Christina Eriksson Stephanson presenterade Ägarprövningsutredningens slutsatser.
Den som exempelvis startar en friskola i framtiden bör enligt Ägarprövningsutredningen visa att man är "hel och ren" för att få tillstånd att bedriva denna form av verksamhet. Det förklarade Christina Eriksson Stephanson. Hon menade att reglerna är utformade för brukarnas skull, exempelvis eleverna. "De måste känna att det finns kompetens och långsiktighet i verksamheten".
Problemet är att vi hamnat i en förtroendeklyfta mellan opinionen och oss som utförare, ansåg Patrik Attemark, Solhagagruppen. Han menade att de föreslagna åtgärderna kanske måste till för att återskapa förtroendet. Men, sa han, glöm inte bort att det redan i dag arbetas mycket från arbetsgivarhåll för att exempelvis skapa etiska plattformar, att fler ska omfattas av kollektivavtal, etc.
Johan Fredriksson, Praktikertjänst, förklarade att visst hade branschen kunnat vara mer proaktiv vad gäller självreglering. Men, förklarade han, det handlar om en "ung, omogen bransch" som knappast hunnit samla sig kring vad man gör. Men visst, sa han, hade branschen varit mer proaktiv så hade det kanske aldrig behövt komma till den nu aktuella regleringen.
Den stora utmaningen i skolan är kvaliteten, sa Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund. Hon menade ett det finns en risk med mer löpande inspektioner och kontroller och det är att det nya, det lite annorlunda, inte tillåts av den tillståndsprövande myndigheten.
Ilinka Benson, forskningsledare på SNS, introducerade seminariet och det för IFN och SNS gemensamma forskningsprojektet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle.