Referat (PDF)
Allt fler svenska bolag har under de senaste decennierna fått nya ägare genom att de blivit uppköpta av riskkapitalbolag vars affärsmodell är att med hjälp av hög belåning köpa, utveckla och sälja bolag. Enligt europeiska riskkapitalföreningen uppgick riskkapitalbolagens investeringar 2010 till ca 0,8 procent av BNP, vilket innebär att Sverige hade den näst mest aktiva riskkapitalmarknaden i Europa.
Många av investeringarna har gjorts inom den offentligt finansierade välfärdssektorn, vilket har blivit en kontroversiell fråga i samhälls- och mediedebatten. En central aspekt har varit den skatteplanering och skattestruktur som riskkapitalbolagen använder. Regeringen har nu lovat att ta fram förslag på ny skattelagstiftning som kan ha stora effekter på de finansieringsstrukturer som är vanliga för riskkapitalbolag. En ny lag kommer sannolikt att träda i kraft vid nästa årsskifte, vilket väcker ett flertal frågor.
- Vad säger den senaste forskningen om de samhällsekonomiska effekterna av riskkapitalinvesteringar?
- Vilken betydelse har ränteavdragen för riskkapitalbolagen?
- Vilka är vinnarna och förlorarna om ränteavdragen begränsas eller helt slopas?
- Vad är egentligen en ränteutgift? Vilken är den skattejuridiska definitionen?
- Hur bör en eventuell ny lag utformas?
För att öka kunskapen och fördjupa diskussionen om de ekonomiska och juridisk aspekterna kring riskkapitalinvesteringar och hur ränteavdragsregler i Sverige bör utformas bjöd IFN och Knut Wicksells centrum för finansvetenskap in till ett frukostseminarium.
Medverkande:
Ingemar Hansson, generaldirektör, Skatteverket
Marie Reinius, vd, Svenska Riskkapitalföreningen
Krister Andersson, skattesakkunnig, Svenskt Näringsliv
Sven-Olof Lodin, professor emeritus, finansrätt
Joacim Tåg, ekon.dr, programchef för IFN:s forskningsprogram Globaliseringen och företagen
Axel Hilling, jur.dr, docent, Lunds universitet och Knut Wicksells centrum för finansvetenskap
Mia Odabas, moderator