Nyheter

För 11 år sedan utlyste EU-kommissionen ett innovationsnödläge i Europa. Coronapandemin har förvärrat krisen och nu behövs en ny politik som stimulerar en innovationsdriven tillväxt. Det sa Niklas Elert och Magnus Henrekson vid ett webbinarium arrangerat av ESBRI.

I tisdags höll IFN ett lanseringswebbinarium av boken Privatizing Welfare Services – Lessons from the Swedish Experiment, där Mårten Blix, IFN, och Henrik Jordahl, IFN och Örebro universitet, sammanfattar forskningen om privatiseringar, valfrihet och vinster i välfärden.

I dag har den norska sysselsättningsutredningen, Sysselsettningsutvalget, överlämnat sitt slutbetänkande Kompetanse, aktivitet og inntektssikring – Tiltak for sysselsetting NOU 2021:2, till den norska arbets- och socialministern. Lars Calmfors, IFN, har varit en av ledamöterna.

Nu finns en engelsk version av boken Europaperspektiv: EU och Teknologiskiftet. I boken undersöker forskare inom ekonomi, juridik och statsvetenskap olika utmaningar som EU står inför i och med teknologiskiftet.

Lars Calmfors, IFN, är en av rapportförfattarna till Fores nya rapport Vad finns det för anledning att vara med i facket?

Coronapandemin har visat att EU står inför flera vägval för att nå en politiskt, ekonomiskt och socialt uthållig union. Vilka politiska och ekonomiska reformer krävs för att EU ska klara omställningen till en grön ekonomi samtidigt som EU-länderna har en åldrande befolkning, växande sociala behov och en undermålig integration? I Europaperspektiv 2021 Vägar till ett uthålligt EU, analyserar ledande svenska forskare inom juridik, nationalekonomi och statsvetenskap dessa övergripande frågeställningar.

Matilda Orth, IFN och Florin Maican, Göteborgs universitet och affilierad till IFN har skrivit en kolumn om exportens dynamiska inverkan på företags FoU-investeringar i Vox EU.

Sverige är ett land med omfattande skattefinansierad välfärd. Något som är mindre känt internationellt är att en stor del av dessa tjänster utförs i privat regi av vinstdrivande företag.

IFN har fått ett fyraårigt anslag på 25 miljoner kronor från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse för projektet Företagens konkurrenskraft, kompetensutvecklingen och den fjärde industriella revolutionen.

Joacim Tåg, IFN, kommer under 2021 att vara forskningsledamot vid Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (www.forte.se). 

Björn Tyrefors, IFN, har utsetts till ny särskild utredare av regeringen. Han ska utreda en så kallad sfi-peng. I Björn Tyrefors uppdrag ingår att föreslå hur en sådan ersättning till utbildningsanordnare av sfi, baserad på uppnådda språkresultat, kan utformas.

IFN-forskaren Daniel Waldenström är ny invald ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Daniel Waldenström är professor i nationalekonomi.

IFN startar ett nytt skatteforskningsprojekt med syfte att öka kunskapen om skatters betydelse för svensk samhällsekonomi. Skatter finansierar offentlig välfärd och infrastruktur och omfördelar resurser mellan grupper i befolkningen. Men de påverkar också på ett eller annat sätt alla ekonomiska beslut som individer och företag tar. Hur skattesystemet är utformat påverkar nationalinkomstens storlek och långsiktiga tillväxt. Det gör att behovet att studera skatters inverkan på ekonomisk aktivitet är stort.

Lars Calmfors, IFN, och Stockholms universitet, är en av medlemmarna i Stockholms Handelskammares Omstartskommission. Han medverkade i ett seminarium om Sveriges coronaåtgärder och finanspolitiken som hölls under fredagen.

Privata utförare står för 17% av de svenska välfärdstjänsterna. Vinstdrivande bolag i välfärden förekom redan på 1980-talet, men det var friskolereformen i början av 1990-talet som utgjorde den huvudsakliga inledningen på privatiseringen. Enligt IFN-forskaren Mårten Blix hade staten haft svårt att upprätthålla det sociala kontraktet om man inte öppnat upp för privatiserad välfärd.

Små techbolag är bra på att ta fram ny miljövänlig teknik som ersätter gammal, medan stora bolag är bra på att förbättra befintlig teknik och göra den billigare och bättre ur miljösynpunkt. Vad är då bäst ur ett hållbarhetsperspektiv? Att de små företagen får sköta sig själva från idé till produktutveckling och marknad eller att de köps upp av storbolag? IFN:s nya forskningsprojekt ”Företagsformens betydelse för en hållbar strukturomvandling” har fått ett forskningsstöd på 1,8 miljoner kronor från Handelsbankens forskningsstiftelser för att undersöka frågorna.

I dag börjar Fredrik Sjöholm som ny vd för IFN. Han tar över efter Magnus Henrekson och kommer närmast från Lunds universitet där han är professor i internationell ekonomi.

Efter 15 år som vd för IFN, går Magnus Henrekson i dagarna i pension från vd-uppdraget. I ett nytt avsnitt av IFN-podden intervjuas han om sin tid som vd. Hur ser han på forskningens roll i samhället i dag och hur viktigt är ledarskapet för att skapa en produktiv och kreativ arbetsmiljö?

Lyssna på IFN-podden här

De allra flesta unga i Sverige har sommar-och extrajobb. Genom dessa extrajobb under skoltiden etableras personliga kontakter och det är vanligt att kontakterna  är det som sedan gör att unga hittar sitt första varaktiga jobb efter gymnasiet. I 30 % av fallen leder det till anställning på den arbetsplats man tidigare har erfarenhet av. Det visar  Dagmar Müller med sin forskning där hon tittat på elever på gymnasiets yrkesprogram. Hennes doktorsavhandling om kontakternas betydelse har omarbetats till en SNS Analys som presenterades vid ett webbinarium under tisdagen.

I en ny bok, Från Värmland till Washington – Episoder ur IUI:s historia, ger Benny Carlson och Mats Lundahl en unik inblick i händelser som kom att påverka arbetet på IFN:s föregångare Industriens Utredningsinstitut, IUI, och skeenden i svensk ekonomisk historia.