Ämnesområdessökning
Här söker du fram forskare utifrån ämnesområden du är intresserad av att veta mer om. Klicka på de ämnesområden du är intresserad av, så listas forskare och forskning samt forskningsrelaterade artiklar nederst på sidan.
Filtrera ut specifikt innehåll inom ämnesområde
Öppna filtrering
Stäng filtrering
Din filtrering gav 267 träffar.
Covid-19
Delningsekonomi
Ekonomisk historia
Konkurrenspolitik
Metodfrågor
Miljöavtal
Offentlig ekonomi
Opinionsmätningar
Penningpolitik
Spelteori
Ekonomiska krisers dynamik – en ESO-rapport om företagsomställning och strukturomvandling
I en globaliserad värld är många länders ekonomier sammanflätade med varandra. En oväntad negativ utveckling i ett land sprids därför lätt vidare till andra länder och ekonomiska chocker är svåra att…
Rapport
Publiceringsdatum 2021-11-29
Podd: Vad händer om Sverige inför euron?
Debatten om euron är återigen på agendan och Lars Calmfors, professor på IFN, intervjuas i podden Kapital om vad detta skulle innebära för Sverige.
Pressklipp
Publiceringsdatum 2023-02-06
Därför ska du frukta stagflationen
Priserna rusar, BNP faller och varslen duggar allt tätare. Är det den fruktade stagflationen som är här? Lars Calmfors, forskare vid IFN, uttalar sig i Tidningen Näringslivet.
Pressklipp
Publiceringsdatum 2023-03-05
Upphandla bättre: en utvärdering av privata ambulansutförares effektivitet inom ambulanssjukvården under nya kontraktsregler
Ett vanligt argument som motsäger den ekonomiska teorin att vissa tjänster är olämpliga för privata utförare är att problemen i stället beror på bristande kompetens hos kravställaren. Med bättre anbud…
Forskningsprojekt
Podd: Gratislunch eller springnota?
Lars Calmfors, professor emeritus vid IIES och forskare vid IFN, medverkar i podden Kreditvärden.
Pressklipp
Publiceringsdatum 2024-04-03
Earnings Losses and the Role of the Welfare State During the COVID-19 Pandemic: Evidence from Sweden
Vi analyserar coronapandemins ekonomiska konsekvenser för individer i Sverige. Arbetsinkomsterna för vuxna minskade med i genomsnitt 2,7 procent, men vissa grupper drabbades hårdare än andra. Välfärds…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2024-11-14
Earnings Losses and the Role of the Welfare State During the COVID-19 Pandemic: Evidence from Sweden
Vi analyserar coronapandemins ekonomiska konsekvenser för individer i Sverige. Arbetsinkomsterna för vuxna minskade med i genomsnitt 2,7 procent, men vissa grupper drabbades hårdare än andra. Välfärds…
Working Paper
Publiceringsdatum 2022-10-27
”Plakatpolitik har tagit över i reformlandet Sverige”
Våra politiker blir dessutom allt yngre. Det är inte alltid en nackdel, åldern har också vissa fördelar vad det gäller förmågan att sträcka ut en hand. Samtidigt blir det politiska landskapet alltmer…
Pressklipp
Publiceringsdatum 2023-04-03
”Svenska kronan verkar försvagas i internationella kriser”
Den svaga kronan gör att räntehöjningarna inte biter. Lars Calmfors, forskare vid IFN, var med och utredde införandet av euron i Sverige på 90-talet. Då var hans inställning avvaktande – nu är han en…
Pressklipp
Publiceringsdatum 2023-06-28
Ekonomer oeniga om kronans framtid
Den försvagade svenska kronan gör att allt fler näringslivstoppar och ekonomer anser att Sverige borde ansluta sig till euron. Lars Calmfors, forskare vid IFN, uttalar sig i kronans framtid i Sveriges…
Pressklipp
Publiceringsdatum 2023-07-03
Calmfors för euron: Ekonomin som ändrat sig – inte jag
Den pressade kronan har fått i gång debatten kring euron igen. Lars Calmfors, forskare vid IFN, säger till Omni Ekonomi att han inte ändrat sig i frågan, det är ekonomin som har ändrat sig.
Pressklipp
Publiceringsdatum 2023-07-04
Skräp, skvalp, dynga – kronans rykte kört i botten
20 år efter euroomröstningen har debatten om det blivit dags att skrota kronan återuppstått. Hör bland annat Lars Calmfors, forskare vid IFN, diskutera kronan i Sveriges Radio, Ekonomiekot Extra.
Pressklipp
Publiceringsdatum 2023-08-25
Svenska kronan ifrågasätts: ”Skadar Sverige och driver på inflationen”
Röster höjs gällande att den svenska kronan skadar Sverige och för att Sverige bör gå med i eurosamarbetet efter kronans rekordlåga siffror. Lars Calmfors, forskare vid IFN, medverkar i TV4:s Efter Fe…
Pressklipp
Publiceringsdatum 2023-08-28
Cost-Saving Minting Technology: Recurrent Overstriking of Bracteates
Under medeltiden försökte man att effektivisera myntningen genom att överprägla gamla mynt. Detta misslyckades för tvåsidiga mynt med traditionell teknologi, ty mynten ökade i diameter och blev alltfö…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2022-08-22
The Economics of Small Change: Resolving Coinage Challenges in Medieval Europe
Historiskt har myntverk stått inför utmaningen att producera småmynt p.g.a. deras relativt höga produktionskostnader. Lösningar som att dela större mynt och använda billigare tekniker som hohlpfennigs…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2024-10-09
Penningpolitisk lunch: Vart är Sveriges ekonomi på väg?
Medier inbjuds att delta på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVAs) penningpolitiska lunch den 4 december där ledande ekonomer diskuterar vart Sveriges ekonomi är på väg. medverkar gör bland annat…
Kalenderhändelse
Publiceringsdatum 2023-12-04
Ny ESO-rapport: Balansen mellan Riksbanken och Finansen
På ett seminarium hos ESO den 19 september presenterade Lars Calmfors, Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet, och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), John Hassler…
Nyhet
Publiceringsdatum 2022-09-20
Hur kan bankerna skörda jättevinster trots växande kundmissnöje?
Hur kan bankerna skörda jättevinster trots växande kundmissnöje? Detta kommenterar Matilda Orth, nationalekonom och forskare på IFN, i en intervju med Omni Ekonomi.
Pressklipp
Publiceringsdatum 2023-02-07
Calmfors vill se ny utredning om euron
Senast ett svenskt euromedlemskap utreddes var 1996. Lars Calmfors, professor vid IFN, som var ordförande för den så kallade ”Calmforsrapporten” tycker att det är hög tid att utreda frågan igen. ”…
Pressklipp
Publiceringsdatum 2023-03-01
Bör överskottsmålet ersättas av ett underskottsmål?
Önskemål om temporära utgiftsökningar, t ex för klimatinvesteringar, under kommande år kan motivera att överskottsmålet för offentlig sektors finansiella sparande ersätts med ett underskottsmål på 0,5…
Artikel på svenska
Publiceringsdatum 2024-01-31