Från höger ses Martin Ingvar, KI, Inger Enkvist, Lunds universitet , Magnus Henrekson, IFN, och Sanna Rayman, moderator. Foto: Cecilia Larsson Lantz.
Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för IFN, inledde seminariet med att förklara vilka hypoteser som författarna arbetat utifrån:
1. Den svenska skolans fallande resultat förklaras av den kunskapssyn som genomsyrar verksamheten.
2. Skolarbetet bygger i hög grad på ineffektiva pedagogiska metoder som saknar stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet.
– Det här innebär, sa Henrekson, att Skollagen som stipulerar att ”utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” inte efterföljs.
Inger Enkvist. Foto: Cecilia Larsson Lantz.
Inger Enkvist, professor i spanska på Lunds universitet, förklarade att gällande läroplan för grundskolan är vag när målen för skolan formuleras. Slås helt enkelt inte fast vad man ska kunna i respektive ämne utan handlar om att eleverna "ska utvecklas, "få ställa frågor om", "få perspektiv på" .
– Även för naturvetenskapliga ämnen talar man om effekt på samhället. Eleverna ska dessutom veta något om ämnets historia. Och så ska man diskutera, diskutera, diskutera. Man har ett starkt inslag av samhällskunskap i alla ämnen och svenska i den bemärkelsen att eleven ska uttrycka sina åsikter. Och detta redan innan de hunnit få en grund för detta, sa Enkvist.
Martin Ingvar svarar på fråga från seminariets moderator Sanna Rayman, Dagens Samhälle. Foto: Cecilia Larsson Lantz.
Martin Ingvar, hjärnforskare på Karolinska Institutet, sa att skolan är det viktigaste som finns för ett samhälle. Han förklarade att ett av dagens problem är att man inte gör skillnad mellan färdighet och kunskap. Färdighet som att läsa lär vi oss tidigt och kan sedan genom läsning få kunskap.
– Hjärnans resurser är ändliga och färdigheterna ska vi kunna lägga åt sidan att få plats för att lära oss saker. Kan man inte läsa ordentligt så blir det som att hoppa stav varje gång man ska läsa en text, dvs. man kan inte få fram det som är innehållet i texten.
– Det finns ett antal grundläggande kognitiva principer som är systematiskt åsidosatta på det sättet som vi i dag bedriver utbildning ,förklarade Martin Ingvar.
Han sa att det finns några enkla åtgärder som omedelbart ger effekt i undervisningen. Alla skolor som lyckats vända utvecklingen har det gemensamt att man där skapat säkerhet i klassrummet för att plocka bort det som hjärnan prioriterar högst, det vill säga överlevnad.
– Då är vår alarmanordning igång hela tiden och hjärnan prioriterar överlevnad framför kunskap.
Magnus Henrekson, IFN. Foto: Cecilia Larsson Lantz.
Magnus Henrekson, som är både redaktör för boken och medförfattare, förklarade på seminariet att konkurrens på skolmarknaden och skolval inte fungerar i dagens utbildningssystem. Han förklarar att istället för utvärdering av resultat handlar det i dagens skola om att kontrollera inlärningsprocessen. Det är numera Skolinspektionens uppgift. Pluralismen i huvudmannaskap och driftformer kräver att staten mäter kunskaperna och lämnar processen utanför.