenterade sin vårproposition och vårändringsbudget fanns uttalade förväntningar om vad denna skulle komma att innehålla. Lars Calmfors, forskare vid IFN, delar med sig i Sveriges Radio, P1 Morgon, om vad han tror komma skall.