Nationella intressen har stått i vägen för regionala lösningar som alla kan dra nytta av. Det menar professor John Driffill, Birkbeck College vid University of London, som vid måndagens rundabordssamtal på Institutet för Näringslivsforskning (IFN) presenterade argument för en europeisk energiunion. För att få bukt med prisineffektiviteter, öka konkurrensen på energimarknaderna och minska koldioxidutsläppen måste medlemsstaterna, enligt Driffill, arbeta mer gränsöverskridande. I samtalet deltog, utöver akademiker, experter från både EU och energibranschen.
John Driffill på IFN under presentationen av kapitlet om energi i 2015 EEAG Report on the European Economy.
I rapporten 2015 EEAG Report on the European Economy, utgiven av CESifo i München, beskriver professor John Driffill med flera hur den nuvarande energipolitiken i EU är dåligt samordnad och att stora effektivitetsvinster finns att hämta genom ett närmare samarbete mellan medlemsstaterna. En inre energimarknad skulle möjliggöra handelsvinster och riskspridning, menar författarna.
Bland deltagarna var (från vänster) Axel Nekham, Tillväxtverket, Mohammad Reza Hesamzadeh, KTH, Julio Saavedra, CESifo, Marie Alpman, Ny Teknik, Magnus Henrekson, IFN och Sten Nyberg, Stockholms universitet.
Under måndagens rundabordssamtal, som genomfördes på Institutet för Näringslivsforskning (IFN), inledde Driffill med att sätta fingret på de områden varpå den europeiska energipolitiken har brustit och vilka utmaningar man står inför. Bland annat nämnde han målen om säker, miljövänlig och konkurrenskraftig energi som ett problem eftersom de var självmotsägande: förnybara energikällor må exempelvis vara miljövänliga, men är varken säkra eller billiga. Varför diskuterar EU tre mål, undrade Mats Bergman, professor, Södertörn högskola. Han ansåg att man istället bör fokuserar på att minska koldioxidutsläppen.
I bilden ses Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige och Mats Bergman, professor, Södertörn högskola.
Medhåll från EU-kommissionen
Samtalet leddes av docent Thomas Tangerås, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Tangerås konstaterade att Driffills rapport, till skillnad från andra, identifierar utmaningar utan att ge några tvärsäkra svar. Vid samtalet deltog även Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige. Areskoug Mascarenhas höll med om att det i nuläget finns nationella intressen som motstrider varandra och föreslog ökade samarbeten mellan medlemsstaterna som lösning. Inom EU finns i dag energiregler på europeisk nivå, men i praktiken finns 28 nationella regelverk. Så kan det inte fortsätta, menar EU-kommissionen. Vidare föreslår EU-kommissionen en förbättring av infrastrukturen genom ökad sammankoppling mellan länder.
Martina Högberg, kansliråd miljö- och energidepartementet var en av 25-talet särskilt inbjudna som deltog i ett samtal om Europa, EU och energipolitik.
Diskussion kring policyfrågor
Samtalet mynnade ut i antal diskussioner kring olika policyfrågor. Bland annat diskuterades på vilket sätt man ska komma bort från dåligt koordinerad nationell politik, framtiden för den europeiska utsläppsmarknaden (EU-ETS) och hur pålitligt Ryssland egentligen är som energileverantör till Europa. Mats Persson, chef för handel och portföljoptimering Fortum, förklarade att även om handel med Ryssland är en politisk laddad fråga så har Ryssland genom åren visat sig vara en pålitlig leverantör. Han förklarade att energiexport till Europa är en viktig rysk inkomstkälla och även om Ryssland i dag försöker öka sin export österut så tar det tid.
Bland deltagarna (från vänster) Therese Hindmark Persson, Energimarknadsinspektionen, Klaus Hammes, Energimyndigheten, Monika Hjeds Löfmark, Sieps, Chloé Le Coq, Handelshögskolan i Stockholm, Lars Joelsson, Vattenfall AB, Henrik Horn, IFN, och Jesper Stärn, Bloombergs.
Invändningar mot energiunion
Bland de cirka 25 deltagarna yttrades en viss skepsis mot den möjliga energiunionen. I dagsläget varierar elpriser kraftigt i Europa till följd av investeringsskillnader länderna emellan. Frågan ställdes varför länder som tack vare stora investeringar har låga elpriser inte ska dra nytta av detta, utan ”lämna vinsten vidare” till övriga medlemsstater. Lina Palm, SCA, nämnde i sammanhanget Sverige som ett exempel på detta dilemma.
Text: Fredrik Andersson