Först ut att presentera var Stefan Obernberger, Erasmus University Rotterdam, som inledde konferensen med uppsatsen ”Private Equity Buyouts and Employee Health”. I studien undersöks hälsan på anställda som jobbar i bolag som mottar riskkapitalinvesteringar i Nederländerna. När ett företag får nya ägare är det de anställda som har en sämre hälsa som räknas som förlorare, både vad gäller inkomst och anställning. Detta gäller både under och efter att företagen gjort ett ägarbyte. Själva ägarbytet förändrar inte de anställdas hälsa. Riskkapitalinvesteringar påverkar dock karriärvägen. De som blir arbetslösa som en följd av ägarbytet får också sämre hälsa medan de som hittar nya jobb ser en hälsoförbättring.Författarna hittar också bevis för att effekterna minskas på grund av statens skyddsnät så som pensionsförmåner, handikappsförsäkring, och arbetslöshetförsäkring.
Julien Sauvagnant, Bocconi University och CEPR, presenterade uppsatsen ”Are Executives in Short Supply?”. Studien använder sig av det kvasi-experiment som uppstår i samband med chefers plötsliga död för att utreda förekomsten av utbudsbrister på chefer. Författarna har tagit fram ett mått på arbetsmarknadens utbud av chefer ( labor market tightness) både på bransch- och platsnivå. Detta kopplas till registerdata över chefers dödsfall i Italien. Studien visar att dödsfallen efteröljdes av sämre resultat för de drabbade företagen, men enbart i de fall då företaget i fråga befann sig på en marknad som hade en sannolik utbudsbris på chefer, en så kallad thin market.
Vilka anställda gynnas när osäkerheten gällande lönsamhet plötsligt växer? Det var en av frågorna som Daniel Metzger ställde i sin presentation av uppsatsen ”Which Workers Suffer (or Benefit) from Firm-Level Uncertainty Shocks?”. Metzger skapar tillsammans med sina medförfattare Vicente Cuñat och Andrea Caggese ett index över osäkerhet gällande lönsamhet och sannolikheten för att bli avskedad. Det företagsspecifika indexet är skapat för svenska företag och anställda mellan 1997 och 2014. Författarna ser inget samband mellan osäkerhet gällande lönsamhet och avskedningar generellt. Något som de däremot kunde observera var att yngre, mindre skickliga och mer oerfarna anställda tenderade att gynnas av osäkerhet medan det motsatta drabbade de äldre. Detta tyder på att företag i perioder av stor osäkerhet lägger större vikt vid varje anställds framtida potential.
Konferensens andra dag inleddes med att Marco Pagano, Centre for Studies in Economics and Finance och affilierad till IFN, presenterade uppsatsen ”Ownership, Control and Careers”. Ett företags prestation bygger till stor del på dess förmåga att värva anställda med rätt kompetens vid rätt tillfälle. I vilken utsträckning företag anställer på meritokratisk basis bestäms av huruvida ledningens egenintresse är förenligt med ägarnas vinstmaximeringsmål. I företag där målinkongruensen mellan ledning och ägare är stor kommer flera att anställas på grund av favorisering än på meriter. Detta leder till en mindre optimal företagsprestation. Pagano och medförfattaren Luca Picariello skapar en modell av detta fenomen i sin teoretiska uppsats och visar hur de anställdas karriärer kan utvecklas beroende av om företaget anställer baserat på favoritism eller meriter. Modellen kopplar samman företags ägandestruktur, storlek och strategi. Författarna diskuterar vad detta kan innebära för familjeföretag och menar att dessa är särskilt utsatta när det gäller favorisering vid rekryteringar.
Hur påverkas karriären av en förmögenhetschock? Den senaste finanskrisen förde med sig en stor nedgång av fastighetsvärdet i USA, vilket innebar att bostadsägares förmögenhet påverkades mer negativt än hyresrättsinnehavares. I studien frågar sig Zack Liu, University of Houston, hur karriärvalen skiljer sig mellan de vars förmögenhet minskat mest jämfört med andra. “Almost Famous: How Wealth Shocks Impact Career Choices” är en studie med ett innovativt empiriskt tillvägagångssätt. Den bygger på datamaterial från filmindustrin och data om bostadsägande i USA. Författarna samlade information om cirka 2 000 anställda inom filmindustrin, det vill säga skådespelare, producenter, regissörer med mera. Information om deras karriär (till exempel filmbudget och filmrecensioner för filmer de medverkat i, Oscars-nomineringar och vinster), samt om deras boendesituation (om de äger eller hyr sin bostad) och värdeförändringar av bostäder i området de bor i. Studien visar att bostadsägare efter det att deras förmögenhet minskat, deltar i färre filmer med välrenommerade filmstjärnor och färre kritikerrosade filmer. De dras istället till filmer med småskalig budget och produktion, som kommer ut på marknaden snabbare. Enligt studien är detta ett sätt att på kort sikt kompensera för den likviditetsbrist som uppkommer i samband med att förmögenheten minskar. Men studien visar också att bostadsägare inom filmindustrin även på lång sikt har en lägre sannolikhet att få ledande roller i filmer.
Efter pausen presenterade Jessie Jiaxu Wang, Arizona State University, uppsatsen “Workplace Automation and Corporate Financial Policy”. Studien pekar på att ett företags möjlighet att byta sin arbetskraft mot automatiserat kapital är en viktig faktor för företagens finansiella beslut. Författarna tar fram ett nytt mått för arbetskraftens känslighet mot automatisering och visar att företag med mer utbytbar arbetskraft håller mindre likvida medel, använder mer finansiell hävstång samt ger högre utdelning. När det går dåligt byter företag med mer utbytbar arbetskraft sina anställda mot automatiserat kapital och ökar sin finansiella hävstång.
Näst på tur var Peter Haslag, Vanderbilt University, med studien “Dream Chasers: House Price Booms and the Misallocation of Human Capital”. Huspriserna i USA uppnådde en dramatisk boom och senare krasch under det nya millenniets första decennium. Författarna analyserar effekterna av den kraftiga stigningen och minskningen av huspriserna genom att undersöka om detta ledde till att individer bytte sina dåvarande jobb mot att arbeta inom fastighetsmäklarbranschen. Författarna studerar 10 miljoner amerikaner och dokumenterar ett starkt positivt samband mellan lokal huspristillväxt och inträde i fastighetsmäklaryrken. Individerna som lockades till att börja arbeta som fastighetsmäklare kom från i stort sett hela färdighets-, utbildnings- och lönespektrat. Studien visar att de som bytte yrke till fastighetsmäklare när huspriserna steg fick lägre medellöner på lång sikt jämfört med personer med samma ursprungsyrke som inte bytte jobb. Det gäller särskilt dem som tidigare hade jobb som krävde hög utbildning. Detta tyder på att det finns viktiga långsiktiga konsekvenser av tillgångspriscykler på allokeringen av humankapital.
Under konferensen fanns det också möjlighet för deltagarna att utbyta erfarenheter i mindre break-out rooms. Syftet med konferensen var att sammanföra forskare från fälten finansiell ekonomi och arbetsmarknadsekonomi.
Detta referat har till stora delar skrivits av IFN:s forskningsassistenter Marcos Demetry, Eleanor Johansson, Emma Hellström, Henning Ottmer och Glenn Nielsen.