Hur påverkar ägarförändringar anställda?
Flera av studierna som presenterades under konferensen fokuserade på relationen mellan anställda och ägare. Andelen riskkapitalbolag har ökat stadigt under de senaste åren och Martin Olsson (IFN) visade hur riskkapitalbolag påverkar olika typer av anställda. I studien, skriven tillsammans med Joacim Tåg (IFN), visade författarna att risken att förlora jobben ökar för anställda i företag med låg produktivet och som utför rutinarbete och uppgifter som lätt kan outsourca. För anställda som utför mer komplicerade arbetsuppgifter minskar däremot risken att förlora jobbet när riskkapitalbolag går in som ägare.
Från vänster ses Gordon Phillips, USC Marshall School of Business, Stefan Zeume, Stephen M. Ross School of Business, Alexander Ljungqvist, NYU samt Martin Olsson, IFN.
Andrew Ellul (Kelley School of Business) undersökte i en internationell studie skillnader i arbetsförsäkringar och löneförsäkringar. Han visade att familjeägda bolag är mer stabila arbetsgivare än icke-familjeägda bolag eftersom personalomsättningen är lägre. Denna trygghet får anställda i familjeägda bolag dock betala för. I genomsnitt tjänar de fem procent mindre än anställda i övriga bolag.
Paige Ouimet (Kenan-Flagler Business School) presenterade en studie om hur man vid företagsuppköp kan knyta till sig anställda i det uppköpta bolaget. Han visade att uppköp delvis motiveras av att få tag på kompetent personal och att det dessutom är mer troligt att dessa arbetar vidare inom företaget efter uppköpet.
Andrew Ellul, Kelley School of Business, förklarar sina forskningsresultat för Marc Martos-Vila, London Business School, Gordon Phillips, USC Marshall School of Business och Carl-Magnus Bjuggren, IFN.
Värdet av oberoende styrelsemedlemmar
Gustavo Manso (Haas School of Business) redogjorde för en studie där en byråkratisk regelförändring – högre krav på oberoende styrelseledamöter – ledde till en lägre andel högteknologiska framsteg i form av nya patent. Författarna visade i studien att det nya regelverket resulterade i fler patent totalt, men lägre antal nydanande patent. Manso och hans medförfattare hävdade att den ökade insynen – som oberoende styrelseledamöter innebär – leder till mindre flexibilitet och mer riskaversion från företagsledningens sida, vilket förklarar den lägre andelen högteknologiska patent.
Inbegripna i en diskussion ses från vänster Martin Strieborny, Lund University, Daniel Ferreira, London School of Economics, Andrew Ellul, Kelley School of Business samt Marc Martos-Vila, London Business School.
Innovation och teknologi berördes i flera av studierna under konferensen. Daniel Ferreira (London School of Economics) presenterade även han en studie relaterad till oberoende styrelseledamöter. Studien visade hur andelen oberoende styrelseledamöter påverkas av att styrelsen har misslyckats att betala ett lån. Med hjälp av empirisk data visar författarna att antalet oberoende styrelseledamöter ökar med trettio procent som en konsekvens av detta. Vilket indikerar att oberoende styrelseledamöter kan fungera som tillsyn, för långivare gentemot låntagare. Detta är en effekt av det minskade förtroendet för företagsledningen efter misslyckade återbetalningar av lån.
I bilden ses Elena Simintzi, Sauder School of Business, Johan Hombert, HEC Paris samt Martin Schmalz, Stephen M. Ross School of Business.
Ägarskatter och skatteparadis
Skattefrågor diskuterades också under konferensen. Magnus Henrekson (IFN) presenterade en ny översiktsstudie som analyserar sambandet mellan ägarskatter och ekonomisk aktivitet. I studien argumenterar författarna för att ekonomiska modeller har behandlat ägarskatter på ett alltför simpelt sätt, och att dessa i själva verket har stor påverkan på entreprenörskap, risktagande och hur företag lyckas. Höga ägarskatter gör att entreprenörer med stora alternativkostnader blir mindre benägna att starta företag och får svårare att knyta till sig nödvändig kompetens.
I en annan skatterelaterad studie analyserade Stefan Zeume (Stephen M. Ross School of Business) företag i 52 länder och fann att en reduktion av bolagsskatten med en procentenhet leder till en ökning av företagets värde med 1,2 procent. Detta gäller när företaget inte har dotterbolag i skatteparadis. Om ett företag istället har dotterbolag i skatteparadis så har en minskad bolagsskatt ingen effekt på företagets värde. Utöver detta visas också att när två länder ingår avtal om att utbyta information om beskattning och därigenom ökar transparensen och möjligheten att upptäcka fusk, så ökar företagens värde. Denna värdeökning är större för företag som i stor utsträckning använder sig av skatteparadis på olika sätt.
Nätverkande är centralt under forskarkonferenser som den i Vaxholm. I bilden ses Martin Olsson, IFN, Elena Simintzi, Sauder School of Business, Joacim Tåg, IFN, Martin Schmalz, Stephen M. Ross School of Business, Alexander Ljungqvist, NYU, Magnus Henrekson, IFN, Lars Persson, IFN samt Enrico Perotti, University of Amsterdam.
En rad forskare från IFN och ett femtontal utländska forskare från universitet i Europa och USA deltog i konferensen:
Andrew Ellul (Kelley School of Business)
Daniel Ferreira (London School of Economics)
Magnus Henrekson (IFN)
Johan Hombert (HEC Paris)
Alexander Ljungqvist (New York University /IFN)
Gustavo Manso (Haas School of Business)
Marc Martos-Vila (London Business School)
Daniel Metzger (Stockholm School of Economics)
Martin Olsson (IFN)
Paige Ouimet (Kenan-Flagler Business School)
Gordon Phillips (USC Marshall School of Business)
Enrico Perotti (University of Amsterdam)
Lars Persson (IFN)
Johanna Rickne (IFN)
Martin Schmalz (Stephen M. Ross School of Business)
Elena Simintzi (Sauder School of Business)
Martin Strieborny (Lund University)
Joacim Tåg ( IFN)
Stefan Zeume, (Stephen M. Ross School of Business).
Text och foto: Arvid Hedlund