Ämnesområdessökning
Här söker du fram forskare utifrån ämnesområden du är intresserad av att veta mer om. Klicka på de ämnesområden du är intresserad av, så listas forskare och forskning samt forskningsrelaterade artiklar nederst på sidan.
Filtrera ut specifikt innehåll inom ämnesområde
Öppna filtrering
Stäng filtrering
Din filtrering gav 163 träffar.
Artificiell intelligens
Investeringsskyddsavtal
Jordbruksekonomi
Konkurrenspolitik
Makroekonomi
Pandemi
Public choice
Hur har Covid-19-pandemin påverkat skatteintäkter och arbetsinkomster?
I denna rapport studeras Coronapandemins inverkan på den svenska ekonomin genom dess effekter på skatteinbetalningar från företag och individer samt på inkomsternas fördelning i den yrkesaktiva befolk…
Rapport
Publiceringsdatum 2021-07-02
Pandemin och pengarna – en ESO-rapport om inkomster, skatter, fördelning och stödåtgärder under covid-19
I den här rapporten till ESO analyserar Nikolay Angelov och Daniel Waldenström coronapandemins ekonomiska effekter för företag och individer i Sverige. Rapporten visar att de negativa effekterna, mätt…
Rapport
Publiceringsdatum 2023-05-24
Economic Policy beyond the Pandemic in the Nordic countries
Rapporten innehåller kapitel om finans-, penning-, arbetsmarknads- och energipolitik före, under och efter pandemin i de nordiska länderna och försöker dra slutsatser om lämplig politik utifrån jämför…
Rapport
Publiceringsdatum 2024-04-15
Beteendeeffekter av hälsorisker och policies under epidemier
COVID-19-pandemin påvisade brister i epidemiologiska standardmodellers förmåga att med precision forutspå virusspridning. Detta undergrävde i sin tur möjligheten att genomföra tillförlitliga policyana…
Forskningsprojekt
Earnings Losses and the Role of the Welfare State During the COVID-19 Pandemic: Evidence from Sweden
Vi analyserar coronapandemins ekonomiska konsekvenser för individer i Sverige. Arbetsinkomsterna för vuxna minskade med i genomsnitt 2,7 procent, men vissa grupper drabbades hårdare än andra. Välfärds…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2024-11-14
Earnings Losses and the Role of the Welfare State During the COVID-19 Pandemic: Evidence from Sweden
Vi analyserar coronapandemins ekonomiska konsekvenser för individer i Sverige. Arbetsinkomsterna för vuxna minskade med i genomsnitt 2,7 procent, men vissa grupper drabbades hårdare än andra. Välfärds…
Working Paper
Publiceringsdatum 2022-10-27
Hur påverkas näringslivet av generativ AI?
I takt med att världen omfamnar automatisering och digitalisering står vi inför en ny era med generativ AI – en teknik som utmanar våra traditionella synsätt på arbete, innovation och samhällsutveckli…
Kalenderhändelse
Publiceringsdatum 2024-04-23
We See Data Everywhere Except in the Productivity Statistics
Data är en viktiga komponent inom artificiell intelligens (AI) och har blivit allt viktigare för företagens konkurrenskraft. I denna artikel undersöks hur investeringar i data påverkar den ekonomiska…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2022-11-29
AI, Automation, and Taxation
Denna uppsats analyserar hur AI och automatisering påverkar ekonomin. Den sammanfattar den empiriska forskningen inom området och diskuterar hur skattesystemet kan behöva anpassas till förändringarna.…
Working Paper
Publiceringsdatum 2024-10-03
Energistadgefördragets nytta för EU ‒ ekonomiska konsekvenser mot bakgrund av EU:s ambitioner i klimatpolitiken
En kontroversiell fråga i EU-samarbetet under senare år har varitinvesteringsskydden för utlandsinvesteringar, inte minst i samband medförhandlingarna om ett nytt handelsavtal (det så kallade TTIP) me…
Rapport
Publiceringsdatum 2021-12-08
The Energy Charter Treaty and EU-Growth Policies
The basic policy tool for increasing FDI is international investment agreements (IIAs), state-to-state treaties that protect FDI against host country policy measures. This note focuses on the IIA of m…
Rapport
Publiceringsdatum 2021-12-09
Miljardstöden oroar ekonomer: "Finns helt klart en risk"
Lars Calmfors, Stockholms universitet och IFN, intervjuas av Dagens Industri om regeringens stödpaket till krisande företag och hushåll.
Pressklipp
Publiceringsdatum 2022-03-13
”Politikere bør læse ny bog for at forstå, hvor vigtigt øget økonomisk frihed er”
Christian Bjørnskov, Århus universitet och affilierad forskare vid IFN, skriver om Niclas Berggrens bok ”Handbook of Research on Economic Freedom” en kolumn i Børsen.
Pressklipp
Publiceringsdatum 2024-04-18
Anders Kärnä
Docent
anders.karna@ifn.se
Affilierad forskare
Markups as a Hedge for Input Price Uncertainty: Evidence from Sweden
Denna uppsats undersöker varför företag sätter högre producentpriser än vad deras kostnader implicerar. Vi hävdar att företag sätter ett producentpris som kan täcka deras kostnader även när insatspris…
Working Paper
Publiceringsdatum 2021-11-16
The Working Capital Channel
Denna uppsats undersöker orsakerna till observationen att producentpriser initialt ökar under de första månaderna efter en penningpolitisk åtstramning. Genom att fokusera på priseffekter via företagen…
Working Paper
Publiceringsdatum 2023-12-15
Financial Reforms and Low-Income Households’ Impact on International Consumption Risk Sharing
Utvecklingsländer är mycket sämre på att utjämna konsumtionstillväxt med andra länder än vad utvecklade ekonomier är. Denna uppsats visar att lägre finansiell integration, brist på finansmarknadsrefor…
Working Paper
Publiceringsdatum 2019-01-31
Aggregate Consumption and Wealth in the Long Run: The Impact of Financial Liberalization
Finansiella avregleringar, exempelvis minskade restriktioner gällande belåningsgrad och skuldsättning i förhållande till inkomst, minskar behovet av att spara i preventivt syfte. Vi finner att sådana…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2022-02-21
Financial Reforms and Low-Income Households’ Impact on International Consumption Risk Sharing
Utvecklingsländer är mycket sämre på att utjämna konsumtionstillväxt med andra länder än vad utvecklade ekonomier är. Denna uppsats visar att lägre finansiell integration, brist på finansmarknadsrefor…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2022-12-21
Bör överskottsmålet ersättas av ett underskottsmål?
Önskemål om temporära utgiftsökningar, t ex för klimatinvesteringar, under kommande år kan motivera att överskottsmålet för offentlig sektors finansiella sparande ersätts med ett underskottsmål på 0,5…
Artikel på svenska
Publiceringsdatum 2024-01-31