Ämnesområdessökning
Här söker du fram forskare utifrån ämnesområden du är intresserad av att veta mer om. Klicka på de ämnesområden du är intresserad av, så listas forskare och forskning samt forskningsrelaterade artiklar nederst på sidan.
Filtrera ut specifikt innehåll inom ämnesområde
Öppna filtrering
Stäng filtrering
Din filtrering gav 449 träffar.
Corona
Covid-19
Globalisering
Hushållens ekonomi
Infrastruktur
Innovation
Makroekonomi
Offentlig ekonomi
Politisk ekonomi
Väljarbeteende
The Global Logistic Chain Under Siege in a Post-Covid Era
Denna studie analyserar vad kopplingen mellan finanskris och teknologiskifte betyder för globaliseringen efter covid19-pandemin. Vår slutsats är att kapplöpningen mellan länder om kvalificerade jobb ‒…
Working Paper
Publiceringsdatum 2021-09-15
Miljardstöden oroar ekonomer: "Finns helt klart en risk"
Lars Calmfors, Stockholms universitet och IFN, intervjuas av Dagens Industri om regeringens stödpaket till krisande företag och hushåll.
Pressklipp
Publiceringsdatum 2022-03-13
Attityder och beteenden under covid-19-pandemin
Sverige valde en annan väg under pandemin. Men vad tyckte egentligen svenskarna om strategin och hur utvecklades synen på strategin över tiden? Vad kännetecknar de som fann de svenska åtgärderna tillr…
Artikel på svenska
Publiceringsdatum 2021-09-22
From Epidemic to Pandemic: Did the COVID-19 Outbreak Affect High School Program Choices in Sweden?
Vi undersöker hur coronapandemin påverkade svenska ungdomars val av gymnasieprogram. Pandemin och de restriktioner som infördes ledde till en kraftig försämring av arbetsmarknaden och minskad efterfrå…
Working Paper
Publiceringsdatum 2021-11-29
Coronastrategin har varit bra för svensk ekonomi
Lars Persson, IFN och Fredrik Sjöholm, IFN, skriver på Dagens Nyheters debattsida om att den svenska coronastrategin har varit bra för ekonomin och att utökade restriktioner kräver nya stöd till föret…
Debatt
Publiceringsdatum 2021-03-09
Vaccination – mer än bara egna hälsovinster
Kostnaden för samhället och för de personer som inte kunnat vaccinera sig kan vara betydande av att människor som har möjlighet att vaccinera sig avstår från att göra det, skriver Mats Hammarstedt.
Debatt
Publiceringsdatum 2021-09-30
Hur har Covid-19-pandemin påverkat skatteintäkter och arbetsinkomster?
I denna rapport studeras Coronapandemins inverkan på den svenska ekonomin genom dess effekter på skatteinbetalningar från företag och individer samt på inkomsternas fördelning i den yrkesaktiva befolk…
Rapport
Publiceringsdatum 2021-07-02
Ekonomiprofessorns kritik mot inflationsmålet: ”För lågt”
Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, intervjuas av SVT om inflationsmålet.
Pressklipp
Publiceringsdatum 0001-01-01
Underskottsmål och stabiliseringspolitik
En debatt om statsskuld, offentliga investeringar och stabiliseringspolitik har blossat upp i Sverige, bl a med anledning av Långtidsutredningen (SOU 2023:85). Debatten är inte ny men tyvärr tycks den…
Artikel på svenska
Publiceringsdatum 2024-04-08
Anticipation of COVID-19 Vaccines Reduces Willingness to Socially Distance
När spridningen av covid-19 når nya höjder vädjar myndigheter till ökad social distansering. Samtidigt sprids hoppfull information om de nya covid-19-vaccinen av medier och myndigheter. Vi finner att…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2021-09-27
Improved Framework Conditions for a More Entrepreneurial, Innovative and Resilient EU
EU:s innovationskraft och entreprenörskap måste stärkas både för att möjliggöra en återhämtning efter coronakrisen och för att råda bot på Unionens oförmåga att skapa och upprätthålla sysselsättning o…
Working Paper
Publiceringsdatum 2021-03-25
Presentation hos SNS Skåne: Hur klarar vi värmen i vinter?
Thomas Tangerås, forskare vid IFN och programchef för forskningsprogrammet Hållbar energiomställning, medverkar i SNS Skånes möte den 14 november. Han presenterar rapporten "Elbrist i storstäderna – e…
Kalenderhändelse
Publiceringsdatum 2022-11-14
The Electoral Consequences of Environmental Accidents: Evidence from Chernobyl
Denna artikel visar att Tjernobylolyckan 1986 var en viktig orsak till Miljöpartiets framgångar i valet 1988, då partiet valdes in i riksdagen. Ju mer radioaktivt nedfall en kommun drabbades av, desto…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2023-09-06
Making a Market: Infrastructure, Integration and the Rise of Innovation
Vi visar hur det svenska järnvägsnätet bidrog till Sveriges omvandling från ett fattigt jordbruksland till ett av världens mest innovativa länder. Genom att järnvägen länkade samman företag och uppfin…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2023-03-07
Collaboration and Connectivity: Historical Evidence from Patent Records
Denna uppsats studerar hur infrastruktur kan påverka samarbete inom innovation. Genom att kombinera patentdata med den historiska utbyggnaden av det svenska järnvägsnätet finner studien att uppfinnare…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2024-01-02
Budgetutspel: Helhetstänk eller röstfiske?
Magnus Henrekson, IFN, intervjuas i SVT:s Rapport om den kommande budgeten.
Pressklipp
Publiceringsdatum 2021-09-18
Earnings Losses and the Role of the Welfare State During the COVID-19 Pandemic: Evidence from Sweden
Vi analyserar coronapandemins ekonomiska konsekvenser för individer i Sverige. Arbetsinkomsterna för vuxna minskade med i genomsnitt 2,7 procent, men vissa grupper drabbades hårdare än andra. Välfärds…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2024-11-14
Earnings Losses and the Role of the Welfare State During the COVID-19 Pandemic: Evidence from Sweden
Vi analyserar coronapandemins ekonomiska konsekvenser för individer i Sverige. Arbetsinkomsterna för vuxna minskade med i genomsnitt 2,7 procent, men vissa grupper drabbades hårdare än andra. Välfärds…
Working Paper
Publiceringsdatum 2022-10-27
Lars Calmfors: Det vore bra för Sverige att byta ut kronorna till euro
När Lars Calmfors, professor på IFN och Stockholms universitet, 1999 avrådde från att ansluta till en gemensam europeisk valuta var det för att svensk ekonomi inte var redo. Det tycker han att den är…
Pressklipp
Publiceringsdatum 2023-01-20
Bör överskottsmålet ersättas av ett underskottsmål?
Önskemål om temporära utgiftsökningar, t ex för klimatinvesteringar, under kommande år kan motivera att överskottsmålet för offentlig sektors finansiella sparande ersätts med ett underskottsmål på 0,5…
Artikel på svenska
Publiceringsdatum 2024-01-31