Ämnesområdessökning
Här söker du fram forskare utifrån ämnesområden du är intresserad av att veta mer om. Klicka på de ämnesområden du är intresserad av, så listas forskare och forskning samt forskningsrelaterade artiklar nederst på sidan.
Filtrera ut specifikt innehåll inom ämnesområde
Öppna filtrering
Stäng filtrering
Din filtrering gav 381 träffar.
Beteendeekonomi
Detaljhandel
Digitalisering
Innovation
Internationella investeringar
Marknadsregleringar
Offentlig ekonomi
Penningpolitik
Sociala normer
Spelteori
Hur kan bankerna skörda jättevinster trots växande kundmissnöje?
Hur kan bankerna skörda jättevinster trots växande kundmissnöje? Detta kommenterar Matilda Orth, nationalekonom och forskare på IFN, i en intervju med Omni Ekonomi.
Pressklipp
Publiceringsdatum 2023-02-07
Matilda Orth
Docent
matilda.orth@ifn.se
IFN-forskare
IFN-forskare
Lars Persson
Professor, vice vd
lars.persson@ifn.se
IFN-forskare
Andreas Bergh: Det är Facebook och Twitter som vinner på ett reglerat internet – inte vi andra
Andreas Bergh, IFN, skriver i en krönika i Dagens Nyheter om nackdelarna med ett reglerat internet:
Pressklipp
Publiceringsdatum 2021-03-08
Wolfgang Gick
Professor
wolfgang.gick@ifn.se
Affilierad forskare
Välbehövt regn kom för sent – ovädret Hans stjälper snarare än hjälper skörden
För jordbruket präglades sommaren av först för lite regn, sedan för mycket. Shon Ferguson, affilierad forskare vid IFN, säger till SVT att regnet kom för sent. Snarare kommer mer regn försena skörden,…
Pressklipp
Publiceringsdatum 2023-08-09
Introduction to the Handbook of Research on Economic Freedom
Detta kapitel utgör en inledning till Handbook of Research on Economic Freedom, en översikt av forskningen om marknadsekonomins orsaker och konsekvenser. Kapitlet placerar in den nutida forskningen i…
Bokkapitel
Publiceringsdatum 2024-04-18
Affilierad forskare
Andreas Bergh
Docent, välfärdsforskare
andreas.bergh@ifn.se
IFN-forskare
Podd: Gratislunch eller springnota?
Lars Calmfors, professor emeritus vid IIES och forskare vid IFN, medverkar i podden Kreditvärden.
Pressklipp
Publiceringsdatum 2024-04-03
Intergenerational Transmission of Luck Versus Effort Beliefs
Vi undersöker hur perception om den relativa betydelsen av tur och hårt arbete överförs mellan generationer. Vi finner att den stora majoriteten av föräldrar säger att de lär sina barn att ansträngnin…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2023-10-23
Paula Roth
Fil.dr
paula.roth@ifn.se
Affilierad forskare
Euron - bu eller bä?
Det har snart gått 20 år sedan euro-folkomröstningen och sedan dess har debatten varit så gott som död - fram tills nu. I SVT Forum diskuteras eurons vara eller icke vara, och medverkar gör Lars Calmf…
Pressklipp
Publiceringsdatum 2023-05-12
Inkomstskillnaderna ökade rejält 2021
TT Nyhetsbyrån rapporterar att svenskarna fick det bättre ekonomiskt ställt under 2021. Dock vissa mer än andra och inkomstskillnaderna ökade rejält. Men den främsta orsaken till det är att det såldes…
Pressklipp
Publiceringsdatum 2023-01-25
”Sverige behöver en blockkedjestrategi”
Joacim Tåg, IFN, skriver om behovet av en svensk blockkedjestrategi i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Pressklipp
Publiceringsdatum 2022-01-17
Sverige behöver en blockkedjestrategi
Blockkedjetekniken är betydligt mer än bara spekulation i kryptovalutor. Sverige behöver en heltäckande strategi för att hänga med i tävlingen om framtidens internet, skriver Joacim Tåg.
Debatt
Publiceringsdatum 2022-01-16
Ny ESO-rapport: Balansen mellan Riksbanken och Finansen
På ett seminarium hos ESO den 19 september presenterade Lars Calmfors, Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet, och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), John Hassler…
Nyhet
Publiceringsdatum 2022-09-20
Calmfors vill se ny utredning om euron
Senast ett svenskt euromedlemskap utreddes var 1996. Lars Calmfors, professor vid IFN, som var ordförande för den så kallade ”Calmforsrapporten” tycker att det är hög tid att utreda frågan igen. ”…
Pressklipp
Publiceringsdatum 2023-03-01
Bör överskottsmålet ersättas av ett underskottsmål?
Önskemål om temporära utgiftsökningar, t ex för klimatinvesteringar, under kommande år kan motivera att överskottsmålet för offentlig sektors finansiella sparande ersätts med ett underskottsmål på 0,5…
Artikel på svenska
Publiceringsdatum 2024-01-31