I bilden ses Ulf Jakobsson presentera rapporten på ett seminarium i Stockholm.
Den svenska ägarmodellen har traditionellt inneburit tydlig ägarkontroll genom användande av A- och B-aktier. En allt högre grad av internationalisering har dock gjort att utländska och institutionella ägare, exempelvis pensionsfonder, har kommit att bli alltmer betydande ägare i börsbolagen. Regelverket kring bolagsstyrningen i börsbolag har också påverkats i riktning mot mer inflytande från, för bolaget, externa aktörer och minoritetsägare. den senare utvecklingen är i hög grad influerad av bolagsstyrningen i USA och Storbritannien, förklarar Jakobsson och Wiberg i rapporten som är den sista i ett projekt inom Svenskt Näringsliv kallat Företagsamt ägande.
– Trendmässigt har det institutionella ägandet ökat både i Sverige och internationellt, förklarade Ulf Jakobsson när han presenterade rapporten på ett seminarium i Stockholm.
Enligt rapportförfattarna är det tydligt att det svenska regelverket för bolagsstyrning behöver reformeras. De förslår reformer på tre områden:
- Vårda den svenska modellen för bolagsstyrning. För att bevara tydliga kontrollägare i svenska börsbolag bör budplikten modifieras, även möjligheten för kontrollerande ägare att erhålla en premie i samband med uppköp bör undersökas.
- Skapa möjligheter för ledningsstyre i svenska börsbolag. Kapitalbasen för det svenska kontrollägandet är för tunn. Bolagsledningarna bör ges legala rättigheter som möjliggör styrning av börsbolagen på samma sätt som ledningarna kan göra i länder som exempelvis USA, Storbritannien och Nederländerna.
- Förtydliga de institutionella investerarnas ägarroll. De institutionella investerarnas roll som ägare bör förtydligas både mot bolagen och mot institutionernas egna ägare och andelsägare. Då institutionella ägare ofta saknar incitament till aktivt kontrollägande i portföljbolagen bör deras ägarroll som passiva ägare för tydligas. Även regelverket kring valberedningarna bör präglas av detta synsätt.
Läs rapporten av docent Ulf Jakobsson, tidigare vd för Institutet för Näringslivsforskning (då Industriens Utredningsinstitut) och ekonomie doktor Daniel Wiberg som har varit verksam vid IFN för att skriva rapporten.