Ämnesområdessökning
Här söker du fram forskare utifrån ämnesområden du är intresserad av att veta mer om. Klicka på de ämnesområden du är intresserad av, så listas forskare och forskning samt forskningsrelaterade artiklar nederst på sidan.
Filtrera ut specifikt innehåll inom ämnesområde
Öppna filtrering
Stäng filtrering
Din filtrering gav 446 träffar.
Arbetsmarknad
Diskriminering
Industriell ekonomi
Klimat
Offentlig ekonomi
Pandemi
Penningpolitik
Strukturomvandlingar
Economic Policy beyond the Pandemic in the Nordic countries
Rapporten innehåller kapitel om finans-, penning-, arbetsmarknads- och energipolitik före, under och efter pandemin i de nordiska länderna och försöker dra slutsatser om lämplig politik utifrån jämför…
Rapport
Publiceringsdatum 2024-04-15
Calmfors vill se ny utredning om euron
Senast ett svenskt euromedlemskap utreddes var 1996. Lars Calmfors, professor vid IFN, som var ordförande för den så kallade ”Calmforsrapporten” tycker att det är hög tid att utreda frågan igen. ”…
Pressklipp
Publiceringsdatum 2023-03-01
Därför ska du frukta stagflationen
Priserna rusar, BNP faller och varslen duggar allt tätare. Är det den fruktade stagflationen som är här? Lars Calmfors, forskare vid IFN, uttalar sig i Tidningen Näringslivet.
Pressklipp
Publiceringsdatum 2023-03-05
Lost Opportunities: Work during High School, Establishment Closures and the Impact on Career Prospects
Extra- och sommarjobb under gymnasiet ger unga möjligheter att skapa kontakter med potentiella framtida arbetsgivare och kan på så sätt fungera som en språngbräda in på arbetsmarknaden. Denna uppsats…
Working Paper
Publiceringsdatum 2021-01-25
Sveriges energisystem – inriktningen framåt
Den 25 mars arrangerade SNS ett avslutningsseminarium för projektet Framtidens energisystem. Från IFN har forskarna Pär Holmberg, Erik Lundin och Thomas Tangerås medverkat i projektet.
Nyhet
Publiceringsdatum 2024-03-26
Podd: Gratislunch eller springnota?
Lars Calmfors, professor emeritus vid IIES och forskare vid IFN, medverkar i podden Kreditvärden.
Pressklipp
Publiceringsdatum 2024-04-03
Oacceptabelt att Sverige är sämst i Norden på att anställa seniorer
John Mellkvist och Mattias Munter, kommenterar rapporten “Fler seniorer på arbetsmarknaden – ett plus för Sverige?” av Per Skedinger, knuten till IFN och Linnéuniversitetet, i en debattartikel i Altin…
Pressklipp
Publiceringsdatum 2024-10-17
Professorn: ”Svårare att få jobb och bostad med utländskt namn”
Anna Gashis val att byta förnamn kan göra det lättare för henne både att få arbete och bostad.
– Har du ett utländskt namn, framförallt ett utomeuropeiskt, ja då är det svårare för dig både att söka a…
Pressklipp
Publiceringsdatum 2024-10-18
Ethnic Background and the Value of Self-Employment Experience: Evidence from a Randomized Field Experiment
Med hjälp av ett fältexperiment finner vi att erfarenhet från egenföretagande värderas negativt vid övergång till löneanställning. Jobbsökande med företagarerfarenhet har lägre sannolikhet att bli kal…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2021-11-15
Customer and Worker Discrimination Against Gay and Lesbian Business Owners: A Web-Based Experiment among Students in Sweden
Resultat från ett web-baserat experiment visar att hbtq-personer som driver företag diskrimineras. Deltagarna i experimentet var mindre positiva till att en etablering av en food truck etablerar om äg…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2022-06-08
Earnings Losses and the Role of the Welfare State During the COVID-19 Pandemic: Evidence from Sweden
Vi analyserar coronapandemins ekonomiska konsekvenser för individer i Sverige. Arbetsinkomsterna för vuxna minskade med i genomsnitt 2,7 procent, men vissa grupper drabbades hårdare än andra. Välfärds…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2024-11-14
Earnings Losses and the Role of the Welfare State During the COVID-19 Pandemic: Evidence from Sweden
Vi analyserar coronapandemins ekonomiska konsekvenser för individer i Sverige. Arbetsinkomsterna för vuxna minskade med i genomsnitt 2,7 procent, men vissa grupper drabbades hårdare än andra. Välfärds…
Working Paper
Publiceringsdatum 2022-10-27
The Working Capital Channel
Denna uppsats undersöker orsakerna till observationen att producentpriser initialt ökar under de första månaderna efter en penningpolitisk åtstramning. Genom att fokusera på priseffekter via företagen…
Working Paper
Publiceringsdatum 2023-12-15
Sju lärdomar från missionsorienterad innovationspolitik
I dag lanseras allt fler riktade politiska åtgärder med större budgetar och högre förväntningar på framgångsrik innovation och förnyelse. Denna s k missionsorienterade innovationspolitik granskas teor…
Artikel på svenska
Publiceringsdatum 2024-01-31
The Effect of Centrally Bargained Wages on Firm Growth
Denna studie analyserar hur avtalade löneökningar påverkar svenska företags anställnings- och investeringsbeslut. Analysen visar att företag som möter högre löneökningar får ökad försäljning men minsk…
Working Paper
Publiceringsdatum 2023-03-31
Är etableringsjobben lösningen?
Om någon till äventyrs skulle få för sig att göra en film på temat läget på svensk arbetsmarknad, skulle denne lite tillspetsat kunna välja mellan att antingen skriva en stark framgångssaga eller en i…
Populärvetenskap
Publiceringsdatum 2024-04-08
Monopson på arbetsmarknaden – en kommentar
I Ekonomisk Debatt nr 5 2024 diskuterar Daniel Lind forskningen om arbetsgivares lönesättningsmakt, s k monopson. Han drar även policyslutsatser från forskningen. Vi delar bedömningen att det finns st…
Populärvetenskap
Publiceringsdatum 2024-10-31
Ny ESO-rapport: Balansen mellan Riksbanken och Finansen
På ett seminarium hos ESO den 19 september presenterade Lars Calmfors, Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet, och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), John Hassler…
Nyhet
Publiceringsdatum 2022-09-20
Hur kan bankerna skörda jättevinster trots växande kundmissnöje?
Hur kan bankerna skörda jättevinster trots växande kundmissnöje? Detta kommenterar Matilda Orth, nationalekonom och forskare på IFN, i en intervju med Omni Ekonomi.
Pressklipp
Publiceringsdatum 2023-02-07
Bör överskottsmålet ersättas av ett underskottsmål?
Önskemål om temporära utgiftsökningar, t ex för klimatinvesteringar, under kommande år kan motivera att överskottsmålet för offentlig sektors finansiella sparande ersätts med ett underskottsmål på 0,5…
Artikel på svenska
Publiceringsdatum 2024-01-31