Från vänster ses Ulf Kristersson, Steven Davis, John Hassler och Max Elger. Foto: Bosse Johansson.
Steven Davis förklarade att dagens stora flyktingström till Europa innebär en osäkerhet som påverkar tillväxten. Men även politiska beslut inverkar. För svensk del gäller detta exempelvis för företag inom välfärdssektorn vars framtida förutsättningar utreds och därmed går en osäker framtid till mötes. Och, påpekade Davis, besluten behöver inte handla om ekonomin men har ändå återverkningar i ekonimiska termer. Det gäller exempelvis säkerhetspolitik.
– I detta diagram (se nedan) ser vi olika händelser i USA mellan 1985 och 2015. Det är händelser som skapat osäkerhet om vad politikerna kommer att fatta för beslut, som resultat av chocker.
Med chocker avses händelser som inte tillhör den politiska vardagen och ibland inte ens den politiska beslutsprocessen, som terrordåd.
Steven Davis har också utarbetat ett index för vad som händer i länder som tar emot stora flyktingströmmar. Två ytterligare urvalskriterier i mediaklippen har lagts till det ursprungliga EPU-indexet – rädsla och migration – och nu mäts rädsla kopplad till inflödet av flyktingar. Forskarna har hittills gjort detta för Frankrike, USA, Tyskland och Storbritannien.
– Både rädsla och migration har tilltagit under senare tid, förklarade Davis när han på seminariet visade ett diagram från Storbritannien.
Han fortsatte med ett diagram från Tyskland där rädslan också tilltagit dramatiskt under det senaste kvartalet.
– Rädsla för eller bekymmer över migrationen har tilltagit tiofalt under de senaste månaderna jämfört med hela perioden [1995-2015], sa Steven Davis. Han förklarade att detta inte är märkligt eftersom chocken (läs flyktingströmmen) tvingar makthavarna att diskutera och besluta om vad som behöver göras Det handlar om kontroversiella beslut vilket skapar politisk osäkerhet.
Davis förklarade att denna och andra chocker som leder till ökad politisk osäkerhet, förebådar nedgång vad gäller investeringar, sysselsättning och produktion.
Bild från Steven Davis presentation. Källa: “Measuring Economic Policy Uncertainty” by Scott R. Baker, Nicholas Bloom and Steven J. Davis.
– EPU-index bygger på uppgifter från datorinsamlade tidningsklipp, förklarade Steven Davis,
Datorerna söker efter vissa ord som economic, regulation och uncertainty. Davis gena studenter har sedan gjort en så kallad revisionsstudie där de efter en detaljerad handbok går igenom och kodar tidningsmaterialet. Korrelationen är stor mellan det datorinsamlade materialet och det som bedömts av det mänskliga ögat.
I dag används EPU-index av en rad företag för analyser och prognoser, bland andra stora banker som Citibank och Wells Fargo samt mediaföretag som Reuters och Bloombergs.
Steven Davis har också studerat hur rädslan växer i bakvattnet av den stora flyktingströmmen till Europa. Foto: Bosse Johansson.
Steven Davis slutsatser från datamaterial:
- Politisk osäkerhet fluktuerar som svar på stora ekonomiska chocker; politisk oenighet, val och andra politiska faktorer; samt andra chocker (t.ex. krig och terroristattacker). Det är frågan om både inhemska och utländska incidenter.
- Institutionella och politiska förhållanden har betydelse för i vilken omfattning en oförutsedd chock skapar politiska osäkerhet.
- Ekonometriska indicier tyder på att:
- Positiva EPU-innovationer förebådar lägre investeringar, produktion och sysselsättning på nationell nivå.
- EPU höjer aktieprisvolatilitet på företagsnivå och minskar viljan att anställa & investera inom sektorer med stor politisk exponering. - Textanalys av tidningar är ett kraftfullt verktyg för att samla in nya ekonomiska data och för att testa hypoteser.
Professor Johan Hassler, ordförande för Finanspolitiska rådet, förklarade att en viss politisk osäkerhet är en ofrånkomlig del i ett demokratiskt samhälle. Foto: Bosse Johansson.
Max Elger, statssekreterare hos finansminister Magdalena Andersson, påpekade att medias "röstläge" har förändrats under årens lopp, bland annat med den tekniska utvecklingen och därmed fler kanaler. Kanske är det därför inte rättvisande att använda mediaklipp för i ett index. Han fortsatte:
– Vi oroar oss för osäkerhet men en viss osäkerhet är bra så länge som politiken är hållbar på längre sikt.
Ulf Kristersson påpekade att ekonomi och politik ofta har olika målsättningar. Även han menade att politisk osäkerhet inte behöver vara något negativt. Han förklarade att politiker bör vara medvetna om att deras beslut, och även beslut som inte fattas, ofta får stora konsekvenser för människor.
Kristersson sa att migrationskrisen skapar mycket osäkerhet. Att det handlar om förändringar som behöver göras på arbets- och bostadsmarknaden. Även diskussionen om vad som ska hända med välfärdsstaten skapar osäkerhet. Han påpekade att politiker kan välja mellan pragmatism och långsiktiga förändringar (vilket han föredrar) eller "den svenska vägen", dvs.tvära kast från en dag till en annan när en kris redan uppstått.
John Hassler menade att de index som Davis med flera utvecklat är viktiga bidrag för analys av den ekonomiska utvecklingen. Vad man kan se är att när den politiska osäkerheten tilltar så avtar investeringsviljan. Men vi vet inte om detta är tillfälligt eller permanent.
– Jag är övertygad om att minsta möjliga osäkerhet är bra [för ekonomin] men det vet vi egentligen inte så mycket om. Den bästa skattepolitiken skulle vara så tråkig att inga journalister skulle skriva om den!
Även Hassler ansåg att en viss osäkerhet är något positivt som finns naturligt i ett demokratiskt samhälle. Han berättade om diktatorn Muammar Gaddafi i Libyen som för en journalist förklarade att han föraktade demokratier eftersom 51 procent av befolkningen kan bestämma över de övriga 49 procenten. Och detta är, sa Gaddafi, omoraliskt och förkastligt. Så hur gör ni i Libyen, undrade journalisten. "Vi är alla överens" svarade Gaddifi.
Seminariet var fullsatt. Publiken bestod av båda akademiker, tjänstemän i departement och organisationer samt media. Foto: Bosse Johansson.
Janerik Larsson på ledarsidan i SvD