Diane Coyle. Foto: Kajsa Kax.
Diane Coyle, professor vid University of Manchester och med en doktorsexamen i nationalekonomi från Harvard, är en internationellt erkänd forskare i diskussionen om hur vi bäst definierar och mäter länders tillväxt. Hon har skrivit ett antal böcker, den senaste med titeln GDP: A Brief but Affectionate History (Princeton University Press). Boken förklarar varför även små förändringar i BNP kan påverka viktiga politiska beslut och ekonomiska skeenden.
Det var en namnkunnig och mångtalig publik som kom till Armémuseum för att lyssna till en diskussion om BNP som mått på tillväxt. Foto: Kajsa Kax.
– Genom att studera historien inser vi att det inte finns något naturgivet mått som kan beskriva ekonomin. Vårt sätt att tänka på ekonomin har förändrats under historiens gång och har alltid återspeglat politiska förhållanden och statens påbud vid den aktuella tidpunkten. [BNP] är inte något reellt utan en idé. Och det är en mycket komplicerad idé, förklarade Diane Coyle.
Hon påpekade att mycket få människor känner till detaljerna kring hur BNP är konstruerat. Att BNP bygger på tusentals dataserier och att det finns alla typer av potentiella brister i dessa serier. Att det görs anpassningar för säsong och ändrad kvalitet samt andra anpassningar och omräkningar som är komplicerade och omstridda.
Från vänster ses Martin Flodén, Diane Coyle, Karolina Ekholm och Magnus Henrekson. Foto: Kajsa Kax.
Diane Coyle påpekade att hållbarhet inte inryms i BNP:
– BNP växer efter en naturkatastrof på grund av återuppbyggnaden. Men förstörelsen av tillgångar räknar man inte med på samma sätt. En hel del innovativ verksamhet fångas inte upp i BNP, exempelvis innovationer som har sänkt priset på produkter och tjänster. Det gäller inom kommunikation, nya material, och så vidare.
Diane Coyle berättade hisorien bakom dagens BNP. I bakgrunden ses Karolina Ekholm och Magnus Henrekson. Foto: Kajsa Kax.
Genom åren har försöken varit många att enas om alternativ till BNP.
– Ett av de mest populära [alternativa måtten] är att mäta lycka. Folk säger att pengar inte kan köpa lycka. Och det stämmer om man tittar på BNP och rapporterad lycka/välbefinnande. Den senare slutar att öka vid en viss punkt samtidigt som BNP fortsätter växa. Och ska vi sluta ta itu med fattigdom eftersom människor i Bangladesh är nästan lika nöjda som människor i rikare länder? Den slutsatsen tilltalar mig inte alls. Men om vi inte ska använda enskilda index, eftersom de alla har brister, vad ska vi då göra, frågade Coyle.
– Mest populär är en palett (dashboard) av indikatorer. Det finns många olika saker som vi bryr oss om så varför inte ta med allt på en palett. OECD har tagit detta på största allvar och presenterat en palett där man viktar olika kategorier mot varandra. Tanken tilltalar mig eftersom vi måste väga olika saker mot varandra. Saker som alla är viktiga för oss. Det är definitivt en mycket lovande metod.
Karolina Ekholm. Foto: Kajsa Kax.
Diane Coyle anser att det finns tre saker som vi bör mäta i ekonomin: verksamhet, så att staten och Riksbanken kan bedöma det aktuella tillståndet i ekonomin (BNP är sannolikt fortfarande ett bra mått för detta även om det är komplicerat). Men vi bör även mäta social välfärd. Coyle sa sig gilla paletten men andra hävdar att ett enda index är den bästa vägen för att mäta välfärd. För det tredje bör hållbarheten mätas vilket, enligt Coyle, är svårare eftersom vi då försöker förutsäga framtiden och måste göra en rad antaganden. Hon menade att även hållbarhet skulle kunna bedömas med hjälp av en palett.
Magnus Henrekson. Foto: Kajsa Kax.
Martin Flodén. Foto: Kajsa Kax.
Ett panelsamtal följde på Diane Coyles halvtimmeslånga inledning. I panelen ingick, förutom Coyle, Martin Flodén, vice riksbankschef, Karolina Ekholm, statssekreterare på Finansdepartementet och Magnus Henrekson, professor och vd IFN. Johanna Lybeck Lilja, tidigare statssekreterare på Finansdepartementet, var moderator.
Professor Robert Erikson på Stockholms universitet, som utreder BNP för regeringen, ställde frågor under seminariet. Foto: Kajsa Kax.
Bland de cirka 100 namnkunniga deltagarna fanns professor Robert Erikson, Stockholms universitet, som å regeringens ska identifiera, analysera och föreslå kompletterande mått till BNP. Tanken är att utveckla mätmetoder för att bredare illustrerar livskvalitet. Studien är tänkt att presenteras i början av sommaren.
Läs Diane Coyles op-ed om BNP i Svenska Dagbladet
Intervju med Diane Coyle i Dagens Industri