Konferensen inleddes på ämnet teknologisk utveckling. Malin Gardberg (IFN) presenterade en studie om hur svenska företag och deras anställda påverkas av att bli uppköpta av utländska, teknologiintensiva företag. Det visar sig att lönepåverkan för anställda exponerade mot AI är positiv medan den är negativ för anställda exponerade mot robotik och mjukvara. Viktigt för löneutvecklingen är även utbildning, men också att inlärningen fortsätter kontinuerligt genom livet. Antti Kauhanen (Etla) redovisade resultaten av ett experiment med målet att förstå hur man kan uppmuntra just detta, genom massutskick av informationsblad och utbildningar på arbetsplatserna.
Även i det följande ämnet, internationell ekonomi, var internationella uppköp av svenska bolag i fokus. Fredrik Sjöholm (IFN) visade på att detta främjar karriären för anställda i det företag som blir uppköpt. Anledningen är att de anställda kan använda den erfarenhet det innebär att jobba i denna nya miljö till att röra sig till bättre betalda jobb i framtiden. Härefter presenterade Terhi Maczulskij (Etla) en studie om hur svenska exportberoende företag påverkas mindre än finska företag av negativa efterfrågechocker. Svenska företag söker sig på ett mer effektivt sätt till nya marknader, både geografiskt och produktmässigt, under dåliga tider. Detta motverkar de negativa effekterna på försäljningen.
Ämnet hållbarhet och elektricitet behandlades av Natalia Kuosmanen (Etla) och Erik Lundin (IFN). Natalia redogjorde för sin forskning om hur beräkningen av totalfaktorproduktivitet underskattas under en grön omställning, då man ignorerar värdet av sänkta koldioxidutsläpp. Att produktivitet kan mätas på ett tillförlitligt sätt är viktigt för att policybeslut ska kunna fattas på en stark grund. Erik presenterade en jämförelse mellan svenska offentliga och privata fjärrvärmeföretag för att se hur denna bransch fungerar konkurrensmässigt. Här tyder mycket på att privata fjärrvärmeföretag i Sverige har en marknadsposition som gör att de, med en kombination av fasta och rörliga priser, kan fånga en stor del av kunders betalningsvilja.
Sist ut den första dagen var ämnet kriser. Olli Ropponen (Etla) har studerat de första Covid19-bidragen i Finland och visade här resultat på hur företag har påverkats av att få dessa bidrag. Eftersom vissa företag som annars hade lämnat marknaden på grund av en kreativ förstörelseprocess klarar sig kvar på grund av bidraget, mynnar hela frågan om bidrag ut i avvägningen mellan att bevara jobb kontra att främja effektiviteten på marknaden. Hans Grönqvist (IFN) flyttade därefter fokus från hur kriser påverkar företag till hur de i stället påverkar mänskligt beteende på individnivå. Genom att studera ungdomar vars pappor förlorade jobbet under 90-talskrisen kan man se att denna sorts händelser har en påverkan på individens framtida utbildnings- och yrkesval. Dessa individer har bland annat en mindre sannolikhet att ta examen från en gymnasieutbildning som har anknytning till pappans arbete, och söker sig i större utsträckning till utbildningar som leder in i yrken med mindre lönevariation.
Konferensens andra dag inleddes med ämnet styrning och institutioner. Petri Rouvinen (Etla) presenterade resultat som visade hur sammansättningen av företagsstyrelser påverkar företagens prestation senare. Att ha en representant från en VC-firma i styrelsen verkar påverka tillväxten positivt, men bara för de mest högpresterande firmorna. Vidare presenterade Björn Tyrefors (IFN) en studie som syftar till att ta reda på vad som låg bakom Sveriges tillväxt som startade i slutet av 1800-talet. Med hjälp av data över röstandelar i svenska kommuner på 1860-talet kan man visa att investeringar i bland annat humankapital såsom utbildning, som främjar ekonomisk tillväxt, började först efter ett maktskifte från markägare till ägare av industriföretag. Detta tyder på att förändring av politiska institutioner är en viktig faktor för att främja samhällsutveckling.
Konferensen avslutades med ämnet offentlig ekonomi. Dagens empiri och teori pekar på att utbildning har en negativ effekt på antal barn hos kvinnor, medan effekten är den motsatta hos män. Hanna Wirtanen (Etla) presenterade resultat från en studie baserad på finsk data som tyder på att det omvända råder. Både kvinnors barnafödande och sannolikhet att ha en partner i framtiden påverkas positivt av ökad utbildning, men effekten för män är nära noll. En av mekanismerna bakom denna motsägelse mot existerande litteratur skulle kunna vara att utbildning leder till flexiblare jobb vilket gör det enklare för kvinnor att bilda familj. Fakta som står i viss motsättning till rådande uppfattningar presenterade också Daniel Waldenström (IFN) när han presenterade sin bok som publicerades i slutet av sommaren. Med hjälp av förmögenhetsdata från det senaste århundrandet argumenterade han för att samhället är mer jämlikt och vi är rikare nu än någonsin förut, samt att ackumulationen av förmögenhet inte skadat, utan snarare gagnat, gemene man mer än vad som tidigare lyfts fram.
Sammanfattningsvis bjöd konferensen på ett värdefullt kunskapsutbyte mellan forskare från Finland och Sverige. Konferensen lade också grunden för ett fortsatt samarbete mellan de två instituten.