Ämnesområdessökning
Här söker du fram forskare utifrån ämnesområden du är intresserad av att veta mer om. Klicka på de ämnesområden du är intresserad av, så listas forskare och forskning samt forskningsrelaterade artiklar nederst på sidan.
Filtrera ut specifikt innehåll inom ämnesområde
Öppna filtrering
Stäng filtrering
Din filtrering gav 604 träffar.
Arbetsmarknad
Auktioner
Ekonomisk tillväxt
FoU-politik
Hälsoekonomi
Industriell ekonomi
Makroekonomi
Penningpolitik
Skatter
Sociala normer
IFN-forskare
The Working Capital Channel
Denna uppsats undersöker orsakerna till observationen att producentpriser initialt ökar under de första månaderna efter en penningpolitisk åtstramning. Genom att fokusera på priseffekter via företagen…
Working Paper
Publiceringsdatum 2023-12-15
IFN-forskare
Därför gynnas du av de superrikas förmögenheter
Klyftorna i samhället ökar inte trots vänsterns påstående om motsatsen, visar ny forskning. Medelsvenskens förmögenhet har mer än sjufaldigats sedan 1980. ”Den viktiga lärdomen är att de framgångsrika…
Pressklipp
Publiceringsdatum 2024-11-20
Affilierad forskare
Öppna upp i takt med vaccinationerna
Roger Svensson, IFN, skriver om behovet att öppna upp i takt med att fler vaccineras, i Kvartal.
Pressklipp
Publiceringsdatum 2021-03-31
Ekonom tonar ned risk för pris- och lönespiral
Högre löneökningar än normalt måste inte förvärra inflationen, det är delvis en myt, säger Susanne Spector, ekonom vid Nordea till Aftonbladet. Men bland näringslivsekonomer - bland annat Magnus Henre…
Pressklipp
Publiceringsdatum 2023-03-06
Därför ska du frukta stagflationen
Priserna rusar, BNP faller och varslen duggar allt tätare. Är det den fruktade stagflationen som är här? Lars Calmfors, forskare vid IFN, uttalar sig i Tidningen Näringslivet.
Pressklipp
Publiceringsdatum 2023-03-05
Vilken roll bör finanspolitiken spela i konjunkturstabiliseringen?
Det krävs tydligare riktlinjer för finanspolitikens användning som stabiliseringspolitiskt medel. Den explicita uppgiften bör vara att understödja penningpolitiken så att den inte behöver bli extrem.…
Artikel på svenska
Publiceringsdatum 2023-10-27
Taxes, Childcare and Gender Identity Norms
I den här artikeln undersöker vi betydelsen av könsnormer och ekonomiska incitament för hur vab fördelas mellan föräldrar. Detta görs genom att studera om jobbskatteavdraget påverkar hur mammor och pa…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2024-06-12
Coronastrategin har varit bra för svensk ekonomi
Lars Persson, IFN och Fredrik Sjöholm, IFN, skriver på Dagens Nyheters debattsida om att den svenska coronastrategin har varit bra för ekonomin.
Pressklipp
Publiceringsdatum 2021-03-09
Ekonomer: Sverige har klarat sig väl ekonomiskt
Lars Perssons och Fredrik Sjöholms, IFN, debattartikel i Dagens Nyheter omskrivs av TT i en nyhet publicerad i ett flertal tidningar.
Pressklipp
Publiceringsdatum 2021-03-09
Betydelsen av unga företag för jobbtillväxten i Sverige
Vilka typer av företag är viktigast för tillväxten av nya jobb i en ekonomi? I denna artikel belyser vi små och unga företags betydelse för svensk jobbtillväxt under åren 2003–22. Vi visar att majorit…
Artikel på svenska
Publiceringsdatum 2024-11-19
Podd: Vad händer om Sverige inför euron?
Debatten om euron är återigen på agendan och Lars Calmfors, professor på IFN, intervjuas i podden Kapital om vad detta skulle innebära för Sverige.
Pressklipp
Publiceringsdatum 2023-02-06
IFN-forskare
Experter: Skatterna regeringen måste sänka nu
Regeringen har chansen att minska det skadliga svenska skattetrycket i vårbudgeten, menar experter. ”Det finns ett ovanligt stort utrymme för reformer den här gången”, säger nationalekonomen Jacob Lun…
Pressklipp
Publiceringsdatum 2024-04-11
IFN-forskare
IFN-forskare
Good Faith and Bad Health: Self-Assessed Religiosity and Self-Assessed Health of Women and Men in Europe
Hur påverkar det ens hälsa att vara religiös? I denna studie av europeiska kvinnor och män finner vi att religiösa människor med större sannolikhet rapporterar dålig hälsa. Detta gäller särskilt kvinn…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2021-01-18
Bör överskottsmålet ersättas av ett underskottsmål?
Önskemål om temporära utgiftsökningar, t ex för klimatinvesteringar, under kommande år kan motivera att överskottsmålet för offentlig sektors finansiella sparande ersätts med ett underskottsmål på 0,5…
Artikel på svenska
Publiceringsdatum 2024-01-31