Ämnesområdessökning
Här söker du fram forskare utifrån ämnesområden du är intresserad av att veta mer om. Klicka på de ämnesområden du är intresserad av, så listas forskare och forskning samt forskningsrelaterade artiklar nederst på sidan.
Filtrera ut specifikt innehåll inom ämnesområde
Öppna filtrering
Stäng filtrering
E
I
S
Din filtrering gav 468 träffar.
Elmarknad
Familjeföretag
Marknadsregleringar
Minimilöner
Penningpolitik
Teknisk förändring och utveckling
Välfärdsstat
De kräver klarspråk om topparnas bolån
Efter SvD:s kartläggning vill ekonomer se mer information om riksbankschefernas bolån. Även när bundna lån löper ut bör vara offentligt. ”Det skulle ju öka transparensen ytterligare,” säger professor…
Pressklipp
Publiceringsdatum 2024-04-16
Räntan sänks för första gången på åtta år
Riksbanken sänker räntan med 25 punkter till 3,75 procent. Glädjande besked för många men vad är att vänta framöver?
Lars Calmfors, professor emeritus och forskare vid IFN, medverkar i Ekonomiekot, Sv…
Pressklipp
Publiceringsdatum 2024-05-08
Professorn: Nu är det dags att höja inflationsmålet eller öka statsskulden
Högre inflation eller en högre stadsskuld, det är Lars Calmfors, forskare vid IFN, förslag för ett mer stabilt ekonomiskt system. "Det hade gett goda effekter genom en höjd ränta", säger han till Affä…
Pressklipp
Publiceringsdatum 2024-08-02
Statsvetares njutning av att hudflänga ekonomer leder debatten om Riksbanken fel
Kritiken mot Riksbankens självständighet har mötts av tystnad. Men den får inte misstolkas, skriver Lars Calmfors är professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, i en kolumn i Dag…
Pressklipp
Publiceringsdatum 2024-09-01
Kritiken mot en självständig riksbank bygger på missförstånd
Bo Rothstein och Per Molander är säkra på att Riksbanken i dag är för självständig. Men tittar man närmare på deras argument faller de snabbt isär, skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, i en slutre…
Pressklipp
Publiceringsdatum 2024-09-04
Calmfors: Riksbanken satte räntan för högt
Lars Calmfors, professor emeritus vid IIES och forskare vid IFN, och Per Molander gästar Aftonbladets podd Starta pressarna för att diskutera finanspolitik och penningpolitik – och balansen dem emella…
Pressklipp
Publiceringsdatum 2024-10-04
Historisk räntesänkning av Riksbanken
Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet och forskare vid IFN, intervjuas om Riksbankens räntesänkning i TV4:s Ekonominyheterna.
Pressklipp
Publiceringsdatum 2024-11-07
The Taxation of Industrial Foundations in Sweden (1862–2018)
Denna uppsats undersöker hur beskattningen av allmännyttiga stiftelser har utvecklats över tid. Denna typ av stiftelser är skattemässigt gynnade. Om man tar hänsyn till kravet som dessa stiftelser har…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2021-04-14
Contraction under Minimum Wages? Operational and Financial Advantages of Multinational Subsidiaries in China
Det finns omfattande empirisk evidens för att multinationella företag besitter starka företags-specifika tillgångar. I uppsatsen undersöker vi om sådana fördelar kan göra att sysselsättningen i multin…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2022-03-16
Välbehövt regn kom för sent – ovädret Hans stjälper snarare än hjälper skörden
För jordbruket präglades sommaren av först för lite regn, sedan för mycket. Shon Ferguson, affilierad forskare vid IFN, säger till SVT att regnet kom för sent. Snarare kommer mer regn försena skörden,…
Pressklipp
Publiceringsdatum 2023-08-09
Effekterna av bredbandsutbyggnad
Matilda Orth, forskare vid IFN, presenterar resultaten från hennes forskning kring effekterna av bredbandsutbyggnad hos Post- och Telestyrelsen (PTS).
Kalenderhändelse
Publiceringsdatum 2023-05-31
E-scooters and Traffic Accidents: Evidence from Staggered Roll-Out in Swedish Municipalities
Hyrbara elsparkcyklar har förändrat hur människor färdas i städer, men har också väckt frågor om trafiksäkerhet. Vi visar att introduktionen av elsparkcyklar i svenska kommuner gav en liten ökning av…
Working Paper
Publiceringsdatum 2025-02-05
Makthavarna slapp de svåra frågorna i Agenda
"Är Hybritprojektet en rimlig prioritering av de pengar som tillhör svenska folket? Det verkligt obekväma frågorna kring satsningen fortsätter att stå obesvarade", skriver bland annat Magnus Henrekson…
Pressklipp
Publiceringsdatum 2023-02-07
Family Firms: In All Shapes and Sizes
Denna uppsats studerar familjeföretag i det svenska näringslivet. Familjeföretag ägs och styrs oftast av två familjemedlemmar från samma generation, men ägande över två generationer har ökat. Familjef…
Working Paper
Publiceringsdatum 2023-05-16
Ägarbeskattningen och börsföretagens kontrollägande: Från stiftelseägande till kontrollägande via direktägda holdingbolag
Med början under mellankrigstiden kom familjestiftelser att bli allt viktigare som instrument för att utöva ägarkontroll över stora börsnoterade företag i Sverige. Sen slutet av 1980-talet har stiftel…
Bokkapitel
Publiceringsdatum 2021-12-15
Entreprenörskapets ekonomi
Sveriges näringsliv står i dag inför ett fundamentalt behov av strukturomvandling på två avgörande områden. Å ena sidan upplever vi en historisk teknologisk utveckling, där framstegen inom AI möjliggö…
Forskingsprogram
Företagande på landsbygden
I projektet studeras hinder och framgångsfaktorer för företagande på landsbygden. Såväl registerdata som enkätdata nyttjas i projektet.
Finansieras av: Familjen Kamprads stiftelse (2022-2025)
Forskningsprojekt
Fler jobb behövs för minskad ekonomisk ojämlikhet
I debatten om ekonomisk ojämlikhet förekommer ofta påståendet att Sverige har blivit mycket mer ojämlikt sedan 1970-talet. Magnus Henrekson menar dock att Sveriges ekonomiska ojämlikhet i stort sett l…
Nyhet
Publiceringsdatum 2021-03-12
Ny ESO-rapport: Allt större maskor i det svenska skyddsnätet
På ett seminarium hos ESO den 12 september presenterade Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, och Agneta Kruse, Lunds universitet, en ny ESO-rapport om de svenska socialförsäkringarna.
Nyhet
Publiceringsdatum 2022-09-13
The Compensation Hypothesis Revisited and Reversed
Ett vanligt synsätt inom forskningen är att välfärdsstatens trygghetssystem har växt för att hantera den osäkerhet som globaliseringen skapar. Nya forskningsartiklar tyder emellertid på att detta inte…
Tidskriftsartikel
Publiceringsdatum 2021-06-14