Ämnesområdessökning
Här söker du fram forskare utifrån ämnesområden du är intresserad av att veta mer om. Klicka på de ämnesområden du är intresserad av, så listas forskare och forskning samt forskningsrelaterade artiklar nederst på sidan.
Filtrera ut specifikt innehåll inom ämnesområde
Öppna filtrering
Stäng filtrering
Din filtrering gav 435 träffar.
Arbetsrätt
Diskriminering
Innovation
Migration
Offentlig ekonomi
Pandemi
Penningpolitik
Riskhantering
Skatter
Sociala normer
Affilierad forskare
IFN-forskare
Beteendeeffekter av hälsorisker och policies under epidemier
COVID-19-pandemin påvisade brister i epidemiologiska standardmodellers förmåga att med precision forutspå virusspridning. Detta undergrävde i sin tur möjligheten att genomföra tillförlitliga policyana…
Forskningsprojekt
IFN-forskare
Taxes, Childcare and Gender Identity Norms
I den här artikeln undersöker vi betydelsen av könsnormer och ekonomiska incitament för hur vab fördelas mellan föräldrar. Detta görs genom att studera om jobbskatteavdraget påverkar hur mammor och pa…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2024-06-12
Den moderna penningteorin synad
Vad är egentligen den moderna penningteorin, som till exempel gör gällande att den svenska migrationen på senare år är en vinstaffär? Nationalekonomen Andreas Bergh reder ut begreppen.
Populärvetenskap
Publiceringsdatum 2022-03-29
IFN-forskare
Grading Bias and the Leaky Pipeline in Economics: Evidence from Stockholm University
Vi finner att anonyma tentor ökar kvinnors betyg relativt mäns med 0.1 standardavvikelser på grundkursen i nationalekonomi vid Stockholms universitet, vilket inte kan förklaras av att kvinnor har fått…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2022-08-30
Podd: Gratislunch eller springnota?
Lars Calmfors, professor emeritus vid IIES och forskare vid IFN, medverkar i podden Kreditvärden.
Pressklipp
Publiceringsdatum 2024-04-03
Economic Policy beyond the Pandemic in the Nordic countries
Rapporten innehåller kapitel om finans-, penning-, arbetsmarknads- och energipolitik före, under och efter pandemin i de nordiska länderna och försöker dra slutsatser om lämplig politik utifrån jämför…
Rapport
Publiceringsdatum 2024-04-15
Earnings Losses and the Role of the Welfare State During the COVID-19 Pandemic: Evidence from Sweden
Vi analyserar coronapandemins ekonomiska konsekvenser för individer i Sverige. Arbetsinkomsterna för vuxna minskade med i genomsnitt 2,7 procent, men vissa grupper drabbades hårdare än andra. Välfärds…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2024-11-14
Earnings Losses and the Role of the Welfare State During the COVID-19 Pandemic: Evidence from Sweden
Vi analyserar coronapandemins ekonomiska konsekvenser för individer i Sverige. Arbetsinkomsterna för vuxna minskade med i genomsnitt 2,7 procent, men vissa grupper drabbades hårdare än andra. Välfärds…
Working Paper
Publiceringsdatum 2022-10-27
Experter: Skatterna regeringen måste sänka nu
Regeringen har chansen att minska det skadliga svenska skattetrycket i vårbudgeten, menar experter. ”Det finns ett ovanligt stort utrymme för reformer den här gången”, säger nationalekonomen Jacob Lun…
Pressklipp
Publiceringsdatum 2024-04-11
Calmfors: "Skatteskifte i sikte"
Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, intervjuas i Affärsvärldens podd:
Pressklipp
Publiceringsdatum 2021-02-22
Affilierad forskare
Affilierad forskare
Hur har Covid-19-pandemin påverkat skatteintäkter och arbetsinkomster?
I denna rapport studeras Coronapandemins inverkan på den svenska ekonomin genom dess effekter på skatteinbetalningar från företag och individer samt på inkomsternas fördelning i den yrkesaktiva befolk…
Rapport
Publiceringsdatum 2021-07-02
Pandemin och pengarna – en ESO-rapport om inkomster, skatter, fördelning och stödåtgärder under covid-19
I den här rapporten till ESO analyserar Nikolay Angelov och Daniel Waldenström coronapandemins ekonomiska effekter för företag och individer i Sverige. Rapporten visar att de negativa effekterna, mätt…
Rapport
Publiceringsdatum 2023-05-24
Doktorand
Mass Migration and Technological Change
Vi studerar effekterna av utvandringen från Sverige under 1800-talet på teknologisk förändring hemmavid. Vi finner att emigration ledde till en ökning i ny teknologi på de platser migranterna lämnade…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2022-10-11