Niklas Ekdal, politisk kommentator på Dagens Nyheter, var dagens moderator. Ekdal hänvisade i sin inledning till att forskningsinslag i den svenska debatten om LAS ofta handlar om att selektivt söka bevis för etablerade ståndpunkter snarare än att stå som grund för nya lösningar. Ekdals förhoppning var att Skedingers gedigna insats väl skulle, och borde, kunna utgöra underlag för det senare.
Konferensen inleddes med att Per Skedinger redogjorde för innehållet i sin bok, Effekter av anställningsskydd: Vad säger forskningen?. Skedinger konstaterade ett växande intresse i forskarvärlden för anställningsskyddets utformning och effekter. Av de 85 empiriska studier som analyseras i boken har mer än hälften tillkommit under de senaste tre åren. Det växande intresset hör samman med att frågans politiska vikt har ökat, men också med nya möjligheter att jämföra data.
Skedinger konstaterade att arbetsrättens utformning är komplex och att det är svårt att jämföra styrkan i skyddet mellan länder. Detta till trots leder den samlade forskningen fram till ett antal tydliga slutsatser:
- Anställningsskydd verkar inte ha någon entydig effekt på arbetslöshet men flödena in i och ut ur arbetslöshet minskar.
- Så kallade marginalgrupper på arbetsmarknaden, främst ungdomar och invandrare, missgynnas och i den mån de har arbete handlar det i större utsträckning om tidsbegränsade anställningsförhållanden.
- Ett starkt anställningsskydd leder enligt flertalet studier till minskad produktivitet och strukturomvandling på arbetsmarknaden.
- Studier från bland annat Italien och Sverige tyder på att ett starkt anställningsskydd ger högre sjukfrånvaro.
- Det finns inga tecken på att ett starkt anställningsskydd ger större upplevd anställningstrygghet, snarare tvärtom.
Eva Uddén Sonnegård, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet (m), var först ut att kommentera Per Skedingers bok. Uddén Sonnegård menade att Skedingers forskning är av stort värde, men att förändringar av anställningsskyddet inte är en prioriterad fråga för regeringen. Enligt Uddén Sonnegård ger det omfattande inslaget av dispositivitet i den svenska lagstiftningen arbetsmarknadens parter möjlighet att förhandla bort delar stora av LAS. Reglerna är därmed inte så strikta som lagtexten ger intryck av.
Signhild Arnegård Hansen, ordförande i Svenskt Näringsliv, visade på att arbetsrättens negativa effekter, inte minst för små företag, står högt på företagarnas agenda. Arnegård Hansen ifrågasatte om de minsta företagen verkligen har nödvändiga kunskaper och resurser för att kunna hantera lagstiftningens dispositivitet. Svenskt Näringslivs erfarenhet är att arbetsrätten är ett stort hinder för företag som står i begrepp att anställa.
Sven-Erik Österberg, vice ordförande i Arbetsmarknadsutskottet (s), poängterade i sin kommentar att trygghet på arbetsmarknaden har ett pris och att Skedingers resultat därför inte var speciellt förvånande. Österberg tvivlade dock på att marginalgrupper skulle drabbas särskilt. Anställningsskyddet är inte en garanti för sysselsättning, men det gör att arbetstagaren upplever att hon behandlas på ett rättvist sätt menade Österberg och såg anledning att överväga en förstärkning av LAS i vissa avseenden.
Sture Nordh, ordförande i TCO, betonade vikten av LAS för att skydda arbetstagare från arbetsgivares godtycke. Även Sture Nordh betonade inslaget av dispositivitet i lagstiftningen och menade att den svenska arbetsrätten i en internationell jämförelse inte är så rigid som det ofta förs fram i debatten. Vi behöver mer omställningstrygghet, inte mindre, menade Nordh och uppmanade regeringen att behålla nuvarande linje att inte röra LAS.
Fredrick Federley, riksdagsledamot för Centerpartiet, var kritisk till LAS i sin nuvarande utformning. Enligt Federley måste arbetsrätten bli mer flexibel för att passa en modern arbetsmarknad. Det verkar finnas en förlegad syn på arbetsgivare som slavdrivare när det i själva verket ligger i arbetsgivarens intresse att personalen trivs menade Federley. I det här läget är det orimligt att be lagstiftarna att hålla sig borta från debatten om arbetsrätten, vi måste få medverka i beslutet kring vilken modell vi ska ha, lagstiftning eller kollektivavtal, avslutade Federley.
Svante Nycander, tidigare chefredaktör på DN, framhöll anställningsskyddets demokratiska aspekter. Turordningsreglerna var ursprungligen ett sätt att skydda fackligt aktiva arbetare från att bli godtyckligt avskedade. I USA, med ett dokumenterat svagt anställningsskydd, är 80 procent av de anställda oroliga för att mista jobbet om de ansluter sig till facket berättade Nycander. Anställningsskydd innebär därför enligt Nycander att den anställde i större utsträckning vågar säga sin mening.